1c Barnkonventionen och åldersmaktsordning

Få syn på makt och normer med hjälp av barnkonventionens vägledande principer.

Rätten att inte diskrimineras betraktas ofta som en självklarhet. Men diskriminering styrs av normer och maktrelationer som påverkar vems perspektiv som har företräde i mötet mellan barn och vuxna. Barnets rätt till utveckling påverkas av dess plats i det svenska samhället – socialt, ekonomiskt, religiöst, kulturellt – och riskerar att hämmas av rådande normer. Hur kan de vägledande principerna säkerställa att barn med olika bakgrund får sina perspektiv synliggjorda? Hur blir vi medvetna om normer som diskriminerar och samtidigt styr vuxnas beslut om vad som anses vara bäst för barnet?

Svar på inkomna frågor till Gabriella i appen

1: Hur ser du på utmaningarna med att göra barnkonvention till lag? Tex påståenden om att islamsk rätt införs i svensk rätt (kafalah, artikel 20) om barnkonventionen blir lag.

Jag hänvisar till Rädda Barnens utmärkta kommentar till Tobias Billström (M) som uttryckt oro för samma sak:

  • Det är svensk och inte islamsk rätt som tillämpas i Sverige. En inkorporering av barnkonventionen i svensk lagstiftning medför inte någon förändring i denna frå
  • Till bemötande av Moderaternas påstående om att en inkorporering kommer att medföra att svenska domstolar blir tvungna att tolka islamsk rätt, måste följande anföras. Tolkningen av konventionen måste ske utifrån svensk kontext och svenska förhå Därtill är konventionens artiklar utformade på ett sätt som medför att staten själv kan gå in och göra lämplighetsbedömningar kring vilka åtgärder som faktiskt behöver vidtas.
  • Vidare vill Rädda Barnen särskilt lyfta den aspekten att konventionen ska ses som odelbar där artiklarna är beroende av varandra. Tanken är därför inte att artikel 20 i konventionen ska läsas och tolkas separat. Samtliga artiklar ska läsas tillsammans med de fyra grundläggande principerna i artikel 2, 3 och 6 och 12. I praktiken medför detta att beslut i enlighet med artikel 20 ändå måste beakta rätten till barnets bästa, artikel 3 och icke-diskriminering, artikel 2.
  • Vidare är det även av vikt att lyfta den aspekten att det vid en normkonflikt mellan två lagar inte sällan leder till utfallet att speciallag har företräde framför allmänt hållen lag. Socialtjänstlagens bestämmelser om vad som gäller vid barns rätt till vård utanför det egna hemmet, kommer därför i många fall äga företräde framför Barnkonventionens mer allmänt hållna artiklar.Med anledning av ovanstående är Rädda Barnen högst övertygade om att en inkorporering av Barnkonventionen tillsammans med en fortsatt transformering och kunskapslyft är rätt väg att gå för att göra verklig förändring för barns rättigheter.

http://radda-barnen.mynewsdesk.com/news/raedda-barnen-kommenterar-ogrundat-resonemang-om-barnkonventionen-302699

Jag kan tillägga att artikel 20 handlar om alternativ omvårdnad av barn som ”tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö” och där staten är skyldig att skydda och bistå barnet med alternativ omvårdnad. Här omnämns kafalah som en sådan alternativ omvårdnad tillsammans med fosterhem, adoption eller institution och är ett sorts mellanting mellan fosterhem och adoption där barnets rätt till sitt ursprung är centralt.

2: Varför gjordes valet att bara använda art 12 och 3 i svensk lagstiftning?

Svaret är en gissning: dels tror jag att det beror på att  artiklarna 12 och 3 är konkreta och lätta att föra in (och till viss del redan fanns där från början), dels tror jag att icke-diskriminering anses vara omhändertaget i svensk diskrimineringslagstiftning, och dels tror jag att det saknas förståelse för vad principerna som en helhet innebär. Det är möjligt att det är svårt att föra in den här helheten i lagtext, men lagens förarbeten och tolkning måste kunna kommunicera den.

3: Hur ska barnkonventionen kunna bli förstådd av alla barn i Sverige? Hur ser implementeringen ut? (Vems ansvar är det att alla barn har kunskap om barnkonventionen)

För att barnkonventionen ska bli förstådd av all barn behöver den bli förstådd av vuxna, och det är statens skyldighet att se till att respekten för barnet som fullvärdig människa och rättighetsbärare återfinns hos regeringens ministrar, riksdagens ledamöter, tjänstepersoner på alla nivåer i myndigheter, landsting och kommunala förvaltningar, yrkesgrupper plus föräldrar. BO har just nu ett uppdrag (som kort presenterades från scenen dag två): kunskapslyftet. Se mer BO:s hemsida! Vid några tillfällen har det funnits särskilda bidrag till civilsamhället för att sprida kunskap om barnkonventionen. Tyvärr förekommer inte den systematiska och fortlöpande utbildning och kompetensutveckling som skulle behövas. När barnkonventionen blir lag förvänts det bli ändring på det.

4: Jag vill höra mer av Gabriella, var kan jag läsa vidare?

Du kan besöka hennes hemsida www.gabriellaolofsson.se och få en direkt kontakt via den.

Föreläsare: Gabriella Olofsson, statsvetare med 27 års erfarenhet av arbete med barnkonventionen i Sverige och internationellt

Organisation: Gabriella Olofsson Consulting

Juvenism, unga och nätet

Beskrivning av föreläsningen: Ålder kan ses som en av flera parametrar som upprätthåller maktstrukturer. På samma sätt som vi lärt oss känna igen maktstrukturer som bygger på kön och etnicitet kan vi identifiera maktstrukturer som bygger på ålder. I min forskning om unga och nätet använder jag denna tankemodell, childism på engelska, juvenism på svenska, som en förklaringsmodell. I min föreläsning skissar jag på var teorin om en åldersmaktsordning befinner sig idag och vilka vägar framåt jag ser. Jag ger vidare konkreta exempel från min forskning och pekar på situationer när juvenism riskerar att skada barn.

Föreläsare: Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete

Organisation: Umeå universitet

Lokal: Kongresshallen