5f Inspektion, tillsyn och vårdmiljöns betydelse

Vårdmiljön för barn under tvångsvård – en fråga om rättigheter och etik. Upplägg och resultat från forskningsprojekt om vårdmiljön på SiS ungdomshem

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Kajsa Nolbeck och Sepideh Olausson, PhD, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Föreläsningen syftar till att beskriva preliminära resultat från forskningsprojekt om vårdmiljöns betydelse för rehabilitering av barn och ungdomar som vårdas inom Statens Institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem. Under föreläsningen står barnens erfarenheter i fokus, tillsammans med barns rättigheter och forskares etiska ansvar i detta sammanhang.

De särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS) utgör en vårdmiljö med drag av den totala institutionen (Goffman 1961, Wästerfors 2012, Leviner, P. & Lundström, T. (red.) 2017) där personalen har långtgående befogenheter att tillgripa sk tvångsåtgärder. Åtgärderna innebär betydande inskränkningar i barnens rättigheter och har kritiserats (Barnombudsmannen 2011, United Nations 2015). Historiskt har den sociala barnavårdens primära syfte, i termer av samhällsskydd eller barnaskydd diskuterats (SKL 2013), vilket återspeglas i ungdomshemmens dubbla syfte; att både vakta och vårda. Detta ställer särskilda, och ibland motstridiga, krav på vårdmiljön där säkerhetsaspekter skall beaktas samtidigt som vårdmiljön skall vara hemlik.

I Sverige sker de flesta placeringar av barn i samhällsvård frivilligt, men för en del blir ett tvångsomhändertagande enligt Lagen om Vård av Unga (LVU), nödvändigt. En av vårdformerna för placeringar enligt LVU är de särskilda ungdomshemmen. Här placeras även barn, 15-17 år, som begår allvarliga brott och döms till sluten ungdomsvård (LSU). Enligt Barnkonventionen skall vårdmiljöer som syftar till rehabilitering av utsatta barn ”främja barnets hälsa, självrespekt och värdighet” (artikel 39). Detta gäller även barn som har begått brott (artikel 40). Barnets bästa, som princip, ska vara vägledande och barnskyddsaspekten understryks (United Nations Convention on the Rights of the Child).

Forskning om tvångsomhändertagna barns vårdmiljö har ett tydligt barnrättsperspektiv och måste innebära barnens deltagande för att skapa insikt om deras vardagsliv i den vårdmiljö som institutionen som vårdform innebär. Tidigare forskning visar att den fysiska vårdmiljön kan påverka både den psykiska och den fysiska hälsan, såväl direkt som indirekt. En genomtänkt vårdmiljö med stressreducerande lösningar, möjligheter till att reglera social interaktion och upprätthålla integritet, har visat sig vara positiva för hälsan men också minska aggressivitet, hot och våld (Evans 2003, Ulrich 2012). Förutom preliminära resultat och analys, kommer fokus under föreläsningen att läggas på praktiska erfarenheter och etiska aspekter av forskning i denna kontext, kopplat till barns rättigheter och forskares ansvar. Under föreläsningen kommer citat från intervjuer med barn och ungdomar visas, tillsammans med polaroidbilder tagna av barnen och ungdomarna själva, på för dem viktiga aspekter av vårdmiljön. Syftet med forskningsprojektet såväl som föreläsningen är att ge röst åt barnen för att belysa deras vårdmiljö.

Tillsynens erfarenheter inom barn och unga-området

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Inspektör /utredare, Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Tillsynen inom vård och omsorg ska vara träffsäker i förhållande till risker för patienter och brukare. IVO berättar om de viktigaste iakttagelserna tillsynen har gjort som berör barn och unga. Vi beskriver också hur vi utvecklar tillsynen med hjälp av barn och unga.

IVO arbetar för att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.