3e

Lokal: Lars

Tid: 09:35 – 10:05

Sätt barnen i centrum för tvisten om deras liv

Åldersövergripande arbete
Förälder har utsatt barnet eller annan för våld

Föreläsare: Åsa Hjertström och Anna Tingbäck, Jämställdhetsmyndigheten

Sammanfattning: Jämställdhetsmyndigheten redovisade i maj 2023 ett regeringsuppdrag om att följa upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Myndigheten har haft dialog med 23 tingsrätter och sex hovrätter. För att säkerställa ett starkt barnrättsperspektiv, och våldsutsatta barns rätt till skydd i mål om vårdnad, boende och umgänge lämnar Jämställdhetsmyndigheten 13 rekommendationer till regeringen, domstolarna och andra berörda aktörer.

Beskrivning: Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen följt upp utvecklingen kring hur uppgifter om våld beaktas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget är en fortsättning på den kartläggning av domar där myndigheten visade att uppgifter om våld eller andra övergrepp förekommer i 64 procent av dessa mål. Uppdraget slutredovisades i maj 2023. Vår analys och de slutsatser vi kommit fram till bygger dels på dialogsamtal vi haft som genomförts med 23 tingsrätter, sex hovrätter, barnrättsmyndigheter, organisationer och forskare, dels på myndighetens tidigare kartläggning, Uppgifter om våld är inget undantag

Uppgifter om våld är, som vår tidigare kartläggning visat, vanligt förekommande i mål om vårdnad, boende och umgänge. Detta ställer höga krav på den enskilde domaren att säkerställa skydd för våldsutsatta i enlighet med lagstiftarens intention. Eftersom det är föräldrarna som är parter i dessa mål så tenderar fokus att hamna på föräldrarna och deras situation snarare än att det behandlas som ett mål där ett barns levnadsomständigheter ska avgöras.

Barnet har varken talerätt eller ombud i processen. Jämställdhetsmyndigheten anser att det behöver utredas hur förutsättningarna för att pröva frågorna om vårdnad, boende och umgänge kan förbättras, samt hur ett alternativt förfarande skulle kunna se ut som kan stärka domstolens möjlighet att säkerställa skydd för våldsutsatta barn och tillämpa ett starkare barnrättsperspektiv.

För att säkerställa våldsutsatta personers rätt till skydd och ett starkt barnrättsperspektiv lämnar myndigheten 13 rekommendationer till regeringen, domstolarna och andra berörda aktörer.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Föreläsningen kommer kopplas till artikel 3 om barnets bästa, artikel 12 om barns rätt till delaktighet och information, artikel 18 om vårdnadshavares ansvar för barns hälsa och utveckling, artikel 19 om barnets rätt att skyddas från alla former av våld.

 

Tid: 10:05 – 10:35

Barn och unga i familjer med ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsens kunskapsstöd för att beakta barns bästa i handläggningen av ekonomiskt bistånd

Åldersövergripande arbete
Barn i familjer i ekonomisk utsatthet

Föreläsare: Hillevi Andersson och Sofia Lidén, Socialstyrelsen

Sammanfattning: I familjer där föräldrarna har ekonomiskt bistånd påverkas även barnen på olika sätt. När beslut berör barn ska hänsyn tas till barnets bästa. Även om en utredning om ekonomiskt bistånd främst har ett vuxenperspektiv behöver socialtjänsten uppmärksamma de barn som finns i hushållet samt beakta barnets bästa i utredning och beslutsfattande om ekonomiskt bistånd.

Presentationen utgår från det kunskapsstödjande materialet Barn och unga i familjer med ekonomiskt bistånd som Socialstyrelsen tagit fram och publicerat på Kunskapsguiden.se.

Beskrivning: Under 2022 var nästan 300 000 personer mottagare av ekonomiskt bistånd i Sverige, av dessa var 102 000 barn. I en familj där föräldrarna har ekonomiskt bistånd påverkas inte bara de vuxna i hushållet utan även barn och unga. Barn och unga kan påverkas på olika sätt och konsekvenserna kan se olika ut på kort och lång sikt. I vardagen kan det till exempel innebära att barn inte kan delta i fritidsaktiviteter. Forskning visar att barn som lever i ekonomisk utsatthet på sikt kan få försämrade livsvillkor som kan leda till svagare skolprestationer, social utsatthet och ohälsa som kvarstår i vuxen ålder.

I seminariet kommer vi belysa vikten av att handläggare inom ekonomiskt bistånd uppmärksammar de barn som finns i hushållet samt beaktar barnets bästa. Presentationen utgår från det nya kunskapsstödjande materialet som publicerats på Kunskapsguiden.se och som syftar till att stärka socialtjänstens kunskap och förmåga att uppmärksamma barn som växer upp i hushåll där föräldrar är i behov av ekonomiskt bistånd till sin försörjning.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: I seminariet lyfter vi vikten av att socialtjänsten i enlighet med artikel 3 beaktar barnets bästa i alla beslut som berör barnet, detta förutsätter att handläggaren sätter sig in i det unika barnets specifika situation och behov för att kunna bedöma vilka konsekvenser ett beslut kan få för det unika barnet.

Barn har enligt artikel 26 och 27 rätt till den levnadsstandard som är skälig för att trygga barnets utveckling som till exempel en bostad, kläder och mat. Föräldrarna har enligt artikel 18 huvudsakligen ansvaret för att försörja sina barn och tillförsäkra dem en skälig levnadsstandard, men om föräldrarna inte klarar av det på egen hand ska samhället ge det stöd som behövs. I seminariet lyfter vi att en viktig uppgift inom verksamheten med ekonomiskt bistånd är att genom stöd och insatser ge förutsättningar för föräldrar att kunna fullgöra sitt försörjningsansvar.

Artikel 12 anger att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Information om barnens behov och situation inhämtas oftast via den vuxne i handläggningen av ekonomiskt bistånd, även om barnet inte är en part i ärendet kan det finnas situationer då socialtjänsten kan prata direkt med barnet. Vi lyfter vad som är viktigt att tänka på i det fall socialtjänsten bedömer att det är lämpligt att prata direkt med barnet inom ramen för en utredning av förälderns rätt till ekonomiskt bistånd.