Trans eller queer – Viktigt att reda ut begreppen

Unga HBTQ-personer löper större risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa och gruppen transpersoner är särskilt utsatt.

På seminariet presenterar Emelie Mire Åsel, förbundsordförande för RFSL Ungdom och Gisela Janis, vice förbundsordförande för RFSL Ungdom, statistik från Statens folkhälsoinstitut som visar att bland transpersoner mellan 16-29 år har 27 procent någon gång försökt ta sitt eget liv.

För att komma till rätta med okunskapen så att unga transpersoner ska få en bättre hälsa arbetar RFSL ungdom brett. Dels genom information till yrkesverksamma som möter unga inom barn- och ungdomspsykiatrin, skolan och socialtjänsten men också genom information till anhöriga och opinionsbildning.

Att känna till begreppen

En viktig del är att reda ut begreppen. Transperson är ett paraplybegrepp som innefattar transexuell, transvestit och intergender. Gemensamt är att man på något sätt avviker från hur ens biologiska kön och juridiska kön förväntas hänga ihop med ens könsidentitet eller könsuttryck. En cisperson är när våra förväntningar på det biologiska och juridiska könet hänger ihop med ens könsidentitet eller könsuttryck. Det är ett begrepp som används allt mer och som är ett bra språkligt komplement menar RFSL Ungdom.

– Varför ska en transexuell behöva definiera sig själv om inte cispersoner behöver göra det?, säger Gisela Janis.

Queer är när man har ett kritiskt förhållningssätt till de könsstrukturer som finns, det kan vara politiskt, men behöver inte alltid vara det.

Olika slags utbildningar

Att utbilda om ”den andre” är en vanlig strategi för att skapa förändring, ett exempel är att informera om de olika begrepp som finns. Det är också ganska vanligt att skapa utbildningar för ”den andre”, genom exempelvis stödgrupper för HBTQ-ungdomar. Men RFSL ungdom skulle vilja se mer utbildning som kritiserar själva grunden, normerna, det som skapar diskrimineringen.

– Ser vi inte normen kan vi inte ifrågasätta och rucka på dem, säger Emelie Mire Åsel.

Normkritik

Genom olika värderingsövningar kan man få syn på vilka värderingar vi egentligen har och hur vi alla har olika privilegier beroende på vår ålder, sexualitet, kön, funktionalitet, tro, etnicitet, hudfärg, klass, relationsval och kroppsstorlek.

– ”Gissa heterot” är en bra sådan övning, berättar Gisela Janis.

– Ofta har vi svårt att förklara varför vi tror att någon är heterosexuell. Vi har egentligen svårt att definiera vilka normer som styr oss när vi verkligen försöker.

– Vi vill se mer normkritik för att minska klyftorna, så att alla människor ska få sina rättigheter tillgodosedda, säger Emelie Mire Åsel.