3g Unga och deras medieanvändning

Unga, medier och psykisk ohälsa

Åldersövergripande arbete

12. Barn med psykisk ohälsa

Yvonne Andersson och Lotta Persson, Statens medieråd

Sammanfattning: Vilka samband finns mellan svenska barns och ungas medieanvändning och deras psykiska välbefinnande? Vilka skydds- respektive friskfaktorer kan skönjas? Statens medieråd berättar om resultaten från myndighetens senaste undersökning gällande unga, medier och psykisk hälsa.

Beskrivning: Unga, medier och psykisk ohälsa Barnkonventionens artikel 13 tillförsäkrar barns rätt till yttrandefrihet, artikel 17 barnets rätt till information. Dessa rättigheter utövas idag i stor utsträckning i den digitala världen. Men hur påverkas barn och unga av det oändliga, ofta ofiltrerade och okurerade, informationsflöde som de har tillgång till, dygnet runt? Finns det samband mellan medieanvändningen och deras psykiska mående?

Statens medieråd undersöker regelbundet barns och ungas medievanor. I en av myndighetens senaste undersökningar (2020) uppgav exempelvis 71% av flickor med psykisk funktionsnedsättning att de led av nedsatt psykiskt välbefinnande. Och det fanns en koppling till medieanvändningen (Unga, medier och psykisk ohälsa). Hur ser det ut nu? Under våren 2022 släpper Statens medieråd en ny rapport om unga, medier och psykisk ohälsa baserad på enkätdata insamlad under hösten 2020. Statens medieråds analytiker Yvonne Andersson redogör för de senaste resultaten gällande barn, unga, medieanvändning och psykiskt välbefinnande. Vilka samband finns det mellan barns medieanvändning och deras självskattade psykiska välbefinnande? Har sambanden förändrats under åren och i så fall hur? Vilka skydds- respektive riskfaktorer finns? Kan särskilt utsatta eller sårbara grupper identifieras och vilka är de i så fall?

Statens medieråd är en statlig myndighet som bland annat har till uppgift att följa medieutvecklingen när det gäller barn och unga, verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare samt verka för att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan. Som en del i myndighetens arbete att följa medieutvecklingen genomför Statens medieråd vartannat år en nationellt representativ undersökning om svenska barns och ungas medievanor.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barnkonventionens artikel 13 tillförsäkrar barns rätt till yttrandefrihet, artikel 17 barnets rätt till information. Dessa rättigheter utövas idag i stor utsträckning i den digitala världen. Finns det samband mellan barnens psykiska välbefinnande och det oändliga, ofta ofiltrerade och okurerade, informationsflöde som de har tillgång till, dygnet runt?

Informationsbehov, skolgång och stress under pandemin – en guidad tur på ungdomars sociala medier

13-18

12. Barn med psykisk ohälsa

Maria Thell  Uppsala Universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och Frida Lygnegård, Hälsohögskolan, Avdelningen för rehabilitering, Jönköping University

Sammanfattning: Med fokus på rätten till information och utbildning presenteras resultat från ett forskningsprojekt där datainsamlingen genomfördes av ungdomar 13-19 år. Studiens syfte var att utforska hur ungdomarna beskrev sina upplevelser av Covid-19 på sociala medier. Totalt rekryterades 23 ungdomar som medforskare och materialet samlades in från deras val av digitala plattformar och forum. Under seminariet lyfts vikten av sociala medier som ett kommunikationsverktyg i en samhällskris, beskrivningar av pandemins inverkan på utbildning och skolgång samt ungdomarnas behov av tillförlitlig information för att kunna fatta beslut kring sin egen hälsa och livssituation.

Beskrivning: Med fokus på rätten till information och utbildning presenteras resultat från ett forskningsprojekt där datainsamligen genomfördes av ungdomar, på deras egna digitala arenor. Studiens syfte var att utforska hur unga beskriver sina upplevelser av Covid-19 på sociala medier. I projektet rekryterades 23 ungdomar i åldrarna 13-19 år som medforskare, med uppgift att genomföra datainsamlingen. Citat, bilder, memes och videoklipp samlades in från de digitala plattformar och forum som ungdomarna själva vanligtvis använder sig av, under ett tidsspann om 2,5 veckor. Till varje insamlat citat ombads ungdomarna att göra en egen reflektion/fältanteckning:

När och hur får man veta när vi får ta vaccin? Får man sms? Mejl? Vi har ju distans så om vi får ta vaccin kan vi äntligen hinna tillbaka innan sommaren, eller??
Reflektion: Vi ungdomar vet för lite, tycker många. När får vi veta? Hur får vi veta? Många blir förvirrade och stressade eftersom vi inte har infon och inte heller de vuxna i skolan kan ge oss ett svar. Detta skapar stress överallt, hos alla på ett eller annat sätt.

Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och Jönköping University och är en del av forskargruppen CHAP:s arbete med att ta reda på hur barns och ungas psykiska hälsa påverkats av pandemin. Resultaten kan vara till nytta för unga dels genom att identifiera akuta behov av stöd som de upplever i den nuvarande situationen med Covid-19 och dels i framtida folkhälsokriser, för att förbättra information och stöd till barn och unga. Seminariet kan också bidra med generella insikter kring samproduktion av forskning med unga.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Seminariet knyter an till barnkonventionens artiklar 12 och 13 genom att det fokuserar på ungas röster, i det offentliga rummet, kring sin egen situation och de egna behoven under pandemin. Forskningsprocessen, där unga involverats som medforskare, kommer också att beskrivas.

Därtill knyter seminariet an till artiklarna 17, 28 och 29 genom att lyfta ungas syn på det egna informationsbehovet samt deras egna beskrivningar av pandemins inverkan på utbildning och skolgång.