B2 – Barnrättssnack: Barns rätt till kostnadsfri vård

Åldersövergripande arbete
Ida Gunge och Micaela Nilsson, Kunskapscentrum migration och hälsa, Region Skåne
Modererar samtalet gör Åsa Lundström Mattsson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Klicka här för att ansluta till barnrättssnacket i Zoom: https://us02web.zoom.us/j/84515528953

 

Sammanfattning: Hur kan vi arbeta för att barns rätt till vård inte villkoras av barnets juridiska status och föräldrars betalningsförmåga?
Asylsökande och papperslösa barn har rätt till kostnadsfri vård, liksom andra barn bosatta i Sverige. Däremot har inte alla barn i Sverige rätt till kostnadsfri vård. Att inte kunna betala för vården utgör ett reellt hinder för rätten till hälsa och gör vården otillgänglig ur ett ekonomiskt perspektiv.

Beskrivning: Artikel 24 i barnkonventionen handlar om barns rätt till bästa möjliga hälsa. Denna artikel är grundläggande och kopplas till flera andra rättigheter. En av principerna i barnkonventionen är principen om ickediskriminering. Barnkonventionen understryker att ett barn i första hand alltid är ett barn, oavsett samhällsställning. Trots det tolkas ofta ett barn i migration i första hand som migrant (vars juridiska status är i utredning av staten) och i andra hand som barn. Barn är rättighetsbärare i sin egen person, oavsett föräldrarnas juridiska status.

Asylsökande och papperslösa barn har rätt till kostnadsfri vård, liksom andra barn bosatta i Sverige. Här har Sverige tagit ett viktigt steg i att förverkliga alla barns rätt till hälsa. Däremot har inte alla barn i Sverige rätt till kostnadsfri vård. Att inte kunna betala för vården utgör ett reellt hinder för rätten till hälsa och gör vården otillgänglig ur ett ekonomiskt perspektiv, trots att ekonomisk tillgänglighet är en del av rätten till hälsa.

Exempelvis gäller detta barn till EU-medborgare som har rätt till 3 månaders fri rörlighet inom EU men som saknar sjukförsäkring i hemlandet. De har inte samma skydd som bosatta barn i Sverige och ingår inte heller i skyddet för asylsökande- och papperslösa barn.

Barnets rätt till hälsa ska vara oberoende andra förskrifter som styr rätten till uppehälle eller ställning i samhället. För att till fullo förverkliga barns rätt till hälsa ska staten se till att alla barn har tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård. För att denna rättighet ska kunna realiseras krävs att vården blir ekonomiskt tillgänglig, vilket för barnet innebär att den är kostnadsfri.

I Agenda 2030 lyfts vikten av att arbeta för en jämlik hälsa genom att prioritera dem som löper störst risk att få sina rättigheter eftersatta och att sätta dessa rättigheter på agendan i styrande dokument och policys.

Vi önskar lyfta denna viktiga fråga för att samla in kunskap och erfarenheter: Hur kan vi alla arbeta för att alla barns rätt till vård inte villkoras av barnets juridiska status och föräldrars betalningsförmåga?

Anknytning till artikel 24: Artikel 24 i barnkonventionen handlar om barns rätt till bästa möjliga hälsa. Denna artikel är grundläggande och kopplas till flera andra rättigheter. En av principerna i barnkonventionen är principen om ickediskriminering. Barnets rätt till hälsa ska vara oberoende andra förskrifter som styr rätten till uppehälle eller ställning i samhället. För att till fullo förverkliga barns rätt till hälsa ska staten se till att alla barn har tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård. För att denna rättighet ska kunna realiseras krävs att vården blir ekonomiskt tillgänglig, vilket för barnet innebär att den är kostnadsfri.