1a Barnkonsekvensanalyser och barnets bästa i fokus

Pröva och analysera barnets bästa! – Barn och ungas rätt till biblioteket och dess tjänster.

Åldersövergripande arbete

10. Barn i ekonomisk utsatthet

Monica Gustafsson-Wallin¹ Eva Carolin Carlbom², Emma Elofsson²

¹ Barnrättsstrateg Monica GW Konsult ² Biblioteksutveckling Region Örebro län

Sammanfattning: Biblioteksutveckling Region Örebro län har länge drivit ett arbete för att skapa en barnrättsbaserad verksamhet på folkbiblioteken. Nu har det gjorts prövning och analys av barnets bästa i frågan om barnets rätt att få ett eget bibliotekskort.

I arbetet har flera rättighetskonflikter synliggjorts.
Vårt seminarium kommer fokusera på:

• Pröva, analysera, bedöma, beakta barnets bästa. Hur gjorde vi?
• Barnets rätt på bibliotek
• Hur biblioteken arbetar vidare för barnets bästa

Beskrivning: Biblioteksutveckling Örebro län har sedan 2018 bedrivit en lärandeprocess för att skapa en mer barnrättsbaserad verksamhet på länets bibliotek. Utgångspunkt har varit handboken ”Löpa Linan Ut – Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter” och bibliotekslagen:

2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Under processen väcktes frågor och utmaningar i förhållande till barnet som rättighetsbärare på folk- och skolbibliotek. Nu har det gjorts en prövning och analys av vad som är barnets bästa i frågan om barnets rätt till ett eget bibliotekskort utan vårdnadshavares underskrift.

I prövningen har flera rättighetskonflikter blivit synliga. Till exempel; balansen mellan barnets rättigheter och de vuxnas rättigheter och skyldigheter, diskrepansen mellan barnets handlingsutrymme och befintliga rutiner på biblioteken, vilka av våra lagar som hjälper/stjälper verksamheternas uppdrag, och ambition, att arbeta rättighets- och tillitsbaserat för invånarna.

Inte minst visade intervjuer med barn och unga att de själva funderar över och identifierar olika hinder och intressekonflikter som barn kan behöva förhålla sig till på biblioteket. De lyfte bland annat frågan om allas rätt till information (art 12, 13, 17) och att barn riskerar behandlas olika pga familj och uppväxtvillkor (art 2). Barnen funderade också på hur framtiden påverkas om de inte får lära sig läsa, eller om de inte får ta del av litteratur och information på bibliotek eller i skolan (art 2, 3, 6, 17, 28-29, 31). De lyfte också vikten av integritet och privatliv kopplat till vad man lånar på biblioteket. (art 16)

Prövningen visade också att för barn och unga i Örebro län är det inte likvärdigt hur en får tillgång till ett bibliotekskort, vad detta avtal innebär för barnet och för föräldern, eller vilka tjänster som barnet får tillgång till via sitt bibliotekskort. Detta väckte också frågor om barnets rätt till likvärdiga villkor för att kunna ta del av bibliotekens tjänster och biblioteksrummet.

I seminariet kommer vi fokusera på:

• Pröva, analysera, bedöma och beakta barnets bästa – hur gjorde vi? Vad lärde vi oss?
• Resultatet av prövningen -barnets bästa, risk att diskrimineras, rätten att utvecklas i sin fulla potential, rätt till delaktighet och information, rätt till privatliv
• Hur biblioteken kommer arbeta vidare för barnets bästa

Prövningen har varit ett samarbete mellan Region Örebro län, folkbiblioteken och barnrättsstrateg Monica Gustafsson-Wallin.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Seminariet belyser rätten att vara en aktör i sitt eget liv, rätten till information (artiklarna 12–14, 17) rätt till skydd, integritet (16, 19). Barn i olika former av utsatthet riskerar att inte få tillgång till folk/skolbiblioteket på likvärdiga villkor (2, 3, 12, 28:1a, 29) Det kan vara barn som lever i socioekonomisk utsatthet, hederskontext m.m. där barnet riskerar diskriminering p.g.a. vuxnas åsikter, tro, familjeekonomiska situation etc. (2, 6, 19)

