1c Barn i skyddat boende
Efter våldet – Barns rätt till delaktighet, lek och utveckling i skyddat boende
Åldersövergripande arbete
- Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag
Åsa Lundström Mattsson1 Henrietta Lysen2
1 Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2 Rädda Barnen
Sammanfattning: Barn som upplevt våld i hemmet har rätt till information, stöd och en meningsfull fritid för att rusta barnet för livet efter våldet. Projektet Efter våldet (AVEC) utvecklar och utvärderar en arbetsmodell för att stärka barnets rättigheter på skyddat boende. Projektet är finansierat av Europeiska Unionens program för Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (REC 2014-2020). Deltagande organisationer är Rädda Barnen, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Barnafrid. Projektet har som mål att bidra till ett stärkt skydd och stöd för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med sin förälder som en direkt konsekvens av våld i hemmet samt att bidra till ett ökat välmående och delaktighet hos dessa barn.
Beskrivning: Skyddade boenden är en viktig arena för kvinnor och deras barn för att undkomma våld från sina förövare. Barnen som befinner sig på skyddat boende har i många fall själva bevittnat eller själva utsatts för våld. Inom ramarna för projektet Efter våldet har en modell arbetats fram för att stärka skyddet för barn på skyddat boende. Modellen består av olika pusselbitar där varje pusselbit har en viktig del i att skydda barnet. Pusselbitarna består av Traumamedveten omsorg (TMO), Information och delaktighet, Samverkan och Lek.
Föreläsningen kommer att presentera modellen, men med särskilt fokus på pusselbitarna information, delaktighet och lek. I den första delen kommer pusselbiten information och delaktighet att presenteras som utgår ifrån modellen: BRA-samtal som är utformad för att stödja personal inom kommuner, landsting/regioner och idéburna organisationer i hur de kan gå till väga för att uppmärksamma anhöriga barns rätt till information, råd och stöd. I Efter våldet får boendepersonal en utbildning i BRA-samtal där modellen används för att ge personal ett verktyg för att kunna föra ett samtal med barnet och dess förälder. (Detta avsnitt kommer eventuellt även att presenteras med hjälp av personal från boenden som får berätta om hur det tillsatt BRA-samtal i praktiken.)
I föreläsningens andra del kommer pusselbiten Lek att presenteras, då barnets rätt till lek är en viktig del för barnets utveckling. Barn som varit med om traumatiska upplevelser så kan leken bidra till en återhämtning samt stärka bandet mellan barnet och mamman. I Efter våldet utförs denna pusselbit av volontärer, där de får utbildning och stöd i att hålla strukturerade lekaktiviteter för barn på skyddat boende.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Projektet Efter våldet utgår från ett barnrättsperspektiv om att stärka skyddet och delaktighet för barn skyddat boende. Som utgår från alla barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet (artikel 12).
Genom modellen BRA-samtal kan vi uppnå barnkonventionens artikel 12 och 13 som är utformat som ett stöd till personal för att möjliggöra barnets rätt till yttrandefrihet (artikel 13) för att hjälpa barnet att uttrycka sina egna frågor, rätten till enskilda samtal och rätten till individuellt anpassad information. Detta för att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme. Som även innefattas av möjligheten till LEK där anpassning efter ålder och det enskilda barnets behov. För att på långsikt stärka barnets utveckling och förebygga psykisk och fysisk ohälsa.
Vad hände med mina rättigheter? Barns röster om att leva gömd i Sverige.
Åldersövergripande arbete
- Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag
Tanja Hillberg Unizon och Gaëlle Briand, Unizons barnnätverk och Helsingborgs kvinnojour
Sammanfattning: För många barn utgör skolan en trygg och stabil punkt i tillvaron, som ger en känsla av normalitet och socialt sammanhang. Men barn på kvinnojour faller ofta mellan stolarna när kommuner saknar rutiner för barns skolgång. Under seminariet lyfter vi barnens röster och berättar om existerande samarbetsmodeller där kvinnojour och kommun arbetar tillsammans för att säkerställa rätten till skola och förskola för barn som bor i kvinnojourens boende.
Beskrivning: Under tidsperioden 2010–2020 har 14 094 våldsutsatta barn bott tillsammans med sin mamma på någon av Unizons kvinnojourer. För många barn är tiden på kvinnojourens boende den första tiden i deras liv som är fri från våld.
Men skydd från pappas våld handlar inte bara om rätten att överleva, utan även rätten att leva och utvecklas. ”Vi vill ju bara leva som vanligt igen” säger pojke, tio år, i samtal med barnansvarig på en av Unizons kvinnojourer. På Unizons kvinnojourer lever barn och deras mammor ett så nära vanligt och vardagligt liv som det är möjligt när man befinner sig på flykt undan våld. Att gå i skola eller förskola. Ha kontakt med vänner och släkt. Skratta. Leka och pyssla. Hjälp med läxläsning. Hålla på med fritidsaktiviteter. Att bara få vara barn.
För många barn utgör skolan en trygg och stabil punkt i tillvaron, som ger en känsla av normalitet och socialt sammanhang, trots att de befinner sig i kris. Många barn som bor på kvinnojourens boende kan inte fortsätta att gå kvar i sin vanliga förskola eller skola på grund av säkerhetsskäl. Ändå visar Kvinnofridsbarometern 2021 att sex av tio kommuner saknar rutiner för att säkra skolgång för barn i som bor på en kvinnojour. Motsvarande siffra för förskola är nära sju av tio. Bristande samverkan och rutiner leder till att barnen faller mellan stolarna och missar både delar av sin skolgång och många stödjande relationer till såväl kamrater som vuxen personal. Viktiga skyddande faktorer som kan främja barnets återhämtningsförmåga.
Det går att säkra de här barnens skolgång. Unizons kvinnojourer har bra exempel på välfungerande samarbeten mellan kvinnojourer och kommuner där barn får tillgång till skolplats inom två veckor. Med utgångspunkt i artikel 28 presenteras existerande samarbetsmodeller för att säkerställa rätten till utbildning för barn på kvinnojour. En samverkan som gör skillnad. Vi lyfter barns egna berättelser om betydelse av gemenskap, tillhörighet och trygghet i såväl relationer som miljöer. På seminariet delar barnnätverket med sig av sin kunskap, erfarenhet och arbetssätt med våldsutsatta barn och hur barnansvariga på kvinnojouren arbetar för att ge barnen på boendet både rätt och bra stödstrukturer i sin vardag.
Om Unizons barnnätverk: Barnnätverket fungerar som Unizons samlade expertis i barnfridsfrågor. Nätverket består av barnansvariga från Unizons medlemsjourer med spetskompetens inom området barn och trauma.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Kvinnojourernas stödarbete med barn som vistas på kvinnojourens boende har en tydlig koppling till artikel 28. Kvinnojouren arbetar aktivt med det omgivande samhället för att se till att barnet får sina grundläggande behov, önskemål och rättigheter tillgodosedda, och är en viktig länk till att skola, fritidsverksamhet och social tillvaro samt vila och trygghet finns och fungerar. Allt för att främja barnets återhämtningsförmåga och ge dem de bästa förutsättningarna för att utvecklas som individ.