3g

Lokal: Alfred Nobel

Tid: 09:35 – 10:05

Hur kan barn som lever på skyddat boende bli egna rättighetsbärare och bearbeta sin våldsutsatthet?

Åldersövergripande arbete
Barn på skyddade boenden

Föreläsare: Johanna Trygg, Östergötlands Stadsmission

Sammanfattning: Östergötlands Stadsmission beskriver hur vi idag arbetar för att öka barnets förståelse för sin utsatthet, värdet av att arbetet utförs strukturerat, den respons vi möter hos de barn som får ta del av dessa insatser, samt hur vi bygger upp verksamheten för att säkerställa barnrättsperspektivet.

Beskrivning: Rapporten ”Min tur att berätta” som Stadsmissionen och Bris tagit fram visar stora brister i samhällets förmåga att tillgodose barns grundläggande rättigheter på skyddade boenden. Många barn vittnar om att de saknar adekvat stöd, omsorg och vuxennärvaro och har en haltande skolgång. De tusentals barn som varje år vistas i skyddade boenden saknar egna placeringsbeslut från socialtjänsten, vilket gör att de inte kan få egna vårdplaner utifrån sina individuella behov av skydd och stöd. Lagförslagen som planeras till april 2024 innebär en viktig förskjutning där barn går från att vara medföljare till sin förälder när de flyr till skyddat boende, till att vara en aktiv aktör i sina egna liv.

Idag finns visst metodstöd för att öka förståelsen för våldsutsatthet hos barn. Stadsmissionen har dock uppmärksammat behovet av ett mer djupgående metodstöd som ökar barns förståelse för sin egen utsatthet. I arbetet på våra skyddade boenden vill vi skapa en generell förståelse för barnets utsatthet, inte enbart utifrån en viss situation som barnet har bevittnat. Vi ser förståelsen som en grund för att kunna gå vidare till att bearbeta sina upplevelser samt lyfta skuld och skam. Genom att förstå vad våldet har/har haft/kommer ha för inverkan på deras livssituation, och hur de upplever saker, minskar risken för att själv anamma dysfunktionella beteenden i framtiden. I samarbete med psykolog har vi därför tagit fram ett psykoedukativt material för att öka barnets förståelse för sin utsatthet.

Syftet är att i mötet med barnen ändra deras roll som enbart medföljande till att vara en kompetent aktör med egna erfarenheter. Barnrättsperspektivet behöver då genomsyra alla delar av verksamheten för att säkerställa att barnet blir sin en egen rättighetsbärare.

Östergötlands Stadsmission beskriver under konferensen hur vi idag arbetar för att öka barnets förståelse för sin utsatthet, värdet av att arbetet utförs strukturerat, den respons vi möter hos de barn som får ta del av dessa insatser, samt hur vi bygger upp verksamheten för att säkerställa barnrättsperspektivet.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Artikel 12 Syftet med Östergötlands Stadsmissions verksamhet är att i mötet med barnen ändra deras roll som enbart medföljande till att vara en kompetent aktör med egna erfarenheter. Barnrättsperspektivet genomsyrar alla delar av verksamheten för att säkerställa att barnet blir sin egen rättighetsbärare.
I artikel 19 Relevant skydd är både yttre och inre skydd. Det yttre skyddet ges barnet genom skyddade boendet, men det inre skyddet är också en otroligt viktigt. Idag finns visst metodstöd för att öka förståelsen för våldsutsatthet hos barn. Vi har dock uppmärksammat behovet av ett mer djupgående metodstöd som ökar barns förståelse för sin egen utsatthet. Förståelsen är en grund för att kunna gå vidare och bearbeta upplevelser, lyfta skuld och skam. Att förstå vad våldet har/har haft/kommer ha för inverkan på ens livssituation, minskar risken för att själv anamma dysfunktionella beteenden i framtiden.
I vår verksamhet HVB för kvinnor med beroendeproblematik, där vi arbetar parallellt med våld, trauman och beroende, ser vi alltför ofta vad obearbetade trauman från barndomen kan leda till. Alla delar ingår i årets konferenstema.

