4e Familjehemsplacerade barn

Från fosterbarn till enhetschef. Vilka lärdomar tar jag med mig och vad vill jag skicka vidare.

Åldersövergripande arbete

3. Barn som är omhändertagna och placerade

Rebecca Svensson,  Åstorps kommun Socialförvaltningen och Rebecca Svensson Föreläsningar och Workshop

Sammanfattning: Rebecca Svensson blev familjehemsplacerad första gången som treåring. Mellan ålder tre till sex år var hon placerad tio gånger. Under skolålder bytte Rebecca skola vid åtta tillfällen. Idag är hon socionom och uppskattad föreläsare. Hennes erfarenhet när det gäller när det gäller familjehemsplacering ur båda perspektiven, såväl barnets som tjänstemannens i socialförvaltningens besöksrum, är unik.

Beskrivning: Efter en uppväxt präglad av våld, missbruk och ständiga omplaceringar begärde Rebecca som 18-åring ut alla handlingar i sitt ärende och kunde konstatera att bilden av henne och hennes uppväxt stämde dåligt med den hon själv hade. Där började Rebeccas resa mot att bli socionom, barnavårdsutredare och enhetschef med särskilt ansvar för barnavårdsutredningar och placeringar.

I sin dokumentation fann Rebecca vilka brister i samverkan skola och socialtjänst som skett och tanken väcktes; kring vad som kunde skett om det funnits ett bättre samarbete och om någon lyssnat till hennes försök att berätta om sin moders missbruk, om sin våldsutsatthet. En 18-årig Rebecca konstaterade att ingen vuxen inom skola eller socialtjänst någonsin frågat om hon blivit utsatt för våld. Istället lades ansvaret på att antingen berätta själv, eller missköta sig såpass att skola eller socialtjänst reagerade, för att sedan kunna bli placerad.

I sina föreläsningar lyfter Rebecca vikten av ett aktivt levande barnperspektiv och utmanar socialtjänst och skola i att ” våga fråga” och att välja barnperspektivet före den vuxnes. Vikten av att ge barnen information och vara med att påverka sin utbildning och sin framtid. Hur kan barn, skola och socialtjänst samverka för att skapa förutsättningar för ett hållbart lärande för placerade barn och hur skapar man en fungerande samverkan, som faktiskt gör skillnad för barnet.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Föreläsningen kopplas till artikel 12 då jag föreläser om hur man kan göra det på bästa sätt och vad det faktiskt innebär att få göra sin röst hörd. Att detta inte enkom sker genom samtal, utan socialtjänst och skola måste våga tänka utanför boxen. Samt artikel 28 i relation till hur placerade barns grundskolegång kan säkras för familje-och jourhemsplacerade barn

Karlstadsmodellen – att lära av fosterbarn. En metod som bygger på intervjuer med tidigare familjehemsplacerade barn och ungdomar.

13-18

3. Barn som är omhändertagna och placerade

Mia Willard, Karin Thyselius, Beatrice Nilsson, Karlstad Kommun Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, Familjeavdelningen.

Sammanfattning: Uppföljningsmodellen Lära av fosterbarn bygger på de familjehemsplacerade barnens egen syn på tiden i familjehem och hur de ser på socialtjänstens arbete. Arbetsgruppen i Karlstad betonar vikten av reflekterad kunskap direkt från källan dvs det placerade barnet. Arbetet knyter an till §§ 12 och 13 i Barnkonventionen. Modellen har ett tydligt fokus på att barnet ska har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barn har rätt att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter vilket dom ges möjlighet i den kvalitativa intervjun, Lära av fosterbarn.

Beskrivning: Uppföljningsmodellen bygger på de familjehemsplacerade barnens egen syn på tiden i familjehem och hur de ser på socialtjänstens arbete. Arbetsgruppen i Karlstad betonar vikten av reflekterad kunskap direkt från källan dvs det placerade barnet.

Syftet med metoden är att ta redan på hur socialtjänsten kan bli bättre på att möta placerade barn och ungas behov i familjehemsvården samt ta tillvara på deras erfarenheter. Intervjuerna genomförs två år efter att familjehemsplacering avslutats. Genom intervjuerna får de unga komma till tals och berätta om sina erfarenheter av att vara placerade i familjehem och då i ett sammanhang där de unga inte längre är i beroendeställning. Ett ytterligare syfte är ett eget lärande för socialtjänsten i form av reflektion för enskilda socialsekreterare och arbetsgrupp. Erfarenheter som framkommer från intervjuerna ska sedan leda till att utveckla familjehemsverksamheten och för detta så måste vi ta del av barnen och de ungas synpunkter av värde.

Intervjuerna följer en intervjuguide indelad i följande områden: aktuell situation, placering, biologiska föräldrar och släkt, familjehem, skola, hälsa, fritid, kontakt med socialtjänsten, utflytt, nätverk idag och avslutning familjehemsvård.

Intervjuerna gås igenom på två seminariedagar per år. Det som framkommer i intervjuerna används som del i verksamhetsutvecklingen.  De ungdomar som ska deltar i de kvalitativa intervjuerna ska ha varit stadigvarande placerade i minst 6 månader.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Arbetet knyter an till §§ 12 och 13 i Barnkonventionen. Modellen har ett tydligt fokus på att barnet ska har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barn har rätt att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter vilket dom ges möjlighet till  i den kvalitativa intervjun, Lära av fosterbarn.