4b
Lokal: Erik Gustaf Geijer
Tid: 11:00 – 11:30
Fjärde rummet – information, stöd och behandling av barn som upplevt våld och övergrepp
Åldersövergripande arbete
Förälder har utsatt barnet eller annan för våld
Föreläsare: Maj Fagerlund och Amanda Nyberg, Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Sammanfattning: Fjärde rummet- projektet syftar till att stärka den del av barnahus där barn som utsatts för eller upplevt våld och även familj och anhöriga kan få information, stöd och behandling oavsett om utredning skett på barnahus eller ej. På seminariet lyfter vi goda exempel från deltagande barnahus, planer och behov framöver samt hur projektet stärker efterlevnaden av Barnkonventionen i Sverige.
Beskrivning: När ett barn misstänks vara utsatt för eller uppleva våld och övergrepp har flera olika myndigheter uppdrag i förhållande till att utreda brottet, säkerställa barnets behov av rehabilitering, trygghet, skydd, stöd och information. Barnahus är en modell för samverkan mellan socialtjänst, åklagare, polis, rättsmedicin och barn-och ungdomspsykiatrin (BUP) med barnets behov i fokus. Målet är att genom samarbetet ge barnet rättstrygghet, ett gott bemötande, stöd, skydd, kris- och behandlingsinsatser.
Fokus inom barnahusverksamheten ligger idag ofta på att utreda brott och insatser för att ge barnet information, stöd och behandling är mindre utvecklade. Hösten 2022 startade Stiftelsen Allmänna Barnhuset projektet för att fortsätta stärka, utveckla och sprida Barnahusverksamhetens fjärde ”rum”, för information stöd och behandling. Projektet är tydligt knutet till Barnkonventionen och syftar till att säkerställa barnets rätt till skydd, stöd, information, delaktighet och rehabilitering när barnet upplevt vanvård, våld och övergrepp samt till att förebygga framtida våld genom att stöd och hjälp erbjuds familj och anhöriga runt barnet. Mer än en tredjedel av Sveriges barnahus deltar idag i projektet. Deltagande barnhus arbetar bland annat med att stöda samverkan mellan socialtjänst och första linjen, med att kartlägga stöd och behandlingsinsatser och identifiera kunskapsnivån hos nyckelaktörer såsom elevhälsan, barn- och ungdomshabiliteringen, trauma- och familjeterapienheter samt på chefsnivå. Utifrån kartläggningarna arbetar flera barnahus med att ta fram vägledning för stöd och behandling. Andra exempel från deltagande barnahus är information, stöd och hjälp till anhöriga och andra personer runt barnet bland annat vad gäller vanliga reaktioner på våld och övergrepp hos barn och ökad kunskap om sexuellt utagerande barn. Flera ytterligare innovativa sätt att samordna insatserna för att stöda och hjälpa barn, familjer och anhöriga har utvecklats inom de olika barnahusen.
På seminariet berättar vi om hur projektet utvecklats och vilka behov vi ser framåt, bland annat i förhållande till nationell styrning och nationella riktlinjer och utifrån en europeisk utblick. Vi lyfter innovativa exempel som stärker barnets rättigheter från de mer än nio barnahus som deltar.
Vi beskriver också hur projektet stärker efterlevnaden av Barnkonventionen bland annat i förhållande till grundprincipen om barnets rätt till delaktighet (art.12), barnets rätt till skydd mot alla former av våld, övergrepp och utnyttjande (art. 19), barnets rätt till skydd mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (art. 34), barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (art. 24) och barnets rätt till fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning när barnet utsatts för vanvård, utnyttjande eller övergrepp (art. 39).
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Se ovan. Knytar an bl.a. till artiklarna 12, 19, 34, 24 och 39.
Föräldrar som utsätter barn för våld kan ha flera olika typer av svårighetet. Det kan handla om psykisk sjukdom, missbruk och svårigheter att hantera sitt eget föräldraskap. På seminariet beskriver vi hur modellen kan stärka barnets rättigheter när föräldrar har svårigheter och hur våld kan förebyggas när barn och anhöriga erbjuds stöd och rehablitering.
Tid: 11:30 – 12:00
Efter barnförhöret – stöd till barn och föräldrar vid misstänkt barnmisshandel. Syskons och anhörigas delaktighet vid hembesöket.
Åldersövergripande arbete
Förälder har utsatt barnet eller annan för våld
Föreläsare: Emma Andersson, Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Sammanfattning: En minoritet av förhör om misstänkt barnmisshandel i hemmet leder till att en förälder häktas eller att barnet omhändertas. De flesta barn som förhörs om föräldrars våld får gå hem igen samma dag. Dessa barn har samma rätt till information, skydd och stöd som andra brottsoffer. Vi demonstrerar konkret hur modellen Efter barnförhöret gör det möjligt att ge dem det stödet, och hur syskon/ anhöriga är delaktiga vid hembesöket.
Beskrivning: Vi vet från flera intervjustudier hur tufft det kan vara för barn, föräldrar och syskon att utan stöd ha kväll tillsammans, efter att barnet varit på förhör om en förälders misstänkta barnmisshandel. Det utgör ett stort ingrepp i familjen när samhället griper in och förhör barn om brott som deras föräldrar misstänks för. Det för med sig ett ansvar. Barn vill ha hjälp så att våldet tar slut men har sällan förstått på vilket sätt polis och socialtjänst arbetar eller vad följderna blir om de berättar. Det är inte ansvarsfullt att lämna barn ensamma med konsekvenserna. Situationen ställer också stora krav på föräldrarna. Barnet har vanligtvis hämtats till polisförhör på beslut av en särskild företrädare, utan att föräldrarna underrättas i förväg. Föräldrarna informeras först efter förhöret och reagerar ofta med starka känslor.
Det är också vanligt att barnets uppgifter om våldet försvinner i utredningen och att det inte heller blir någon insats för att förebygga våld i familjen eller någon stödinsats eller behandling för barnet. Enligt barnkonventionen § 19 har våldsutsatta barn och de personer som har hand om barnet rätt till nödvändigt stöd och enligt § 39 har våldsutsatta barn rätt till rehabilitering.
Modellen Efter barnförhöret har sedan 2017 spridits till hundratalet kommuner i Sverige, genom utbildningar och stöd från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. En utvärdering av modellen har påbörjats vid Örebro universitet.
På det här seminariet beskriver vi syftet modellens tre steg: informationsmöte och hembesök samma dag som förhöret varit, samt uppföljande stödsamtal parallellt med pågående utredning. Vi lägger särskilt fokus på hur syskon och anhöriga görs delaktiga på hembesöket.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Seminariet anknyter främst till Artikel 19- Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Även syskon till våldsutsatta behöver uppmärksammas.