4c En inkluderande skola
Verktyg för att sätta barnets bästa i centrum i skolan
Åldersövergripande arbete
- Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer
Therese Rolfsdotter och Sara Duarte, Malmö mot Diskriminering
Malmö mot Diskriminering har i projektet Aktion som metod utforskat en metod som utgår ifrån enskilda barns anmälningar av diskriminering för att undersöka och motverka diskriminerande strukturer. Det här seminariet tar sin utgångspunkt i en rapport som tagits fram i projektet och som framhäver vikten av att arbeta med barnrättsperspektivet och diskrimineringslagen tillsammans, för en tillgänglig utbildning. Vidare beskrivs hur två olika verktyg, dialog och juridik, kan bidra till ökad tillgänglighet i skolan. När barnets bästa och inkludering blir utgångspunkten i åtgärder och beslut som rör barn i skolan motverkas diskriminerande strukturer. Projektet får finansiellt stöd av Allmänna Arvsfonden och pågår fram till juni 2022.
Verktyg för att sätta barnets bästa i centrum i skolan
Malmö mot Diskriminering har i projektet Aktion som metod utvecklat verktyg för att barn som blivit utsatta för diskriminering ska kunna göra sina röster hörda och få upprättelse.
En betydande del av projektet har fokuserat på barn med funktionsnedsättningar som hamnat efter i sin skolgång på grund av att de inte får det stöd de har rätt till enligt lag. Therese Rolfsdotter, jurist på Malmö mot Diskriminering, föreläser med utgångspunkt i rapporten Fråga barnet vad det behöver – nyckeln för att uppnå kvalitet i åtgärder och beslut som rör barn och unga med funktionsnedsättning. Rapporten utgår från ett urval av anmälningar från barn om bristande tillgänglighet i skolan. Ett centralt problem är att skolor inte inkluderar barn i beslutsprocessen genom att låta dem komma till tals och informera dem om åtgärder och beslut som är väsentliga för deras skolgång.
För att skolor ska kunna leva upp till kraven i barnrättslagen och diskrimineringslagen krävs dels en attitydförändring där barnets bästa och inkludering är utgångspunkten i alla åtgärder och beslut som rör barn, dels en ökad kunskap om skolans skyldigheter enligt lag.
Dialog för att barnet ska få tillgång till sina rättigheter
I samråd med barn, andra sakkunniga, vårdnadshavare och skola har Aktion som metod utvecklat dialogmodellen. När en anmälan om diskriminering görs har samverkan mellan vårdnadshavare och skola ofta slutat att fungera. I dialogmodellen görs parterna till medparter som arbetar ifrån en gemensam utgångspunkt, barnets bästa och inkludering. Arbetet sker mot ett gemensamt mål – att barnet ska få tillgång till utbildning utifrån sina förutsättningar. En jurist och en processledare från Malmö mot Diskriminering medverkar i samverkansmöten mellan bland andra vårdnadshavare, rektor, specialpedagog och resursperson till barnet. Skolor och vårdnadshavare som använt dialogmodellen vittnar om ett ändrat fokus vid möten som är mycket mer gynnsamt för barnet. Med utgångspunkt i barnets bästa läggs mer fokus på lärmiljön och kunskapsinhämtning istället för kring funktionsförmåga och hjälpmedel. Samverkan och dialog innebär också att barn och vårdnadshavare får information kring viktiga beslut som rör barnets rätt till utbildning.
En dom som hjälper fler elever att få sina rättigheter tillgodosedda
För att uppnå förändring är också juridiken ett kraftfullt verktyg. Malmö mot Diskriminering har vunnit en viktig dom rörande bristande tillgänglighet i skolan. I domen konstateras att det rör sig om diskriminering när elever inte skyndsamt får det stöd och de anpassningar som de har rätt till i skolan. Elever som drabbas har därmed rätt till diskrimineringsersättning. Domen, som utgår ifrån barnets perspektiv och barnets bästa, används nu som påtryckningsmedel av föräldranätverk och vårdnadshavare.
