”Mångfald finns inom oss alla”

På onsdageftermiddagen blev det Behrang Miris tur att äntra scenen inför ett jublande auditorium. Mångsysslaren från Malmö bjöd på en engagerande föreläsning om vikten av att mötas och motverka fördomar.

Som ung letade Behrang Miri bland tv-kanalerna i jakten på förebilder med samma bakgrund som han själv.

– Jag tittade på tv, men där fanns det inga som hade min bakgrund. Inte på tv1 eller tv2. Bara i Efterlyst på tv3. Vad är det för bild vi visar? Är det där man som ung från miljonprogrammet ska synas?

Behrang Miri berättade att han som ung fick höra att han bröt på svenska, att hans svenska inte var korrekt och att han som rappare förstörde det svenska språket.

– Men jag ville utveckla språket. Hur ska man prata korrekt svenska? Är det som Gunde Svan? Som Zlatan?

Språk är inget statiskt eller konstant, konstaterade han. Svenskan har 300 ord från arabiskan, och vi påverkas ständigt av olika influenser, av olika kulturer. På 1700-talet hade svenskan inslag av franska, på 1800-talet tyska och på 1900-talet engelska.

– På 2000-talet är influenserna från arabiska, persiska, turkiska och somaliska. Det är det vi måste tala om, när två kulturer möts skapas en tredje som är något nytt. Vi ska inte bara jobba med de här frågorna i skolan. Vi måste jobba på arbetsplatserna, vid middagsbordet.

I dag laborerar ungdomarna med språket, bland annat inom hiphopen.

– Hur kan vi se dem som kunskapskällor? De bär på så mycket kunskap som inte genomsyrar samhället. Jag brinner för flerspråkighet, att den interkulturella kunskapen ska kunna interagera i många miljöer. Det är en kunskapskälla som borde genomsyra vårt samhälle.

”Klyftorna ökar”

Också samhällskunskap och historia är viktigt, konstaterade Behrang Miri.

– I fyran läste vi om Skånes historia i ett helt år. Två månader handlade om Bromölla. I femman läste vi om Sverige, och i sexan om världen. Vi läste om Skandinavien, Västeuropa och lite om Östeuropa. Sedan ytterst lite om Saudiarabien, Sydafrika och Kina. Det är så det ser ut. Det är därför människor tror att man pratar afrikanska i Afrika.

Behrang Miri ställde frågan hur mycket kännedom vi har om ungdomarna som kommer därifrån? Vi måste ta del av deras berättelser, deras erfarenheter, menar han.

– När ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan och Somalia har fått träffa människor som växte upp i Sverige på 1930-talet hittade de mycket gemensamt. De hade många gemensamma nämnare. I dag är minsta gemensamma nämnare ett matematiskt begrepp. Vi måste göra det till ett samhällsbegrepp!
När man kan relatera andras erfarenheter till sina egna erfarenheter så kan man också bygga broar och jobba gränsöverskridande, sade Behrang Miri.

– Då ser vi varandra och tar till oss mer kunskap. Vi lever i ett samhälle där klyftorna ökar. Många barn upplever socioekonomisk utsatthet. Hur ska vi skapa samma möjligheter för alla? Varför byggde vi skolor en gång i tiden? Hur kom dagis till? Inget har kommit från tomma intet. Nu tar vi det för givet. Därför var det intressant att möta dem som växte upp på 30-talet och lyssna till deras berättelser.

”Alla ska med”

Behrang Miri blir ledsen när han hör att vissa barn ska ha all kunskap medan andra barn bara ska ha viss kunskap.

– Vi måste ge barn en andra och en tredje chans. Hur skulle jag själv som 15-åring kunna veta att jag en dag skulle stå här och tala inför över 800 personer på Barnrättsdagarna?

– Vi kan inte ta för givet att barn har samma förutsättningar i dag. Själv gick jag på komvux. För mig blev hiphopen en av mina räddningar. Det var där mina rötter fick fötter, det var där jag fick substans.

Behrang Miri menar att vi måste börja prata om den utsatthet som många barn upplever i dag. En ensamstående mamma med fem barn har inte möjlighet att låta barnen gå i kulturskolan.

– Vi måste hitta nya målgrupper. Vi måste titta på verksamheten och kanske hitta nya uttrycksformer, som hiphop.
En utgångspunkt är att vi inte arbetar med ett exotiskt perspektiv på mångfald. Mångfald finns inom oss alla, menar Behrang Miri, som också uppmanade alla att rannsaka oss själva.

– Även de mest välvilliga människor bär på fördomar. Hur kan ungdomarna från miljonprogrammet möta ungdomarna från glesbygden? Det låter kanske klyschigt, men jag ville ha ett Sverige där alla ska med. Vi måste börja prata om problemen, men inte utifrån att generalisera grupper eller sätta människor mot människor, sade Behrang Miri som avslutade föreläsningen med en spontan rapplåt och sedan avtackades med varma och uppskattande applåder.