13 – Elever med vissa funktionsnedsättningar – Vad vet vi om deras psykiska hälsa och trygghet som främjande faktor för psykiskt välbefinnande i skolan

Åldersövergripande arbete
Cecilia Löfberg, Specialpedagogiska skolmyndigheten

Sammanfattning:

1. Kunskapssammanställning om psykisk hälsa bland barn och unga med särskilt fokus på barn och unga som är döva eller har hörselnedsättning, barn och unga med synnedsättning eller blindhet, med dövblindhet, med grav språkstörning och med intellektuell funktionsnedsättning.

2. Beskrivning av det arbete Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför i sina specialskolor för att utveckla en skola där eleverna är känner sig trygga och delaktiga, en utgångspunkt för psykiskt välbefinnande.

Beskrivning: ”Psykiskt välbefinnande handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som har ett värde i sig och som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga. Mer konkret handlar det om att kunna balansera positiva och negativa känslor, att känna tillfredställelse med livet, att ha goda sociala relationer och att utveckla sin inre potential. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka. Psykiskt välbefinnande är en grundläggande resurs för att man ska kunna bemästra livets olika svårigheter.” (www.folkhalsomyndigheten.se)

Det finns grupper av barn med vissa funktionsnedsättningar som vi vet mindre om än andra grupper när det gäller deras psykiska hälsa på en generell nivå.  Eftersom alla barn går i skolan är skolan en verksamhet där en eventuell ohälsa synliggörs, oavsett om orsaken är kopplad till skolans aktiviteter, orsaker utanför skolan eller en kombination av båda. Skolan bör ha utvecklade metoder och strategier för att främja och förebygga psykiskt välbefinnande och ta hand om den ohälsa som kan uppstå. Detta är speciellt viktigt när det gäller elever med vissa funktionsnedsättningar. Dessa elever behöver en skolsituation som är likvärdig, tillgänglig för dem och en skolsituation där de upplever sig delaktiga; pedagogiskt, socialt och fysiskt.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om undersökningar och forskning om psykisk hälsa bland barn och unga, med särskilt fokus på barn och unga som är döva eller har hörselnedsättning, barn och unga med synnedsättning eller blindhet, med dövblindhet, med grav språkstörning och med intellektuell funktionsnedsättning.

Det här är också barn och unga som är elever i Specialpedagogiska skolmyndighetens specialskolor, även om många elever med dessa funktionsnedsättningar också går i ordinarie skolverksamhet, till exempel elever med blindhet och elever med grav språkstörning. På seminariet presenterar vi de resultat som kunskapssammanställningen visar. Bland annat att det behövs mer kunskap om de här gruppernas psykiska hälsa i skolan och att den kunskap som finns pekar mot att de löper större risk att drabbas av olika former av psykisk ohälsa.

I de specialskolor som Specialpedagogiska skolmyndigheten är skolhuvudman för pågår just nu ett utvecklingsarbete när det gäller bland annat elevernas trygghet och delaktighet. Båda dessa områden är grundläggande för att främja psykiskt välbefinnande och, i förlängningen, goda förutsättningar för lärande. På seminariet berättar vi om struktur, strategier och konkreta aktiviteter som vi arbetar utifrån för att utveckla en skola där eleverna känner sig trygga och delaktiga vilket vi ser som en utgångspunkt för psykiskt välbefinnande.

Anknytning till artikel 24: Barn har rätt att uppnå bästa möjliga hälsa i skolan. Vi vet att grupper av elever i skolan har det svårare och lider av psykisk ohälsa i högre utsträckning än andra grupper. Skolan behöver ha tydliga strategier och metoder för att elever med och utan olika funktionsnedsättningar ska uppleva psykiskt välbefinnande i skolan.