2b

Lokal: Harry Nyquist

Kl. 14.15 – 14.45

Barn som anhöriga i skolan – ett forskningsprojekt om att stärka skolsköterskor i att identifiera och stödja barn som anhöriga

Åldersövergripande arbete
Övergripande

Föreläsare: Eva Norqvist, Pauline Johansson och Elizabeth Hanson, Linnéuniversitetet, Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Sammanfattning: Att vara barn som anhörig kan medföra negativa hälsokonsekvenser, och mer behöver göras för att stödja dessa barn. I detta arbete har skolsköterskor en unik och viktig roll. Ett forskningsprojekt ska utveckla en utbildningsintervention för att öka medvetenheten om barn som anhöriga, och ge skolsköterskor verktyg för att förstå och stödja dessa barn. I denna delstudie skapas en modell om hur barn som anhöriga bäst kan stödjas av skolsköterskor.

Beskrivning: Att vara barn som anhörig innebär att befinna sig i en situation som riskerar att ge negativa hälsokonsekvenser under livet. Utifrån detta är det viktigt att beakta skolbarn som anhöriga och den risk som finns med att de inte får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionens artikel 19, 24, 28 och 31. I nuläget behöver samhället göra mer för att främja hälsan hos barn som anhöriga och se till att de ges samma möjligheter som andra barn som inte är anhöriga. Skolsköterskor är i en unik position då de kommer i kontakt med i princip alla barn i landet och kan spela en nyckelroll i att främja hälsa och förebygga ohälsa hos dessa barn. Skolsköterskan arbetar utifrån barnkonventionen (artikel 3), skol- och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) med utgångspunkt från barnens bästa, men också utifrån HSL paragraf (5 kap. §7) om barn som anhöriga. Genom att stärka skolsköterskorna i deras arbete, och öka kunskapen om barn som anhöriga ökar även förutsättningarna för samhället att minska riskerna för negativt påverkad hälsa hos barn som anhöriga.

Ett pågående forskningsprojekt som genomförs vid Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) avser öka medvetenheten om barn som anhöriga hos skolsköterskor, och ge dem verktyg för att förstå och stödja dessa barn så de kan främja barnens psykiska hälsa i skolmiljön. Projektet ska utveckla en utbildningsintervention för skolsköterskor genom att öka medvetenheten om de levnadsförhållanden och psykiska hälsoproblem som barn som anhöriga ofta upplever, tillhandahålla verktyg och material som skolsköterskor kan använda för att identifiera och stödja barn som anhöriga och följa upp framstegen under barn som anhörigas skolgång.

I en första delstudie skapas en modell om hur barn som anhöriga (7-17 år) bäst kan stödjas, med fokus på skolsköterskor och skolmiljön. Data samlas in genom en litteraturgenomgång (scoping review) av vetenskaplig litteratur, policys och lagstiftning. Resultatet kommer sedan att diskuteras i projektets externa rådgivningsgrupp för expertåterkoppling och praktisk förankring. Litteraturgenomgången kompletteras med semistrukturerade intervjuer med ett antal skolsköterskor runt om i landet. Data som samlats in kommer summeras för att bilda en heltäckande modell som ska ligga till grund för utbildningsinterventionen. Datainsamlingen pågår och resultatet kommer att presenteras på konferensen. Projektet finansieras av Kampradstiftelsen (2022-2024).

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Att vara barn som anhörig innebär att befinna sig i en situation som riskerar att ge negativa hälsokonsekvenser under livet. Utifrån detta är det viktigt att beakta skolbarn som anhöriga och den risk som finns med att de inte får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen, dvs. rätten till bästa möjliga hälsa (artikel 24), rätten till utbildning (artikel 28), lek, vila och fritid (artikel 31), samt rätten att skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och försumlig behandling (artikel 19). Skolsköterskan arbetar utifrån barnkonventionen (artikel 3), skol- och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) med utgångspunkt från barnens bästa, men också utifrån HSL paragraf (5 kap. §7) om barn som anhöriga.

Kl. 14.45 – 15.15

Barn som anhöriga- en grupp att uppmärksamma tidigt
– Nationell spridning av sex års utvecklingsarbete om TSI

Åldersövergripande arbete
Övergripande

Föreläsare: Ebba Silfverstolpe Agardh, Skolverket, Kjerstin Bergman, Socialstyrelsen samt representanter från Kalmars tvärprofessionella samverkansarbete, Margit Lindholm Johansson, Utvecklingsledare Barn och unga Kommunförbundet Kalmar län, Madeleine Hermansson, Verksamhetsutvecklare, Socialförvaltningen i Kalmar.

Sammanfattning: Information om stöd från Skolverket och Socialstyrelsen (TSI-boken) samt lokalt exempel på tvärprofesssinellt samverkansarbete för att stödja barn som anhöriga.

Beskrivning: Alla barn och unga har rätt att vara trygga, få möjligheter att utvecklas och få stöd i tid. När barn och unga är i behov av insatser från flera aktörer är det centralt med en väl utvecklad och fungerande samverkan. Barn som anhöriga och deras vårdnadshavare kan behöva tidiga insatser från flera verksamheter såsom förskola/skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård för att stärka skyddsfaktorer i barnets liv och bryta en ogynnsam utveckling. Det är verksamheterna som behöver samordna insatserna, inte barn och föräldrar.

Skolverket och Socialstyrelsen har under åren 2017–2023 arbetat med ett regeringsuppdrag om tidiga samordnade insatser för barn och unga (TSI). Grunden för arbetet med TSI är att samla kompetens från flera verksamheter för att få en helhetsbild av barnets eller den unges behov av stöd och lämpliga insatser.

På seminariet förmedlar Skolverket och Socialstyrelsen erfarenheter från TSI-satsningen samt sprider information om TSI-boken som bygger på erfarenheter av sex års utvecklingsarbete i omkring 90 kommuner och 16 regioner. Boken är avsedd att ge ett nära och praktiskt stöd till er som vill starta eller förbättra ett pågående arbete med att erbjuda barn och unga tidiga och samordnade insatser.

I Kalmar bedrivs ett tvärprofessionellt samverkansarbete för att tidigt uppmärksamma barn och unga i behov av stöd från flera verksamheter. Erfarenheter och reflektioner diskuteras med utgångspunkt i en lokal kontext.

Artikel 3: handlar om barnets bästa. I seminariet fokuserar vi på att de insatser som ges till barn av olika verksamheter bedöms utifrån en helhetsbild med utgångspunkt i barnets bästa.

Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. I seminariet pratar vi om barns rätt till stöd och hur insatser från flera verksamheter kan samordnas för att stödja ovanstående rättigheter i barnets liv.

I seminariet berör vi barns rätt till stöd för att stärkas skyddsfaktorer i barnets liv. Detta har bäring på följande artiklar;
Artikel 24 om barns rätt till hälsa och rätt till sjukvård
Artikel 26 om barns rätt till social trygghet
Artikel 28 om barns rätt till utbildning