Att arbeta med barnkonsekvensanalys som metod inom utbildning. Målområden: Psykisk hälsa, ökad måluppfyllelse och Covid -19, Halmstad kommun

13-18

12. Barn med psykisk ohälsa

Marie Lundin Karphammar¹ Ewa Kristensson²

¹ SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) ² Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun

Sammanfattning: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun har med stöd av SKR genomfört tre barnkonsekvensanalyser (bka) på övergripande nivå. Syftet är att tillgodose gymnasieelevers rättigheter till delaktighet, information, hälsa och utbildning (artikel 2,3,6,12,13,17, 24,28 och 29). I denna föreläsning berättar vi om de två barnkonsekvensanalyser som är upprättade utifrån två nämndmål gällande psykisk hälsa och ökad måluppfyllelse, vilka blev en konsekvens av bka gällande Covid -19 (2020).  På vilket sätt kan rättigherna uppfyllas på bästa möjliga sätt och göra eleverna delaktiga i utredningsprocessen och i besluten?

Beskrivning: Förvaltningschefen Ewa Kristensson tog beslutet att genomföra en barnkonsekvensanalys (bka) under våren 2020 där cirka 1 200 gymnasieelever svarade på frågor kopplade till utbildning, hälsa och framtid (artikel 2,3,6,12,13,17, 19, 24, 28 och 19). Analysen mynnade ut i ett antal beslut som skulle säkerställa elevernas utbildning. Ett av besluten var att använda barnkonsekvensanalys som en metod i det fortsatta utvecklingsarbetet. Denna syftar till att säkerställa barnets bästa enligt barnkonventionen. Metoden går i linje med kommunfullmäktiges plan för den inkluderande kommunen.

Utifrån två nämndmål gällande ökad måluppfyllelse och psykisk hälsa upprättades två barnkonsekvensanalyser som är beroende av varandra eftersom ökad måluppfyllelse i hög grad hör ihop med psykisk hälsa.

Syftet med barnkonsekvensanalysen gällande psykisk hälsa är att göra en helhetsbedömning av vad som är barnets bästa, det vill säga den bästa möjliga lösningen som stärker barn och ungas psykiska hälsa.  Forskning, olika aktörers och elevers synpunkter är bland annat underlag till bedömningen.

Följande frågor söker vi svar på:

• Vad tror unga orsakar psykisk ohälsa och vilka åtgärder anser de behövs?
• Hur kan våra verksamheter ytterligare främja en stärkt psykisk hälsa?
• Hur säkerställer vi barn och ungas rättigheter?

Syftet med en barnkonsekvensanalys för ökad måluppfyllelse inom målområde betyg och resultat utgår från de låga resultaten i matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska 2020. Syftet är att samla in information från elever, lärare och rektorer för att kunna göra en helhetsbedömning på vilket sätt undervisningen kan utvecklas på bästa sätt för att höja måluppfyllelsen.

Följande frågor söker vi svar på:

• På vilket sätt kan antalet fler behöriga elever öka inom gymnasieskolan?
• Hur kan fler elever nå examen?
• Vad tror eleverna?

Barnkonsekvensanalyserna blir en del i arbetet att göra det systematiska kvalitetsarbetet tydligare, mer strukturerat och fördjupat för att säkerställa att verksamhet genomförs ändamålsenligt, kvalitativt och med god ekonomisk hushållning.

Ewa Kristensson, förvaltningschef på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Halmstads kommun
Marie Lundin Karphammar, SKR, handläggare/barnrättsjurist

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Barnkonsekvensanalysernas syfte är att tillgodose barnets bästa (3) och säkerställa de ungas rätt till delaktighet (12,13), information (17), utveckling (6), hälsa (24) och utbildning (28,29) som ska vara likvärdig (2).