Att medvetandegöra barn och unga om deras rättigheter

Ett trettiotal seminariedeltagare samlades efter lunch till seminariet ”Att medvetandegöra barn och ungdomar om deras mänskliga rättigheter – ett sätt att arbeta främjande och förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck”.

Seminariet leddes av Azita Iranipour, socionom och KBT steg 1-terapeut och Mikis Kanakaris, ordförande organisationen 1000 möjligheter.

Långt innan vi i Sverige kom att prata öppet om hur uppväxtvillkoren kan se ut i familjer med hedersnormer så mötte Azita som skolkurator 13–14-åriga tjejer som uttryckte sin situation som att de fick slava hemma, främst åt äldre och yngre bröder. Berättelsen återkom och ibland blev det akututryckningar – en tonåring som inte vågade gå hem en fredageftermiddag med rädsla för sitt liv. Azita kände ett starkt behov av att kunna göra mer för de här ungdomarna i ett tidigare skede.

Det förtryck de här barnen lever under innebär starka begränsningar som strider mot en mängd mänskliga rättigheter. Att barn får kunskap om sina rättigheter är avgörande i det förebyggande arbetet och Azita såg skolans tydliga ansvar:

– Skolan har en skyldighet att hävda de mänskliga rättigheterna och allas lika värde, säger hon.

I praktiken handlar det om att ge barn kunskap om Barnkonventionen, Mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning. Azita har under många år lett samtal i grupper av elever på mellanstadiet och högstadiet. Med hjälp av värderingsövningar, forumsteater och andra metoder som ger alla utrymme att uttrycka sina åsikter skapas bra diskussioner. Det finns väldigt mycket bra material framtaget av bland andra Rädda Barnen och Unicef som stöd för sådana samtal. Själva begreppet heder behöver aldrig nämnas det handlar om mänskliga rättigheter.

Men en minst lika viktig fråga är hur når vi föräldrarna utan att kritisera dem?

Man måste jobba på alla nivåer, i föreningslivet, inom SFI, förskolan, skolan, ja hela samhället. Många kommer inte på föräldramötena så då måste man hitta andra mötesplatser. Flera exempel lyfts fram, gårdsfester, samarbete med moskén, ett öppet föräldraforum på förskolan dit föräldrar kan komma för att bekanta sig med verksamheten.

Olga Persson, förbundssekreterare i Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund, berättade om deras projekt Ur barnens perspektiv, som handlar om att utveckla metoder för att lyfta barnperspektivet bland föräldrar med utländsk bakgrund.

De har identifierat nyckelpersoner från olika språkgrupper och låtit föräldrar mötas där de själva vill. Samtalen har gjort föräldrarna mindre rädda och gett dem nya insikter om barns rättigheter och hur det svenska samhället fungerar.