1b
Lokal: Lars
Kl. 13:00 – 13:30
Barn med frihetsberövade föräldrar
Åldersövergripande arbete
Barn till frihetsberövade
Föreläsare: Agnes Lundström och Anna Bäckman, Socialstyrelsen
Sammanfattning: Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för att stärka socialtjänstens förmåga att uppmärksamma och stödja barn till frihetsberövade föräldrar. Tidigt och adekvat stöd till både barn och föräldrar kan förebygga en negativ utveckling hos barnen, både på kort och lång sikt.
På seminariet förmedlar vi grundläggande kunskap om vad barn till frihetsberövade föräldrar behöver och om hur man, med utgångspunkt i ett anhörigperspektiv, kan stödja dem och deras föräldrar.
Beskrivning: Ungefär 8 000 barn har en förälder i fängelse eller häkte. Barnens behov är individuella, men gemensamt är behovet av att någon tar ansvar för att de får just sina specifika behov tillgodosedda. Det kan vara information, känslomässigt stöd eller hjälp för att få en fungerande vardag. Barnen behöver också stöd i att utforma en kontakt som är bra för dem med den frihetsberövade föräldern. I en av Socialstyrelsen genomförd kartläggning konstaterades att samhällets insatser för barn med en frihetsberövad förälder behöver utvecklas. Bland annat framkom att socialtjänsten har behov av ökad kunskap om hur man kan stödja barn och deras familjer när en förälder har blivit frihetsberövad.
I seminariet kommer vi belysa det kunskapsbehov som finns. Vi kommer också förmedla grundläggande kunskap om barn till frihetsberövade föräldrar; hur samhället bättre kan uppmärksamma dem, vad barnen och föräldrarna kan ha för behov och hur man ur ett anhörigperspektiv kan stödja och hjälpa. Presentationen utgår från det nya kunskapsstödjande materialet som publiceras på Kunskapsguiden.se i början av 2024.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Artikel 3 handlar om barnets bästa. I seminariet lyfter vi vikten av att socialtjänsten sätter sig in i det unika barnets specifika situation och behov, så att stöd utformas utifrån barnets bästa – med utgångspunkt i kunskap om vad barn generellt kan behöva när en förälder är frihetsberövad.
Artikel 12 anger att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Vi tar upp vikten av att samtala med barnet och olika typer av samtal.
Artikel 18 handlar bland annat om vårdnadshavares rätt till lämpligt bistånd då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran. Här lyfter vi föräldraskapsperspektivet och hur stöd till båda föräldrarna, liksom samverkan med andra relevanta aktörer, kan vara avgörande för förälderns förmåga att ta hand om barnet.
Artikel 9 handlar om att barn inte ska hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja – utom när det är för barnets bästa. Vi berör den kvalificerade uppgiften som socialtjänsten och kriminalvården har att tillsammans med vårdnadshavare bedöma vilken kontakt barnet ska ha med den frihetsberövade föräldern.
Ett frihetsberövande drabbar föräldraskapet och barnen hårt, varför ämnet får anses ha hög relevans för årets tema.
Kl. 13.30 – 14.00
Hur påverkas syskon till unga frihetsberövade och vilket stöd behöver barnen och föräldrarna?
Åldersövergripande arbete
Barn med familjemedlem i kriminalitet
Föreläsare: Madelein Kattel och Frida Asperö, Bufff Sverige
Sammanfattning: Fler unga frihetsberövas idag än någonsin och runt dem finns en familj, föräldrar och minderåriga syskon, som befinner sig i kris och är i behov av stöd, ibland även skydd. Fokus och insatser från myndigheter riktas mot den unge frihetsberövade och i vissa fall föräldrar, men det finns sällan en kunskap att se de minderåriga syskonens behov av stöd. De lämnas många gånger ensamma att hantera känslor av oro, rädsla, ångest och separation. Tidiga stödinsatser är nödvändigt i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa och egen kriminalitet.
Beskrivning: Syskonrelationen är den längsta relationer i vårt liv och ofta har den unga frihetsberövade haft en betydande roll i syskonens liv. De kan ha varit som en omsorgsperson, en vän och en förebild till sitt syskon. Separationen är svår, stödet bristande och syskonen har inte samma rättighet till att upprätthålla kontakt med sitt frihetsberövade syskon. De kan, exempelvis, vara svårt att få beviljad telefonkontakt eller besök enligt de regelverk som finns inom Kriminalvården.
Minderåriga syskon lämnas oftast kvar i samma sociala och destruktiva miljöer som det frihetsberövade syskonet. De kan riskerar att socialiseras in i samma kriminella miljöer, värderingar och normer. Tidigt stöd, stärkandet av skyddsfaktorer och positiv tillhörighet är ett nödvändigt förebyggande arbete. Idag ger sig de kriminella nätverken på anhöriga och syskonen står ensamma i att hantera oron kring vedergällning.
Vuxenvärlden, myndigheter och föräldrar, tenderar att fokusera insatser på den unga frihetsberövade och föräldrar, men syskonen glöms ofta bort. Bristen på kunskap om syskonens situation, hos föräldrar och myndigheter, kan leda till att de sällan inkluderas i några insatser. Syskonens lämnas ensamma i att hantera sin situation och får ta ansvar över föräldrarnas mående och hushållet. För att ge stöd till syskon till unga frihetsberövade finns det behov av att ge stöd till hela familjen. Föräldrarna har ett stort stödbehov både för att på bästa sätt möta de hemmavarande barnen och för att ge stöd till den unge frihetsberövade.
Bufff vill lyfta målgruppen Barn med unga frihetsberövade syskon, hur de påverkas och deras egna tankar om behov av stöd. Genom Arvfondsprojektet ”Bryta mönster” har Bufff genomfört referenssamtal och intervjuer med syskon (7-18) till frihetsberövade och med de unga frihetsberövade syskonen (15–24). Projektet belyser behovet av föräldrastödjande insatser och vikten av kunskap hos myndigheter för att kunna bemöta syskonen på ett adekvat sätt. Myndigheter har ett ansvar att se till att barnen får det stöd och skydd de behöver för att främja en utveckling utan risk för att själva hamna i utanförskap, kriminalitet och psykisk ohälsa.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema
Föreläsningen kommer att knyta an till artiklarna 6, 12, 18, 19, 36 och 28 och beröra rätten till utveckling/utbildning, behovet av information/stöd och skydd samt vikten av föräldrastöd. När föräldrar har svårigheter att hantera de egna känslorna i den kris som uppstår när ens barn frihetsberövats brister ofta stödet till de yngre hemmavarande syskonen. Projektet och utvecklingsarbetet som presenteras baseras på barnens egna röster kring behov av stöd.