3a

Lokal: Sola Kongressal

Tid: 09:35 – 10:05

Familjeorienterat arbetssätt i familjer med missbruk eller beroende

Åldersövergripande

Barn till förälder med ett missbruk

Föreläsare: Agnes Lundström och Maria Boustedt Hedvall, Socialstyrelsen

Sammanfattning: När föräldrar med missbruk eller beroende uppmärksammas inom socialtjänsten behövs både ett barn- och ett föräldraperspektiv i utredningar och insatser. För att förbättra stödet till barn och föräldrar i familjer med missbruk kan socialtjänsten tillämpa ett familjeorienterat arbetssätt.

Socialstyrelsen stödjer kommuner att utveckla ett familjeorienterat arbetssätt. På seminariet berättar vi om vad detta arbetssätt innebär och på vilket sätt det kan stärka stödet till barn och föräldrar.

Beskrivning: Forskning visar att drygt 20 procent av alla barn i Sverige, upp till 430 000 barn, någon gång under uppväxten har haft minst en förälder med alkoholproblem. Föräldrars allvarliga svårigheter påverkar både familjeklimatet och föräldraförmågan. Forskning visar att konsekvenserna för barnens hälsa, skolgång och livet som vuxen kan bli allvarliga. Av unga med föräldrar med missbruk är det till exempel mer än dubbelt så många som går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Även risken att själv utveckla ett eget missbruk är högre, liksom dödligheten under tiden som ung vuxen.

När föräldrar med missbruk uppmärksammas inom socialtjänsten behövs både ett barn-, föräldraskaps- och familjeperspektiv, både i utredningar och insatser. Här kan socialtjänstens specialiserade verksamheter behöva dela sina respektive fördjupade kunskaper, för att ett ändamålsenligt stöd till förändring ska kunna erbjudas familjerna.

Ett familjeorienterat arbetssätt innebär bland annat att ha en struktur för intern samordning mellan verksamhetens olika enheter när familjer med missbruk behöver stöd till förändring. Arbetssättet ger stöd för en helhetssyn där både barns och föräldrars upplevelser och åsikter tas till vara, samtidigt. Detta medför en ökad dialog i familjen, på barnets villkor. Det ger också en naturlig plattform för kollegialt lärande i organisationen.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Barnkonventionens artikel 3 handlar om barnets bästa. I seminariet lyfter vi vikten av att socialtjänsten sätter sig in i det unika barnets specifika situation och behov, så att stöd utformas utifrån barnets bästa – med utgångspunkt i kunskap om vad barn generellt kan behöva när en förälder har ett missbruk eller beroende.

Artikel 12 anger att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Vi tar upp vikten av att ta reda på varje barns tankar, erfarenheter och åsikter. Vi lyfter särskilt vad det innebär att ha ett anhörigperspektiv i mötet med både barn och föräldrar.

Artikel 18 handlar bland annat om vårdnadshavares rätt till lämpligt bistånd då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran. Här lyfter vi föräldraskapsperspektivet och hur stöd till båda föräldrarna kan vara avgörande för föräldrarnas förmåga att ta hand om barnet. Vi tar även upp vikten av att ha ett anhörigperspektiv i mötet med familjer där en eller flera vuxna har ett missbruk eller beroende.

Föräldrars missbruk eller beroende är en typ av svårighet som drabbar både föräldraskapet och barnen på flera sätt, både under barndomen och senare i livet, varför ämnet kan anses ha hög relevans för årets tema.

 

Tid: 10:05 – 10:35

Sofiamodellen – Familjeorienterat arbetssätt för barns rättigheter?

Åldersövergripande

Barn till förälder med ett missbruk

Föreläsare: Petra Brosjö, Socialförvaltningen, Uppsala kommun

Sammanfattning:

Uppsala kommun har sedan många år tillbaka arbetat med att ta fram en modell för familjeorienterat arbetssätt i familjer med beroendeproblematik. Sedan år 2018 har Sofiamodellen implementerats i kommunen och är numera en del av den dagliga verksamheten inom Socialförvaltningen i Uppsala.

Seminariet kommer kort beskriva Sofiamodellen och dess arbetssätt som ett exempel på hur familjeorienterat arbetssätt kan utformas och hur vi tänker att arbetssättet tar tillvara barnens rättigheter, genom att fokusera på skyddsfaktorer och göra beroendeproblematiken talbar.

Beskrivning: Barn som växer upp i missbruksmiljöer är en identifierad riskgrupp för egna sociala svårigheter i livet. Arbete som riktas till att stärka skyddsfaktorer runt barnen bedöms kunna ge barnen bättre möjligheter att klara livet utan allvarliga sociala svårigheter. Sofiamodellen syftar till att minska riskfaktorer och att stärka skyddsfaktorer kring barnet för att bryta en negativ utveckling. Detta görs genom att se beroendeproblematiken som en sjukdom som påverkar hela familjen, att ge barnen särskild uppmärksamhet och tid att komma till tals samt genom att göra beroendeproblematiken talbar. Sofiamodellen är inte en insats eller ett beviljat stöd, utan ett arbetssätt för socialtjänsten när barn och unga utreds utifrån oro för beroendeproblematik hos föräldrarna. Sofiamodellen bygger på en mötesstruktur som omfattar tre Familjemöten och två Barnmöten. Mötena har olika fokus där områdena beroendeproblematik och oro, bedömningar och insatser samt trygghet och återfall hanteras. Barnmötena är barnets egen tid för att ställa frågor, få information och ges möjlighet att ställa frågor. Vi skiljer på barnmöten och utredande barnsamtal och vi skiljer på utredande samtal med föräldrar och Familjemöten. Dessa möten ska vara familjens och barnens tid, där vi möts tillsammans.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Sofiamodellen lutar sig mot barns rättigheter och även barns rätt som anhöriga. Vi tar främst avstamp i barns

• rätt att få information om sin förälders sjukdom (där vi väljer att utgå ifrån att beroende är en sjukdom.)
• rätt till samtal om sina egna behov (artikel 12)
• rätt till stöd och hjälp utifrån sina egna behov (artikel 3)
• rätt till lek, fritid och vila (artikel 31)

Sofiamodellen arbetar med att stärka skyddsfaktorerna i familjen genom stöd i föräldraskapet och öka föräldrars medvetenhet om barns behov vid allvarliga svårigheter i familjen (artikel 18). På så sätt verkar vi för en öppenhet inom familjen för att kunna samtala med låg konfliktnivå. Vi fokusera på hur oron kan minska genom förändring kopplat till beroendeproblematiken samt genom att öppna upp samtalet kring beroende (artikel 33). Vi undersöker även familjens vardag och planerar insatser och stöd utifrån vad familjen orkar med och för att kunna bibehålla rutiner och daglig struktur (artikel 31). Vi avsätter särskild tid för barnen för att få information om det som pågår och då sker det ofta tillsammans med förälder och beroendehandläggare (artikel 3 och 12). Genom Sofiamodellen bedömer vi att vi på ett bättre sätt kan tillvarata barns rättigheter. Den struktur som Sofiamodellen erbjuder gör att barnen får information om förälderns sjukdom, ges rätt till samtal och stöd utifrån egna behov och vi tar hänsyn till deras rätt till lek och fritid i planerandet av stöd och insatser.