4g Ungdomars rätt till information och utbildning

Unga, föräldrar, skola och spel om pengar ur ett folkhälsoperspektiv

13-18

  1. Barn som anhöriga (föräldrar med missbruk, psyk, allvarlig sjukdom, funktionsnedsättning etc)

Jessika Spångberg, Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning: Skolan har en central roll i att främja en god hälsa för unga. Folkhälsomyndigheten presenterar resultat om unga 16-17 år utifrån en unik studie (n=20 000) med 16-19 åringar och deras föräldrar samt fokusgrupper med unga och föräldrar. Fokus är på hur relationen mellan barn och föräldrar, funktionsnedsättning, hälsa, spelproblem samt hur detta samverkar med skolgång. Resultatet diskuteras i relation med folkhälsopolitiska mål och Barnkonventionen (artikel 12, 23, 28).

Beskrivning: Unga är en viktig målgrupp inom folkhälsoarbetet. Skolan har en central roll i att främja en god hälsa för barn och unga. Dels genom grunduppdraget att se till att unga lämnar skolan med fullständiga betyg. Dels genom att vara en stödjande miljö för goda levnadsvanor. Om unga trivs i skolan och mår bra ökar förutsättningarna för lärandet. Skolan når alla barn och unga oavsett social bakgrund, och är därmed en unik arena för att utjämna skillnader i hälsa.

Tidigare svenska studier visar att det finns ett samband mellan spel om pengar på skoltid och spelproblem, och spelproblem i unga år ökar risken för spelproblem senare i livet. Spel om pengar och riskspelande var mindre vanligt bland elever i gymnasieskolor som enligt lärarna hade ett starkt ledarskap och en skolmiljö som var god och gynnsam för inlärning. Sambandet fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till elevernas och skolornas sociodemografiska egenskaper.

Presentationen fokuserar på betydelsen av problem med spel om pengar för ungas skolgång och ungas hälsa. Detta både utifrån elevernas egna spelbeteende, men också utifrån att vara anhörig till föräldrar med spelproblem. Ett annat viktigt tema är vårdnadshavares/föräldrars betydelse för skolgången.

Under hösten 2021 genomförde Folkhälsomyndigheten en unik enkätundersökning om spel om pengar bland 10 000 unga 16-19 år och till 10 000 föräldrar med barn i den åldern (svarsfrekvensen 30 procent). Syftet är att stärka kunskapen om spelande och vilka samband som finns mellan spel om pengar, dataspel, funktionsnedsättning, familjeförhållanden, livsvillkor och hälsa. Även frågor om skolan fanns med. Undersökning ses som ett led i Barnkonventionens intention att göra barns röster hörda vilket även tillförsäkrades genom kompletterande fokusgrupper med unga.

Urvalet slumpades från SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB). Hälften av urvalet var matchade, dvs. urvalet görs från samma familj. Det gör det möjligt att koppla ihop svaren från föräldrar och deras barn. Presentationen fokuserar på unga 16-17 år (n=1837 och deras föräldrar).

Folkhälsomyndigheten presenterar resultat från studien kring hur faktorer i skolan samvarierar med relationen mellan barn och föräldrar, funktionsnedsättning, hälsa, spelproblem med spel och dataspel. Presentationen ger en fördjupad bild av olika samband och kopplar ihop dessa med jämlikhet i hälsa och andra folkhälsopolitiska mål och intentionerna i Barnkonventionen (särskilt artikel 12, 23, 28). Vi diskuterar hur vi tillsammans på nationell, regional och lokal nivå kan använda resultaten för att öka förutsättningarna för alla barn rätt till utbildning och god hälsa.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: De artiklar i Barnkonventionen som främst berör är artikel 12.1. då studien fångat ungas egna röster dels genom den kvantitativa undersökningen och i fokusgruppen. Artikel 23  då funktionsnedsättning lyfts i studien och artikel 28 utifrån att ha spelproblem och vara anhörig påverkar ungas möjlighet och rätt till utbildning.

Ungdomsmottagningar – en plats för alla ungdomar.

13-18

  1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag

Lilo Lindquist och Sara Broger, Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar

Sammanfattning: Välkommen till FSUM.s (Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar) seminarium som kommer att handla om ungdomsmottagningsarbete. Alla ungdomar har rätt till information, kunskap och utbildning kring psykisk och sexuell hälsa. På det här seminariet berättar FSUM om hur ungdomsmottagningarna arbetar för ungas rättigheter.

Beskrivning: Att vara ungdom innebär att mycket i ens jag hela tiden ifrågasätts och utvecklas. Att få ha en egen mottagning där det går att komma med sina egna frågor, en plats med tystnadsplikt, en plats där man får definiera sig själv, sin identitet och sin sexualitet är så oerhört viktigt. Där ungdomarna själva får välja vilken information och utbildning som är central i just deras liv.

Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar är en ideell förening som startades 1973, strax efter att första ungdomsmottagningen öppnades i Borlänge 1970. Föreningens huvudsakliga uppgift är att tillvarata ungdomsmottagningarnas intressen och stimulera till utveckling av mottagningarna. Ungdomsmottagningarna i Sverige är en väl etablerad verksamhet och det finns ca 260 mottagningar runt om i Sverige. Något som är unikt med ungdomsmottagningen är att trots att det inte är lagbestämt att det ska finnas ungdomsmottagningar så finns det en i nästan varje kommun. Ungdomsmottagningarna har genom tradition ungdomars förtroende och är oftast det första ställe en ungdom söker sig till när det handlar om SRHR eller psykisk ohälsa. En av framgångsfaktorerna för detta är att det inkluderande och normkritiska arbetet står högt upp på agendan och att det är en verksamhet som ska vara lätt för ungdomar att nå.

Ungdomsmottagningen välkomnar alla ungdomar/unga vuxna mellan 12-25 år och arbetsgruppen är tvärprofessionell. Vi verkar på ungdomens uppdrag och vikten av att se att ungdomars fysiska, psykiska och sexuella mående är sammankopplat kan inte nog betonas.