2f Ensamkommande – om tiden i Sverige och vid återvändande

Mellan flykt och framtid – Barnkonventionen i praktiken

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Hanna Sköld, Carolin Holmblad, Emerga Institute

Mellan flykt och framtid är en studie om ensamkommande asylsökande barns första tid i Sverige av Emerga Institute på uppdrag av Rädda Barnen. Den bygger på åtta ungdomars berättelser och är skriven tillsammans med ungdomarna själva. Studien analyserar ungdomarnas tillgång till rättigheter i praktiken utifrån Barnkonventionen.

Hur kan ensamkommande barns livssituation se ut i Sverige? Hur påverkar situationen deras rätt och möjlighet till liv och utveckling, god hälsa, utbildning och trygga uppväxtvillkor? Och hur kan vi få kunskap om deras upplevelser och erfarenheter?

Det är bland annat de frågorna som besvaras i Mellan flykt och framtid (2018), en studie om ensamkommande asylsökande barns första tid i Sverige som är ett samarbete mellan Emerga Institute och Rädda barnen. Studien utgår från Barnkonventionens princip om barns rätt till deltagande och rätt att bli hörda i frågor som berör dem. Den bygger därför på vad ungdomarna Armin, Deniz, Jamal, Manish, Nasim, Parastoo, Rashid och Saman har berättat, och är skriven i samverkan med dem. Utifrån ungdomarnas egna önskemål fokuserar studien på ett antal teman som återkom i deras berättelser: erfarenheterna från asylprocessen, stödpersonernas roll, ungdomarnas hälsotillstånd, livet i skolan samt tillgången till tillförlitlig information. 18-årsdagen, och den påverkan den har haft eller kommer att ha för ungdomarnas möjligheter att åtnjuta flera av sina mänskliga rättigheter, är central i alla deras berättelser. Förändringarna blir tydligast på kommunal nivå, däribland i kontakten med skola, socialtjänst och hälsovård.

I rapporten analyseras ungdomarnas erfarenheter utifrån deras rättigheter i Barnkonventionen. Studien visar att det överallt i offentlig sektor finns enskilda personer och verksamheter som gör ett fantastiskt arbete för att värna om och uppfylla barns rättigheter. Dock blir det tydligt att det svenska asylmottagningssystemet inte kunde tillgodose flertalet av de medverkande ungdomarnas mänskliga rättigheter. Studien relaterar Barnkonventionens artiklar till ungdomarnas liv och tydliggör hur vissa rättigheter inte garanteras för asylsökande barn och unga.

Inom ramen för vårt uppdrag för EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) har vi även efter studien fortsatt att följa ensamkommande barn och ungas situation samt utvecklingen på migrationsområdet i stort. Utifrån detta presenterar vi en nulägesanalys samt goda exempel för att säkerställa asylsökande barns rättigheter som vi har tagit del av.

Barns och ungas utsatthet i återvändandeprocessen med fokus på Afghanistan

  1. Våld

Sofia Rasmussen, Rädda Barnen

Rädda Barnens rapport om återvändande till Afghanistan visar att principen om barnets bästa inte respekteras i återvändandeprocessen. Vad innebär ett barnperspektiv på återvändande? Vilka rättigheter har barnen enligt barnkonventionen i förhållande till asyl- och återvändandeprocessen? Hur kan vi förbättra återvändandeprocessen för barn överlag och särskilt när det gäller till Afghanistan?

Denna föreläsning beskriver kort rättigheterna i barnkonventionen i relation till återvändandeprocessen, vi lyfter det som barn och unga berättat kring återvändande och formulerar rekommendationer för att principen om barnets bästa i högre utsträckning ska respekteras i såväl asyl- som återvändandeprocessen.

Allt fler barn och unga från Afghanistan får avslag på sin asylansökan i Sverige och andra europeiska länder. Många återsänds till en mycket utsatt situation och en vardag kantad av våld och osäkerhet. Inte sällan har de utsatts för våld och trakasserier ända sedan de flydde, längs med flyktvägen, i mottagarlandet och även vid återvändandet. Det finns ytterst lite information om vad som händer med barnen och ungdomarna efter att de återsänts till Afghanistan. Det är också sällan som barn och unga får berätta om sina rädslor och upplevelser rörande asyl- och återvändandeprocessen. Rädda Barnen genomförde under 2018 en global studie om barns och ungas erfarenheter, tankar och upplevelser av att återvända från Europa till Afghanistan. I en separat rapport lyfts mer ingående de problem som barn och unga upplevt kring processen specifikt i Sverige.

Den globala rapporten inkluderar intervjuer med 57 barn och unga som återsänts till Afghanistan, samt intervjuer med föräldrar, vårdnadshavare och viktiga aktörer i Afghanistan. Dessutom intervjuades flera barn, föräldrar och vårdnadshavare i Sverige och Norge om deras syn på asyl- och återvändandeprocessen. Rapporten påvisar stora risker med att återsända barn och unga från Europa till ett så konfliktfyllt land som Afghanistan. Majoriteten av barnen känner sig otrygga under återvändandeprocessen, flera rapporterar om våld och tvång och många återsänds ensamma eller i sällskap av polis. Det framkommer tydligt att det ofta saknas en ordentlig barnkonsekvensanalys av de beslut som fattas och att principen om barnets bästa inte är prioriterad. De barn och unga som intervjuades i Sverige är oroliga inför ett eventuellt avslag och återvändande och upplever samtidigt brister under asyl- och återvändandeprocessen. Denna föreläsning beskriver kort rättigheterna i barnkonventionen i relation till återvändandeprocessen, vi lyfter det som barn och unga berättar kring återvändande och formulerar rekommendationer för att principen om barnets bästa bättre ska respekteras i såväl asyl- som återvändandeprocessen.