 

Tid: 10:05 – 10:35

Stödinsatser till våldsutsatta mammor och deras barn

Åldersövergripande arbete
Barn på skyddade boenden

Föreläsare: Tanja Hillberg, Unizon och representant från Unizons barnnätverk

Sammanfattning: Vilka blir konsekvenserna för barns hälsa och utveckling när pappa beter sig hotfullt och skrämmande och mamma är skräckslagen? Hur hjälper vi dessa barn att känna trygghet, både i miljöer och i relationer, samt hantera svåra känslor och minnen? Vi presenterar hur stödinsatser till våldsutsatta mammor och barn kan utformas för att stärka ett gott och positivt samspel som därigenom främjar barnets hälsa och utveckling.

Beskrivning: Mellan åren 2010–2022 har 16 111 barn bott tillsammans med sin mamma på någon av Unizons kvinnojourer. De har ofta mycket svåra upplevelser bakom sig, ibland har våldet pågått hela barnets liv. Vilka blir konsekvenserna för barns hälsa och utveckling när pappa beter sig hotfullt och skrämmande och mamma är skräckslagen? Hur hjälper vi dessa barn att känna trygghet, både i miljöer och i relationer, samt hantera svåra känslor och minnen?

På Unizons kvinnojourer får barn prata och sätta ord på sina upplevelser och hjälp att sortera upp tankar och känslor, både inför det som har varit och i nuet. Ett barn berättar i samtal med barnansvarig: ”Jag såg pappa slå mamma i ögat, det blev alldeles lila.” Andra berättar om rädsla och oro: ”Vad kommer hända med mig om mamma dör?”

Att utöva våld mot den andra föräldern är ett uttryck för brister i omsorgsförmågan, men också bristande ansvarstagande för barnets situation och relationen barn-förälder. I samtal med mamman kan de som arbetar på jouren hjälpa henne att förstå vad våld är och vad det får för konsekvenser för henne och barnet. Det kan handla om de olika våldstillfällena, vad mannen gjorde, hennes egna och barnets reaktioner. På så sätt synliggörs hans våldsutövande men också hur hon och barnet på olika sätt har gjort motstånd mot honom. Samtalet kan även handla om hur hennes och barnets relation har påverkats.  Omvända samspelsmönster är ett exempel på det. Därför arbetar Unizons medlemsjourer ofta parallellt med den våldsutsatta mamman och fokuserar mycket på att tydliggöra och särskilja barn och vuxnas olika ansvar och uppgifter. Vi är tydliga med att det alltid är förövaren som ensamt har ansvaret för våldet. Detta är ett centralt budskap att förmedla till barnen och den våldsutsatta mamman, vilka ofta har tagit på sig ansvaret, men också skuld och skam, för det våld som förekommit.

Med utgångspunkt i barnkonventionen presenteras hur stödinsatser till våldsutsatta mammor och barn kan utformas för att stärka ett gott och positivt samspel som därigenom främjar barnets hälsa och utveckling. Vi lyfter barns egna berättelser om betydelsen av gemenskap, tillhörighet och trygghet i såväl relationer som miljöer. På seminariet delar barnnätverket med sig av sin kunskap, erfarenhet och arbetssätt för att ge barn och deras mammor både rätt och bra stödstrukturer i sin vardag.

Om Unizons barnnätverk: Unizons barnnätverk består av barnsamordnare från Unizons medlemsjourer med spetskompetens inom området barn, våld och trauma.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Stödarbetet med mammor och deras barn i såväl den öppna verksamheten som kvinnojourens boende har en given koppling till artiklarna 12 och 19. Genom att ge barn som upplevt våld och våldsutsatta mammor som tar hand om barnet nödvändigt och adekvat stöd, genom att stärka samspelet mellan mamma-barn, arbetar jourerna för att främja barnets återhämtningsförmåga och ge dem de bästa förutsättningarna för att uppnå bästa möjliga hälsa.