Integration av ensamkommande barn
Anders Hjern, professor och specialistläkare på Chess, Karolinska institutet och Monica Brendler-Lindqvist, verksamhetschef och leg. psykoterapeut hos Röda korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm pratar om psykosociala utmaningar hos ensamkommande flyktingbarn och hur man framgångsrikt skapar en miljö där ungdomarna mår bra.
Sverige har blivit det främsta landet när det gäller att ta emot ensamkommande barn. Det har därför blivit en allt viktigare uppgift att tänka på hur vi kan utforma mottagandet just för dessa. Anders Hjern beskriver de nyanlända barnen som väldigt sårbara när det gäller den psykiska hälsan.
– Många av barnen visar symptom på att de inte mår bra psykiskt och det handlar framför allt om inåtvända symptom. Vi vet att de symtom som de uppvisar under den första tiden i Sverige till stor del beror på vad de varit med om innan de kom hit. Många av de barnen har på nära håll sett väldigt grymt våld och en del av barnen har själva varit direkt utsatta.
Hur påverkar den här typen av upplevelser barn? I två-treårs ålder är reaktionerna ganska lika, det handlar om posttraumatiskt stressyndrom och depressioner. Det posttraumatiska stressyndromet handlar om minnen som man inte kan styra och som är väldigt plågsamma och som på olika sätt leder till att man lider. Sen får man också en påverkan på stresshormonbalansen som gör att man ständigt är på sin vakt och sover dåligt.
Men Anders Hjern menar att det finns ett tidsförlopp i de här symptomen. Det är viktigt att känna till att en stor del mår dåligt den första tiden i Sverige men att det blir bättre med tiden.
– Vi ska inte fokusera alltför mycket på det som hände barnen innan de kom hit, det kan vi ändå inte göra något åt. Det allra viktigaste som vi kan göra är att skapa en plattform för de här barnen och ungdomarna så att de kan bygga sig ett bra liv i vårt land.
I en studie som han gjorde 2009 om skolbarns hälsa i Sverige visade det sig att de elever som har ett ursprung från Afrika och Asien, och som går i en skola som är väldigt svenskdominerad, rapporterar om dåligt psykiskt välbefinnande. Däremot visar det sig att elever med utländskt ursprung som går i en skola som domineras av andra elever med utländskt ursprung rapporterar det bästa välbefinnandet av alla.
Det han ville titta på i studien var hur niondeklassarna mår i förhållande till ursprung och skolans sammansättning.
– En förklaring som ligger nära till hands är att det handlar om mobbning. Och i den här undersökningen ställdes frågor kring mobbning och det visade sig vara en hög andel barn med ursprung från Afrika eller Asien som rapporterade om mobbning den senaste veckan. Ungefär tre gånger så många som i andra skolor med en annan sammansättning.
Framgångsrikt integrationsprojekt för ensamkommande i Skellefteå
I Skellefteå kommun har man lyckats skapat en miljö där ensamkommande ungdomar mår bra och väljer att stanna kvar.
Skellefteå kommun hade länge tagit emot ensamkommande barn med uppehållstillstånd som så länge de var asylsökande bott på Migrationsverkets förläggningar i Malmö, Stockholm eller Göteborg. När de senare fick uppehållstillstånd och kom till Skellefteå hade de redan bott ungefär ett år i någon annan stad och, ville inte vara kvar i Skellefteå.
– Barnen var missnöjda, de ville inte vara där, de protesterade på alla sätt.
Skellefteå kommun var inte heller nöjda. De ville ta emot dem direkt och gjorde ett eget avtal med Migrationsverket. Skellefteå kommun fick som enda kommun ta emot asylsökande direkt.
Skellefteå kommun utvecklade både en struktur och en metodik för att ta emot de här ungdomarna.
Monica har i Rädda barnens rapport ”Från Migrationsverket till kommunerna” beskrivit arbetet med uppbyggandet av gruppboendena i Skellefteå kommun.
– Det är intressant hur Sollefteå kommun etablerar gruppboenden i samhället, hur man förbereder alla i samhället; Ica-handlaren, grannarna, intresseföreningar och sportklubbar. De byggde upp en struktur som var oerhört inkluderande.
Skellefteå kommun formulerade en målsättning och ett antal metoder som de jobbade efter. De satte upp konkreta mål vad de ville uppnå med ungdomarna.
– 80 procent ska efter sex månader klara det vardagliga språket, de ska kunna simma, de ska ha en självvald aktivitet inom tre månader och de som uppfyller kriterierna för körkort ska innan de fyllt nitton år ta körkort.
Monica har gjort en uppföljning av de 17 första asylsökande ungdomarna som kom till Skellefteå. En svårighet var att en del fick permanent uppehållstillstånd och en del fick avslag. Efter två år så hade tio fått permanent uppehållstillstånd. Nio av dem stannade i Skellefteå, sex av dem hade på två år klarat av gymnasiet, sju ungdomar fick avslag eller försvann i samband med att de skulle få avslag.
– Genom kompisarna som blev kvar kunde jag följa de som försvann. Några reste tillbaka till det land de kom ifrån, några ungdomar åkte till Kanada och några levde som papperslösa i Stockholm och andra europeiska länder.
Skellefteå kommun har i förhållande till sin folkmängd tagit emot flest ensamkommande flyktingungdomar av alla kommuner i Sverige.
Anders och Monica lyfter fram vikten av att prata mer om flyktingars relationer som en viktig faktor i deras liv. De behöver bärande relationer, en stödjande omgivning och verktyg för integration på egna villkor.