1a Rättigheter för alla oavsett funktionsförmåga

Hur vi arbetar med att stärka rättighetsperspektivet för barn och elever med funktionsnedsättning inom utbildningsområdet

Tove Söderqvist Dunkers och Jenny Nilsson, Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM

Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn och elever med funktionsnedsättning ska få en utbildning utifrån sina rättigheter. SPSM har en plan för rättighetsarbetet, ett barnombud för specialskolans elever och en barnpanel för att ta del av barns och elevers synpunkter kring deras skolsituation. Rättighetsarbetet gäller såväl inom specialskolan som andra utbildningsverksamheter.

Beskrivning: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM vill lyfta hur vi arbetar med att stärka rättighetsperspektivet för barn och elever med funktionsnedsättning inom utbildningsområdet, särskilt med tanke på att risken för att befinna sig i utsatta situationer är större för våra målgrupper. Barnombudsmannen har kommit med slutsatsen att det krävs genomgripande förändringar om barnkonventionen ska förverkligas för barn med funktionsnedsättning. (Barnombudsmannen: Respekt, 2015)

Vår presentation lyfter vikten av att titta på samband och sammanhang i vårt förändringsarbete mot målbild 2022 där SPSM är en pådrivande rättighetsaktör och de rättigheter som barn, elever och vuxna med funktionsnedsättning har främjas, tillvaratas och tillämpas i utbildningsverksamheterna. Med målsättningen att vara en pådrivande rättighetsaktör resonerar SPSM kring hur principen om att barnets bästa ska komma i första rummet, när barn med funktionsnedsättning har intersektionella rättigheter. SPSM betonar vikten av delaktighet där SPSM presenterar arbetet med en Barnpanel som i två rapporter fokuserar på trygghet, studiero och studiemotivation, målet är att barns åsikter och erfarenheter tas tillvara. Rapporter från Barnpanelen ska vara en hjälp och ett underlag i skolornas arbete med aktiva åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering där barn med funktionsnedsättning ska ha samma skydd mot kränkningar i skolan som andra barn.

Myndigheten har ett barnombud för specialskolans elever och barnombudets inriktning av arbetet presenteras. Barnombudet arbetar med att barn med funktionsnedsättning blir sin egen rättighetsbärare och att barn är medvetna om sina rättigheter som barn, rättigheter kring sin funktionsnedsättning, sitt språk, sina hjälpmedel och sin könstillhörighet. Som Barnombudsmannen har betonat, det handlar om rätten till en egen identitet där barn med funktionsnedsättnings rätt till att få information och kunna få stöd när grundläggande rättigheter kränks. Barnombudets fokus ligger också på att barn och unga inom SPSM gör sina röster hörda och får inflytande när det gäller frågor och beslutsfattande som rör dem. För att få genom sina röster lyfter barnombudet upp vikten av ett aktivt elevdemokratiarbete och nätverk med ungdomsorganisationer ledda av unga med funktionsnedsättning.

Ett barnrättsarbete som inkluderar alla barn, oavsett funktionsförmåga

Maria Melin, Myndigheten för delaktighet, MFD

MFD arbetar med att utveckla ett praktiskt barnrättsarbete som kan visa hur arbetet med barns rättigheter kan inkludera alla barn, oavsett funktionsförmåga. Genom eget internt arbete, utveckling av stödmaterial och samskapande med barn vill myndigheten inspirera och stödja andra i arbetet med full tillgänglighet och i utformning och implementering av deras barnrättsarbete.

Beskrivning: Alla barn ska tillförsäkras alla rättigheter. Studier visar att barn med funktionsnedsättning som grupp inom många områden uppvisar sämre levnadsvillkor jämfört med barn utan funktionsnedsättning. Undersökningar visar att de i jämförelse med andra barn skattar sin hälsa som sämre, trivs sämre med livet, är mer utsatta för mobbning och deltar i lägre utsträckning i fritidsaktiviteter.

MFD vill därför skapa ett barnrättsarbete som inkluderar alla barn, oavsett funktionsförmåga. MFD har bedömt att detta går att göra genom att i arbete med barnrätt, också inkludera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD tar ett tvärsektoriellt grepp på funktionshinderperspektivet. MFD:s bedömning är att CRPD:s krav på full tillgänglighet och delaktighet kan bidra till en bättre och bredare tillämpning av barnkonventionen och av andra konventioner.

MFD arbetar därför nu med ett utvecklingsarbete för att ta fram stödmaterial utifrån ett fortsatt arbete med att identifiera vad full tillgänglighet innebär i ett praktiskt barnrättsarbete och kring barnrättsperspektivet i individuella stöd. Förhoppningen är att allt MFD:s utvecklingsarbete ska inspirera och stödja andra aktörer i arbetet med full tillgänglighet och i utformning och implementering av deras barnrättsarbete.

En del i detta arbete är två animerade filmer, med målgrupp 7-12 år, som MFD ska färdigställa under 2018. En för att göra myndigheten känd hos barn, och en som syftar till att komplettera och stärka det arbete som Barnombudsmannen gör idag kring barnkonventionen. Den filmen handlar om barns rättigheter och om CRPD. MFD vill med detta bidra till en ökad förståelse för alla barns mänskliga rättigheter.

MFD arbeta här på ett samskapande sätt tillsammans med en grupp barn. Gruppen har så bred representativitet som möjligt vad gäller exempelvis kön och funktionsförmåga, i gruppen 7-12 år. MFD dokumenterar processen för det samskapande arbetet, för att utifrån detta kunna utveckla stödmaterial kring hur man kan arbeta samskapande tillsammans med barn, för att ge barn reellt inflytande över frågor som berör dem.

På Barnrättsdagarna 2019 vill MFD presentera både det färdiga resultatet av de stödmaterial som visar ett barnrättsarbete som inkluderar alla barn, oavsett funktionsförmåga samt de filmer och den samskapande process som myndigheten haft.