4d

Lokal: Alfred Nobel

Tid: 11:00 – 11:30

Rosenlunds mödra- och barnhälsovårdsteam, metoder och arbetssätt för att synliggöra det späda barnet till föräldrar med substansbrukssyndrom.

Ålder: 0-6
Barn till förälder med ett missbruk

Föreläsare: Kristina Helmstrand och Ulrika Hagekull, Beroendecentrum Stockholm

Sammanfattning: Graviditet och föräldraskap ger ökad motivation till nykterhet och drogfrihet. Rosenlunds mödra- och barnhälsovårdsteam riktar sig till blivande och nyblivna föräldrar med tidigare eller pågående riskbruk av substanser respektive spädbarn som exponerats för alkohol eller droger under fosterlivet. Kunskap om samsjuklighet hos föräldrar, social utsatthet och komplexa risker för barns utveckling, samt en vilja att samverka för barnets bästa, är faktorer som kan trygga barns rättigheter när föräldrar har svårigheter.

Beskrivning: Rosenlunds mödra- och barnhälsovårdsteam arbetar regionsövergripande i Stockholms Län och riktar sig till blivande föräldrar med riskbruk eller substansberoende samt nyfödda upp till 10 månader som har blivit exponerade under graviditet eller har föräldrar med tidigare eller pågående substansbruk. Ett tätt samarbete mellan teamen och en sammanhållen vårdkedja möjliggör tidiga insatser för barnet, som påbörjas redan när det ligger i magen. Målsättningen är en god samverkan och planering för spädbarnet som egen rättighetsbärare genom hela vårdkedjan.

Rosenlunds mödra- och barnhälsovårdsteam arbetar tvärprofessionellt och i teamet kring den gravida arbetar barnmorska, kurator, psykiater/beroendeläkare, obstetriker, vuxenpsykolog och barnpsykolog. I teamet runt barnet arbetar BHV-sjuksköterska, kurator, barnläkare och barnpsykolog. Kuratorn följer familjen från inskrivning under graviditet tills dess att barnet förs över till ett BVC nära hemmet vid 10 månader. Rosenlunds mödra- och barnhälsovård utgår från en helhetssyn, samverkar med vårdgrannar och socialtjänst för att uppmärksamma barnets ankomst, barnets och familjens behov av tidigt och förebyggande stöd.

Mödrahälsovården erbjuder graviditetsövervakning utifrån ett utökat basprogram med täta kontroller och beroendevård. Hög tillgänglighet, flexibilitet och individuell anpassning möjliggör att tillit och förtroende för verksamheten kan byggas upp redan under graviditet. Det första besöket hos det nyfödda barnet sker redan på BB när kurator och BHV-sjuksköterska besöker den nyblivna familjen tillsammans.
Barnhälsovården arbetar utifrån ett hembesöksprogram där BHV-sjuksköterska vid särskilda besök tar med kurator, barnläkare respektive barnpsykolog. Inledningsvis träffar BHV-sjuksköterskan barnet en gång i veckan. Metoden BarnSäkert/SEEK (Safe Environment for Every Kid) används i syfte att tidigt fånga upp risker för barnets hälsa och utveckling (så som substansbruk, nedstämdhet och stress hos föräldrar, bristande barnsäkerhet i hemmet, ekonomiska problem, samt våldsutsatthet) samt för att kunna länka vidare till rätt stöd och insatser. Metoden ADBB (Alarm Distress Baby Scale) används för att fånga upp och tydliggöra eventuellt avvikande symtom barnet själv uppvisar, samt genom återgivning av det videofilmade samspelet ge föräldrarådgivning och stöd för att stärka föräldrarnas lyhördhet och tillit till sig och barnet samt öka deras förmåga att mentalisera.

I de fall då barn inskrivna vid Rosenlunds barnhälsovårdsteam placeras i familjehem eller jourhem kvarstår uppdraget att erbjuda rådgivning och stöd med barnet i fokus. Rosenlunds mödra- och barnhälsovård arbetar aktivt med samordnad individuell planering (SIP) oavsett om det handlar om en samverkan kring den gravida kvinnan och det väntade barnet eller det nyfödda barnet, något som är särskilt viktigt när det gäller de barn som är placerade utanför familjen och omplaceras från jourhem till familjehem.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Rosenlunds mödra- och barnhälsovårdsteam utgår från barnperspektivet och barns rättigheter och har ett arbetssätt som korresponderar väl med intentionerna i Barnkonventionen, så som artikel 3, 5-7, liksom 9, 12, 18-20, 23-27 samt 33. Redan under fostertiden identifieras barnen till en riskgrupp utifrån föräldrarnas beroendesjukdom och under spädbarnstiden uppmärksammas föräldrarnas svårigheter och utmaningar i föräldraskapet.

