Barn till papperslösa föräldrar – har de några rättigheter?

Barn till papperslösa föräldrar är en av de grupper som tydligast saknar rättigheter i Sverige. Rädda Barnens och Stockholms stadsmissions erfarenheter av att möta papperslösa barn visar att det finns en stor ekonomisk utsatthet och en stor psykisk ohälsa på grund av deras legala status.

Under hösten 2014 har Rädda Barnen och Stockholms stadsmission tagit fram två rapporter som belyser den utsatthet som barn till papperslösa föräldrar lever i.

Rädda Barnens ”Utanför nästan allt” är en nulägesbild av kontaktytan mellan barn som lever utan papper i Sverige och socialtjänsten. Rapporten lyfter papperslösa barns och föräldrars röster om kontakten med socialtjänsten.

Stockholms stadsmissions rapport ”Barn och ungdomsrapport 2014” beskriver sitt stödjande arbete med barn till papperslösa föräldrar samt en undersökning om hur barnens rätt till att gå i skolan fungerar i praktiken. Rapporten innehåller även fem rekommendationer för att förbättra barnens utsatta situation.

Josefin Michanek psykolog på Rädda Barnen gav en tydlig bild av läget, det uteblivna stöd och den diskriminering som råder kring de här barnen 2015 i Sverige.

– Det är en svår situation som vi kommer att beskriva och det finns mycket att göra. Den vägledning vi har tagit fram är praktisk och vi vill att den ska användas i praktiska möten. Vi möter utsatta barn som inte får stöd, barn utan papper har vi identifierat som de allra utsattaste barnen.

Det är viktigt att uppmärksamma vilka rättigheter de här barnen har då många av dem inte känner till sina rättigheter. Josefin berättade om några av de barn hon möter på mottagningen.

– Vi har mött ett syskonpar 5 och 7 år gamla, otroligt medtagna som bor i ett garage. De har svårt att få tillgång till varma kläder och mat och det var tydligt hur de här barnen gav uttryck för sin psykiska ohälsa.

Hon beskrev också hur en sexåring som bor i en förort tillsammans med sin mamma kom till mottagningen och hade jätteont i örat. De såg att han hade ett blödande sår. Pojken och mamman hade varit på vårdcentralen, men utan de fyra sista siffrorna i personnumret hade de blivit hemskickade.

– Det är de här mötena som gjort det så tydligt att de basala behoven är det vi behöver hjälpa till med. Att vardagen stabiliseras för dem, att de får tillgång till mat, blöjor och andra förnödenheter.

När de försöker koordinera de här insatserna kontaktar de olika myndigheter. I alldeles för många fall möter de brist på kunskap kring de här barnen. ”Får vi hjälpa de här barnen? Ska vi inte ringa polisen?”

– Möjligheten att få stöd är som ett lotteri, det varierar så otroligt mycket på vilken kunskap som finns. Det kontinuerliga stödet blir väldigt varierat beroende på var man bor, säger Josefin.

Inger Ekbom, psykoterapeut och metodutvecklare på Stockholms stadsmission berättade att deras rapport innehåller fem rekommendationer för att förbättra barnens utsatta situation

• Fler öppna enheter/mötesplatser som barn och unga kan vända sig till för att få information och stöd
• Rätt till förskola för barn till papperslösa och bättre rutiner för att säkra en god utbildning för alla barn
• Rätt till stöd för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer
• Rätt till försörjningsstöd för barn till papperslösa
• Barn och unga som växer upp i Sverige ska få möjlighet att stanna

Inger Ekbom berättade också om ”Unga station” som funnits 5 år för barn och unga familjer som lever i utsatthet.

– På unga station finns tre olika delar: öppna verksamheter, stödjande verksamheter och kollo och utflykter. Vi har också möjlighet att söka ekonomiskt stöd en gång per år och där har vi hjälpt många, berättade Inger.
På Rädda Barnens webbplats finns en podcast där psykologer tar upp olika ämnen. Det första avsnittet tar upp ämnet papperslösa och heter ”Mellan stolarna”.