1c Gängkriminalitet

Lokal: Solasalen

kl. 13:00 – 13:30

Riskerar vi barnets rättigheter i kampen mot gängkriminaliteten?

Åldersövergripande arbete

Gängvåld

Föreläsare: Maja Dahl, Anna Dorrian Werner och Magnus Jägerskog, Bris

Sammanfattning: Under 2022 har fler skjutningar skett i gängkriminella miljöer än något annat år. I de kriminella miljöerna runt både offer och förövare finns barn. Ändå saknar den politiska debatten ett barnrättsperspektiv. I det här seminariet diskuterar vad som krävs för att vända trenden med det ökade våldet i gängkriminella miljöer och säkerställa trygga uppväxtvillkor för varje barn.

Beskrivning: Hur vänder vi utvecklingen med eskalerande våld i offentliga miljöer och ökade antal gängrelaterade skjutningar? Under 2022 har Sverige haft fler skjutningar med dödlig utgång än något annat år och mångas vardag påverkas av den lokala gängkriminaliteten. I de kriminella miljöerna runt både offer och förövare finns barn. Ändå saknar den politiska debatten ett barnrättsperspektiv.

I Bris senaste rapport Barns rätt i skottlinjen, ger barn, forskare och professionella sina perspektiv på hur utvecklingen ska vända. Rapporten visar att det som krävs är tidiga och förebyggande insatser. Det handlar om att säkerställa goda uppväxtvillkor och förutsättningar tidigt i livet, om att fånga upp barn med risk att hamna i kriminalitet och om behovet av ökad kunskap för att kunna sätta in insatser som ger effekt.

Seminariet inleds med att Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog presenterar rapporten och de övergripande slutsatserna. Det följs av ett samtal mellan Anna Dorrian Werner, jurist och påverkansvarig på Bris, tillika rapportförfattare och medverkande ur rapporten. Samtalet utgår från rapportens slutsatser och utvecklar resonemanget kring vikten av tidiga insatser och vad det innebär. Hur säkerställer vi goda och jämlika uppväxtvillkor för varje barn och ser till att barnets rättigheter respekteras i kampen mot gängkriminaliteten?

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Seminariet handlar om våld i närområdet och varje barns rätt till en trygg uppväxt. Det utgår från artikel 12, barns egna erfarenheter och förändringsförslag, artikel 19 om rätten att skyddas från alla former av våld, artikel 2, då vissa barn riskerar att drabbas särskilt och få sina rättigheter inskränkta av samhällets åtgärder mot gängkriminalitet, artikel 6 om rätten till liv och utveckling och artikel 27 om rätten till social trygghet.

 

Kl. 13:30 – 14:00

Gängkriminalitet – Vilka interventioner fungerar och vad bör vi veta och tänka på i arbetet med gängkriminella?

Gängvåld

Föreläsare: Bo Buhrman, Humana AB

Sammanfattning: Brottsligheten minskar i Sverige men gängkriminaliteten ökar. Vi ser numera kriminella gäng även på mindre orter runt om i Sverige. Politiken och lagstiftningen hårdnar kring gängen samtidigt som brottsligheten i dessa miljöer blir allt grövre. Rekryteringarna går ner i åldrarna, 12-15 år är inte ovanligt. Framgångsrika interventioner för målgruppen, viktiga saker att tänka på i arbetet med avhoppare samt nystartad forskning om ett enskilt kriminalitetsprogram samt ett familjehemsprogram gås igenom.

Beskrivning: Generell brottslighet minskar i Sverige men gängkriminaliteten ökar och även brott begångna av unga kvinnor. Vi ser numera kriminella gäng inte bara i storstäder utan även i mindre orter runt om i Sverige. Politiken och lagstiftningen hårdnar kring gängen samtidigt som brottsligheten i dessa miljöer blir allt grövre. Undersökningar i Sveriges kommuner pekar bl a på fler skjutningar, en hård och respektlös attityd hos gängmedlemmar och allt yngre rekryteringar (12-15 år är inte ovanligt idag) – en svår situation som omringas av en utpräglad tystnadskultur.

Gängkriminella är barn som skiljer sig på flera sätt från jämnåriga men sannolik också från jämnåriga kriminella utan gängtillhörighet. De verkar ha mer psykisk ohälsa, är mer självdestruktiva, har fler kognitiva svårigheter och begår både fler och våldsammare brott.

Hur kan vi förstå gängkriminalitetens etiologi? Vad vet vi om riskfaktorer och framgångsrika interventioner för målgruppen? Det är just nu rekordmånga gängkriminella som vill gå ur gängen och få normala liv – vad behöver vi som professionella särskilt tänka på när vi stöter på dessa individer generellt och i synnerhet vad behöver de som arbetar med avhopparverksamhet tänka på? Barnkonventionen talar bl a om barnets bästa i fokus och det är vår skyldighet att dels ha kunskaper om vad som fungerar men också arbeta för att interventionerna ska finnas tillgängliga och kommer de utsatta barnen till del.

Vanvårdsutredningen från 2009 och den efterföljande upprättelseutredningen visade hur illa barn hade farit under lång tid. Gängkriminalitet är ett relativt nytt fenomen i Sverige men det finns forskning kring vad vi faktiskt bör fokusera på. Av Sveriges ca 100 metoder i arbetet med barn och unga generellt är det endast ett 30-tal som har forskningsstöd och än färre som inriktar sig specifikt på gängkriminella.

Humana bedriver ny forskning i samarbete med Uppsala universitet och Linné universitetet där ett brottsförebyggande en-till-en program ska utvärderas (B12) samt ett familjehemsprogram (IHF) som båda kan appliceras på målgruppen i olika skeden eller i kombination med varandra.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Hårdare tag mot barn rimmar illa med Barnkonventionen. De fyra grundprinciperna talar särskilt för vikten av ovanstående tema. Gängkriminella har rätt till forskningsbaserad behandling för sina svårigheter och ett beprövat bemötande. Vad som är barnets bästa bör ligga i fokus framför strängare straff. Interventioner som fungerar och kunskaper om målgruppen behövs för att denna utsatta grupp av barn ska få möjlighet att utvecklas positivt psykiskt, socialt och moraliskt.