 

Tid: 11:30 – 12:00

Parent-Infant Interaction Observation Scale – att göra det lilla barnets röst hörd

Ålder: 0-6
Barn till förälder med en psykisk sjukdom

Föreläsare: Karin Colliander och Caroline Thiel, Psykologmottagningar föräldraskap och små barn, VGR

Sammanfattning: Parent Infant Interaction Observation Scale (PIIOS) är ett kort och lättillgängligt screeninginstrument med syfte att i primärvård bedöma samspel och behovet av stödinsatser till föräldrar och spädbarn. I ett pilotprojekt har samtliga föräldra-barnpar som remitterats till BVC-psykolog, framför allt på grund av en post partum depression hos föräldern, erbjudits en PIIOS-bedömning. Resultatet visar ett ökat fokus på relation och samspel, samt ett ökat barnperspektiv i behandlingskontakterna.

Beskrivning: Forskning visar att det tidiga samspelet mellan förälder och barn är av stor betydelse för barnets framtida anknytning, relationer och hälsa. I samtliga verksamheter som arbetar med spädbarn är det avgörande att vårdgivarna har kompetens och färdigheter att bedöma interaktionen mellan föräldrar och barn samt föräldrarnas känslomässiga lyhördhet, faktorer som är grundläggande för barns hälsosamma utveckling.

Parent Infant Interaction Observation Scale (PIIOS) utvecklades i Storbritannien för att möta behovet av ett kort och lättillgängligt screeninginstrument för att tidigt kunna identifiera vilka barn och föräldrar som är i behov av anpassat stöd. Bedömningen innehåller 13 områden inom vilka man utifrån en filmad samspelssekvens skattar samspelet mellan spädbarn (2 – 7 månader gamla) och förälder på en tregradig skala. Idag är PIIOS en del av vidareutbildningen för yrkesverksamma som arbetar med spädbarn i Storbritannien, ”the Infant Mental Health Competency Framework”. I Sverige har instrumentet använts inom Spädbarnsverksamheterna i Södra Älvsborg sedan 2019 och Regionhälsan (Västra Götalandsregionen, VGR) har erbjudit utbildningar i samarbete med Warwick University sedan 2021.

Under 2023 pågår inom Södra Bohuslän psykologmottagningar föräldraskap och små barn (BVC-psykologer i VGR) ett pilotprojekt där man studerar en implementering av PIIOS i verksamheten. Den första delen av projektet syftar till att undersöka psykologernas uppfattning om och upplevelser av att arbeta med PIIOS. Under hösten 2023 kommer även en studie av föräldrarnas upplevelse av metoden genomföras.

I pilotprojektet har psykologerna i aktuell enhet utbildats i PIIOS, samt skapat en modell för att erbjuda metoden till alla föräldrar som kommer till psykolog i verksamheten och som har barn mellan 2 och 7 månaders ålder. En majoritet av dessa föräldrar söker kontakt på grund av föräldraskapsrelaterad psykisk ohälsa/depressiva symptom. Modellen har utvärderats genom att samtliga psykologer har svarat på två olika enkäter, en med fokus på möten med enskilda föräldrar där PIIOS använts, och en med fokus på psykologernas mer övergripande uppfattningar och upplevelser av metoden. Enkätsvaren analyserades deskriptivt samt med kvalitativ innehållsanalys.

Studien visade att psykologerna uppfattade PIIOS som en bra metod att använda i verksamheten. Den bidrog till ökat fokus på relation och samspel, gav god grund för psykologerna att rekommendera insats och underlättade ett barnperspektiv i behandlingskontakterna. Sammanfattningsvis kan PIIOS bidra till att fylla ett behov av kunskap och konkreta metoder för att bedöma tidigt samspel mellan spädbarn och vårdnadshavare, samt hjälpa klinikern att fokusera på de allra yngsta barnen, inte minst i familjer där en vårdnadshavare lider av psykisk ohälsa.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: I familjer där en förälder lider av psykisk ohälsa läggs ofta mycket lite fokus på de allra yngsta barnens behov och psykiska mående. Genom PIIOS har vi testat en modell som hjälper barnet att få sin röst hörd och sitt perspektiv beaktat, samtidigt som föräldern får behandling för sin psykiska ohälsa. Arbetet med PIIOS har medfört att barnet och barnperspektivet har fått större utrymme i behandlingskontakterna.