3c Utredning och samverkan för barnets bästa

Att våga utreda utifrån barnets perspektiv; Hur man kan synliggöra barnet och barnets behov genom hela utredningen.

3. Barn i kontakt med socialtjänsten

Jenny Olofsson, Charlotte Palmqvist Lust, Ida Källner, Ann-Charlotte Nilsson, Utredningsteamet, Jönköpings kommun

Vi vill visa hur man i utredningar kan bidra till att tillvarata barnets rätt och synliggöra barnet genom hela utredningen. Det kan vi göra genom att använda rätt ord för det vi ser, systematiskt kartlägga barnets historia över tid, samarbeta i privata och professionella nätverk samt använda oss av visuella hjälpmedel.

Detta får betydelse för de bedömningar vi gör och ger barnet och familjen större möjlighet till insikt och förståelse vilket i större utsträckning kan möjliggöra förändring. Detta gör det mer tydligt när konsekvenserna av barnets miljö blir så allvarliga att socialtjänsten måste agera utifrån tvångslagstiftning.

I flera olika forskningsstudier och rapporter får vi information om hur barnets berättelse försvinner och skrivs om under en utredning. Vi strävar efter att byta perspektiv i våra utredningar, från förälderns svårigheter och tillkortakommanden till att belysa konsekvenserna för barnet. Vi arbetar aktivt med Barnkonventionen och de artiklar som är relevanta för det specifika barnets livssituation och ser att det fungerar bra ihop med socialtjänstens övergripande uppdrag och ansvar. I samtal med föräldrar utgår vi från alla barns behov och rättigheter och kopplar det till deras familj. Vi lägger grunden vid första samtalet med föräldrarna om att barnet aldrig har skuld för en situation eller ska åläggas ansvar för att skapa förändring.

Vi har arbetat systematiskt med kartläggningar av akter sedan 2011 och ser hur viktig ordens betydelse är för den slutliga bedömningen, att socialsekreteraren vågar uttrycka vad som sker med ett språk som är förståeligt. Socialtjänsten hamnar, enligt forskning och egen erfarenhet, ofta i att tillsätta insatser som inte är relevanta utifrån problematiken, exempelvis problemförskjutningen från det beskrivna våldet till att arbeta med gränssättning. Vi ser också vikten av att involvera det privata nätverket då vi alltför ofta hamnar i sammanbrott när det gäller professionella insatser. Dessa sammanbrott tror vi har ett sammanhang med bristande tydlighet mot föräldern samt otydliga syften och mål med insatsen.

Vi vill visa på hur man genom att systematiskt kartlägga barnets historia, samarbeta i privata och professionella nätverk och med visuella hjälpmedel kan bidra till att barnet är synligt genom hela utredningen. Detta får betydelse för de bedömningar vi gör och ger barnet och familjen större möjlighet till insikt och förståelse vilket i större utsträckning kan möjliggöra förändring. Detta gör också det mer tydligt när konsekvenserna av barnets miljö blir så allvarliga att socialtjänsten måste agera utifrån tvångslagstiftning.

Barnets bästa gäller! – i Kronobergs län

3. Barn i kontakt med socialtjänsten

Erika Lagergren, Gunnel Gustafsson, Susann Swärd, Region Kronoberg

Barnkonventionens holistiska syn på barnets uppväxt utgör grunden för den innovativa samverkan i ”Barnets bästa gäller! – i Kronobergs län”. Ta del av utmaningar med att finna nya former av samverkan som utmanar traditionella arbetssätt och gränser mellan professioner och organisationer, där t.ex. skolan får överta delar av socialtjänstens ansvar.

Alla barn har rätt till goda förutsättningar för en optimal utveckling (artikel 6). Barn har rätt till likvärdig tillgång till samhällets stöd när barnets hälsa (artikel 24), sociala trygghet (artikel 26), skäliga levnadsstandard (artikel 27) eller skydd mot vanvård, försummelse, våld och övergrepp (artikel 19) kräver det.

Artikel 6 lyfter fram behovet av samverkan mellan berörda samhällsaktörer för att säkerställa barnkonventionens helhetssyn på barnets uppväxtvillkor. Den holistiska synen på barnets rättigheter är utgångspunkten för den innovativa samverkansprocessen ”Barnets bästa gäller! – i Kronobergs län”. Utifrån Skottlandsmodellen ”Getting It Right For Every Child” skapas en samsyn och delad värdegrund mellan regionala aktörer inom hälso- och sjukvården, åtta kommuner, frivilligsektorn samt polismyndigheten. Detta innebär en ny form av samverkan mellan barnavårdscentraler, barnhabilitering, BUP, skolan, socialtjänsten samt närpolisen. Modellen utmanar traditionella arbetssätt och gränser mellan professioner och organisationer, där t.ex. skolan kommer att överta delar av socialtjänstens ansvar.

Principen om barnets bästa (artikel 3) genomsyrar det holistiska tänket i ”Barnets bästa gäller! – i Kronobergs län”. Målet är att på ett tidigt skede identifiera barn i utsatta situationer (artikel 19) och i samverkan erbjuda en tydlig och välfungerande koordinering av stöd i barnets vardagsmiljö. Genom en särskilt utsedd stödperson med koordineringsansvaret för barnets plan kommer en effektiv resursanvändning att medföra en minskning av antalet involverade verksamheter runt barnet och skapa tydlighet över vem som har ansvar i processen.

En tidigare insats undviker dubbelarbete och stuprörstänk vilket på sikt leder till mer effektiva insatser runt barnet och därmed undviker behovet av mer ingripande och omfattande stödinsatser längre fram. Den utsedda stödpersonen kan t.ex. vara en person från barnhälsovården eller skolan som familjen har förtroende för och som underlättar deras kontakt med olika myndigheter. Närheten till stödet under barnets hela uppväxt ska öka tilliten till samhällets olika stödinstanser.

Denna föreläsning handlar om hur ”Barnets bästa gäller! – i Kronobergs län” hanterar de utmaningar som samverkan mellan olika aktörer ställs inför när man ska utveckla nya former för samverkan med barnets rättigheter i centrum. Ta del av de lärdomar vi fått hittills av den utmanande processen att tänka i nya banor för att möta barnens komplexa behov med hållbara lösningar.