3a Barnahus för barn utsatta för våld och övergrepp

Barnets väg genom barnahus

  1. Våld

Åsa Landberg, Egen företagare och Anna Kaldal, Stocholms universitet

I ett projekt som Stockholms universitet genomfört tillsammans med Stockholms stad och Stockholms läns landsting lämnar vi ett förslag på en s.k. barnahuslogg, där information om insatser och åtgärder kring barnet dokumenteras.

Syftet är att tillgodose barnets rätt till information i Barnahus när barnet är misstänkt utsatt för brott. Till grund för förslaget ligger en undersökning av dokumentation hos polis, socialtjänst och BUP gällande åttio barn samt djupintervjuer med sexton barn och unga som innan de fyllt arton har erfarenhet av polisutredningar på grund av at de varit utsatta för våld- eller sexualbrott.

När barn misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott startar ofta utredningar och stöd- eller behandlingsinsatser hos olika myndigheter. I en majoritet av Sveriges kommuner samlas dessa myndigheter i ett Barnahus.  Samverkan i Barnahus har som målsättning att tillgodose barns rättigheter som brottsoffer, principen om barnets bästa är grundläggande.

I både nationella och internationella rättskällor betonas barns rätt till delaktighet och inflytande i frågor som rör dem själva (se bl.a. Barnkonventionen art. 12, föräldrabalken 6 kap. 11 §, socialtjänstlagen 11 kap. 10 § samt LVU 1 § st. 6). I de s.k. Allmänna kommentarerna betonar FN:s barnrättskommitté särskilt barnets rätt att bli hörd i situationer där barnet utsatts för våld.

En del av barns rätt till delaktighet är rätten till information.

Varje enskilt barn har rätt att få information om beslut och insatser i samband med att de kommer till barnahus. Barnet har rätt till information under kontakten med barnahus och när kontakten avslutas, men också när barnet som vuxen vill veta vad de har varit med om. Barnets möjlighet att i efterhand få information kräver att det går att följa vad som hänt ett enskilt barn på Barnahus (s.k. back-tracking). Denna funktion saknas i de svenska Barnahusen. En möjlighet till s.k. back-tracking för barnet kräver att det finns dokumentation avseende varje enskilt barn i barnahus. Det skulle kunna ske genom vad vi kallar för Barnahuslogg.

I ett projekt som Stockholms universitet genomfört tillsammans med Stockholms stad och Stockholms läns landsting lämnar vi ett förslag på hur en Barnahuslogg kan se ut. Till grund för förslaget ligger en rättslig och empirisk analys, granskning av befintlig dokumentation hos polis, socialtjänst och BUP gällande åttio barn som varit föremål för en brottsutredning samt djupintervjuer med sexton barn och unga som innan de fyllt arton har erfarenhet av polisutredningar på grund av at de varit utsatta för våld- eller sexualbrott.

Utvärdering av barnahus

  1. Våld

Anneli Larsson och Hanna Kindén, Barnafrid, Linköpings universitet

Regeringen har beslutat att tilldela Barnafrid, Linköpings universitet, uppdraget att utvärdera barnahusverksamheterna i Sverige (S2018/00212/FST).

I barnahusen samverkar myndigheter i utredningar vid misstanke om brott mot barn och Barnafrid ansvar idag för att samordna det nätverk som finns för barnahusen och är väl insatta i deras verksamhet.

Resultat från uppdraget kommer presenteras. Kvalitet, behovsuppfyllnad, eventuella skillnader och de konsekvenser sådana skillnader får för de barn som utgör målgruppen kommer diskuteras med utgångspunkt i de nationella riktlinjer som barnahusverksamheterna ska följa.