Anknytning till barnkonventionens artiklar
När skolor och deras huvudmän inte ger elever med funktionsnedsättning rättmätiga anpassningar och stöd bryter de mot flera lagar och konventioner. Aktion som metods arbete syftar till att uppmärksamma skolor på barnrättsperspektivet och därigenom bidra till en attitydförändring i syfte att barn med funktionsnedsättning ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd i enlighet med artikel 28 och 29. Barns rätt att inte bli diskriminerade, barns bästa, barns rätt till liv och utveckling och barns rätt till inkludering (artiklarna 2, 3, 6, 12 och 13) är utgångspunkten för Aktion som metods arbete med barn och unga.
Att organisera socialt stöd till barn och unga i en skolmiljö
13-18
- Barn med psykisk ohälsa
Emma Ottosson, Campus Västervik Högskolan Väst
Sammanfattning: Ett forskningsprojekt som undersöker en samverkan mellan ett elevhälsoteam och en fritidsgård, med syfte att fånga upp barn med behov av socialt stöd, exempelvis på grund av problematisk skolgång, psykisk ohälsa, missbruksproblematik eller otrygg familjesituation. De arbetar för att ge barn och unga en möjlighet att kunna använda sig av sina resurser och sin kompetens, och genom detta skapa utrymme för delaktighet och inflytande.
Beskrivning: Jag doktorerar inom Arbetsintegrerat lärande med inriktning på barn och ungdomsvetenskap, jag undersöker en organisation där man arbetar för att ge barn och unga en möjlighet att kunna använda sig av sina resurser och sin kompetens, och genom detta skapa utrymme för delaktighet och inflytande, så att barn med behov av stöd kan både söka detta själva eller fångas upp av de professionella. Det är en samverkan mellan ett skolhälsoteam och en fritidsgård, och det är i mitt empiriska material som jag hittat just det som är aktuellt i årets tema.
Jag har gjort observationer på en skola och tillhörande fritidsgård, sedan gjort intervjuer med fritidspedagoger och kuratorer. Ålderskategorin är från fjärde till nionde klass. Det som är speciellt är en högstadieskola som har en tillhörande fritidsgård där man valt att satsa på en samverkan mellan skolans elevhälsoteam och fritidspedagogerna på fritidsgården, det finns även en utarbetad samverkan med polis och socialtjänst.
Skolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt samhälle, där en stor del av elevernas föräldrar har en låg inkomst samt låg utbildningsnivå. Det finns dessutom en stor andel barn som är placerade i familjehem eller kom till Sverige under flyktingvågen under 2015. På grund av dessa utmaningar har skolan genomfört en rad olika åtgärder. Under tiden jag gjorde mina observationer fanns även stora problem med våld, vapen, droger och alkohol på skolan. Det var dagliga incidenter som krävde samverkan med polis och socialtjänst.
Jag har hittat många resultat som är intressanta inom årets tema. Ett par exempel är vikten av tillgängligheten och relationerna till viktiga vuxna. De finns många elever med en problematisk skolgång och de arbetar för att erbjuda olika stödinsatser. Kuratorerna arbetar uppsökande både på skolan och på fritidsgården för att fånga upp elever, men också skapa förebyggande relationer med dem. Fritidspedagogerna är fysiskt tillgängliga i skolmiljön för att erbjuda vuxenkontakt som inte är direkt relaterad till skolan och dess lärare. Samverkan skapar broar för att öka tillgängligheten till rätt stöd. Fritidsgården arbetar aktivt med de kulturutmaningar som skapats i samband med många nyanlända barn. De anpassar sekretessen utifrån barnets bästa genom att använda förnamn på individer inom samverkan med polis och socialtjänst. De har även representanter från nämnda organisationer som är tillgängliga på skolan och på fritidsgård. Det är en lång lista på intressanta resultat, det går inte att få med alla här, det vore därför mycket givande att få komma och presentera dem på årets barnrättsdagar.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Detta projekt anknyter främst till artikel 28 och 29, då fokus ligger på utbildning, och rätt förutsättningar för utbildning till alla. Skolan som undersöks ligger i ett socioekonomiskt utsatt samhälle, med många barn som lever med stora utmaningar på olika sätt. Genom en samverkan mellan ett elevhälsoteam och en fritidsgård fångas de elever med störst behov av stöd upp, och rätt insatser erbjuds utifrån varje elevs unika situation och deras egen förmåga och kompetens.