4f Att leva med skyddade personuppgifter och kartläggning av orosanmälningar

Lokal: Solasalen

Kl. 11:00 – 11:30

Skyddade personuppgifter – oskyddade personer

Åldersövergripande arbete

Våld i hemmet

Föreläsare: Sophie Nilsson, Jämställdhetsmyndigheten och Petra Erlander, Nätverket Gömda

Sammanfattning: Barn som lever med skyddade personuppgifter har ofta utsatts för våld och/eller bevittnat våld mot sin mamma. De kan känna ett stort ansvar att upprätthålla skyddet för sig själv, sin mamma och sina syskon. Deras liv begränsas och försvåras också när det gäller skolgång, kompisrelationer och fritidsaktiviteter.

Under seminariet presenterar Jämställdhetsmyndigheten erfarenheter från arbetet med sitt uppdrag att höja kunskapen om våldsutsatta barn och kvinnor som lever med skyddade personuppgifter.

Beskrivning: Jämställdhetsmyndigheten har ett uppdrag att öka kännedomen om gällande lagstiftning, belysa livssituationen för våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter samt samla och sprida kunskap och stödmaterial till den utsatta målgruppen och de yrkesverksamma som möter dem.

Utgångspunkter för uppdraget är barnkonventionen och Istanbulkonventionen. Uppdraget ska även genomföras med ett hbtqi-perspektiv och ett funktionsnedsättningsperspektiv, samt uppmärksamma vuxna och barn utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Barn och kvinnor som lever med skyddade personuppgifter p.g.a. våldsutsatthet har behov av långtgående skydd, utifrån allvarliga hot mot sin egen säkerhet. De utsatta individerna behöver göra stora uppoffringar och lämna sina tidigare liv. Utsattheten blir särskilt stor för barn som behöver leva med skyddade personuppgifter och få ett långtgående skydd från familjen eller kollektivet, som utgör ett hot mot dem. Att leva med skyddade personuppgifter innebär begränsningar kring sådant som andra kan ta för självklart.

Det är därför viktigt att samhället ger anpassat stöd och skydd, utifrån barns respektive vuxnas behov. Ansvariga myndigheter måste ha beredskap att möta och hjälpa personer i olika livssituationer, som har skyddade personuppgifter. Det behövs också en effektiv tillämpning av lagstiftningen gällande skyddade personuppgifter och en välfungerande samverkan mellan berörda aktörer, inte minst socialtjänsten, hälso- och sjukvården, skolväsendet, Skatteverket och Polismyndigheten.

I slutet av mars 2022 lämnade Jämställdhetsmyndigheten uppdragets delredovisning Skyddade personuppgifter – Oskyddade personer (Rapport 2022:10) och intervjustudien 86 gömda kvinnor och deras 128 barn till regeringen. Delredovisningen tydliggör bland annat att:

  • Barns och kvinnors hela livssituation försvåras av att leva med skyddade personuppgifter.
  • Målgruppen behöver få tydligare information inför ansökan om skyddade personuppgifter.
  • Det långsiktiga stödet efter att skyddade personuppgifter beviljats måste förbättras och utvecklas.
  • Myndigheter och andra aktörer som möter personer som lever med skyddade personuppgifter behöver ökad kunskap samt uppdaterade och implementerade rutiner och riktlinjer för att inte riskera att skyddade personuppgifter röjs.

I intervjustudien beskrev kvinnor och barn ett ofta långvarigt och omfattande våld, hur deras liv begränsas av att leva med skyddade personuppgifter, hur barn tvingas till umgänge med sin våldsutövande pappa, upprepade flyttar på grund av att deras personuppgifter röjts av myndigheter, brister i kontakten med och stödet från myndigheter samt de konsekvenser det får.

Under seminariet avser vi presentera resultat från delrapporten samt intervjustudien, med särskilt fokus på barn som lever med skyddade personuppgifter, hur det påverkar deras livssituation, vilka konsekvenser det får och hur det inskränker barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Ämnet för seminariet har koppling till flera artiklar i barnkonventionen, inte minst artiklarna 6 och 19. Vi kommer att prata om de konsekvenser det får för barn att leva med skyddade personuppgifter och hur viktigt det är att samhällets stöd till dem fungerar för att säkerställa trygga uppväxtförhållanden. Av Jämställdhetsmyndighetens rapporter framgår bland annat att många barn fortsätter att leva i rädsla, även efter att de beviljats skyddade personuppgifter.

 

 

Kl. 11:30 – 12:00

Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa – omfattning, innehåll och utveckling över tid

Åldersövergripande

Övrigt

Föreläsare: Therese Olmsäter och Eva Kågström, Socialstyrelsen

Sammanfattning: Socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att ta emot och bedöma anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara. Under flera år har anmälningarna ökat. Vad beror det på? Vilken oro för barnen är det som uppmärksammas via anmälningar? Och vem gör anmälningarna? Socialstyrelsen har kartlagt anmälningarna till landets socialtjänster och följt utvecklingen över tid.

Beskrivning: Anmälningar om barn till socialtjänsten kan vara vaga, mer eller mindre allvarliga och innehålla uppgifter som är säkra i olika utsträckning. Varje anmälan kan vara en pusselbit som socialtjänsten behöver för att barn ska få det stöd och skydd de har rätt till. Vissa är skyldiga att anmäla enligt lag, för alla andra är det en rekommendation. Barns rätt till skydd mot alla former av våld och övergrepp hör ihop både med skyldigheten att anmäla och socialtjänstens ansvar för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden.

Under den här föreläsningen kommer Socialstyrelsen att presentera resultatet av en nationell kartläggning av anmälningar om barn år 2021 och ge en bild över de senaste årens utveckling på området.

Föreläsningen belyser omfattningen av anmälningar till landets socialtjänster, vilka som anmäler, vilken oro de anmäler och andelen anmälningar som leder till utredning.

Vi lyfter frågan om anmälningarnas innehåll, med utgångspunkt i socialtjänstens beskrivningar och erfarenheter från arbetet med att ta emot och bedöma anmälningarna. Här beskriver vi några olika exempel på anmälningar som är återkommande över tid, men lyfter också några av de nya tendenser som vi har identifierat i arbetet med kartläggningen.

Vi närmar oss också frågan om socialtjänstens upplevelser av avsaknad av anmälningar om omsorgsbrister och försummelse om de yngsta barnen, vad det kan bero på och varför vissa anmälare behöver stärka kunskaperna om anmälningsskyldigheten i praktiken.

Kartläggningen publicerades i november 2022.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: En anmälan ska eller bör göras redan vid misstanke om att barn far illa. En anmälan om ett barn till socialtjänsten är ett sätt att uppmärksamma barn som är, eller misstänks vara, utsatta för våld eller övergrepp. Att anmälningar görs, liksom socialtjänstens arbete att ge nödvändigt skydd, stöd eller behandling till barnen och deras familjer, har en nära koppling till artikel 19.