2e Brottsförebyggande och våld

Om ungdomsrån – ”Nu tittar jag mig alltid över axeln”

13-18

1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag

Maria von Bredow, Anna Öström och Christina Söderberg Brottsförebyggande rådet

Sammanfattning: Brå publicerade i december 2021 en rapport om ungdomsrån, i den här föreläsningen berättar vi om resultatet av kartläggningen, hur viktig den här frågan är för barn och unga, hur deras liv påverkas av ungdomsrån samt om hur deras perspektiv har inkluderats i studien. Vi vill också gärna resonera med åhörarna kring hur vi på bästa sätt kan nå ut med studiens resultat till barn och unga.

Beskrivning: Brås rapport om ungdomsrån visar att både antalet anmälda rån mot personer under 18 år, och den självrapporterade utsattheten för rån bland ungdomar, har ökat under senare år. Antalet anmälda rån mer än fördubblades under perioden 2015–2019.

Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.

Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.

Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019.

När de misstänkta för ett rån är enbart pojkar visar Brås kartläggning att andelen rån med maktutövning och förnedringsinslag förekommer i drygt en tredjedel av förundersökningarna. Vid en jämförelse mellan åren 2015 och 2019 framkommer att andelen ungdomsrån med maktutövning och förnedringsinslag inte har ökat under perioden, snarare tyder resultaten på en minskning. I förundersökningar med minst en misstänkt flicka förekommer maktutövning och förnedringsinslag i ungefär två tredjedelar av fallen.

Brå har gjort en fördjupad granskning av de rån där det finns minst en flicka misstänkt. Andelen flickor som misstänks för ungdomsrån har ökat från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån.

Det är vanligt att unga som blivit utsatta mår dåligt efteråt. Flera intervjuade föräldrar till brottsutsatta berättar också om rädsla och oro, hos både dem själva och deras barn, efter det rån som deras barn blivit utsatta för. De beskriver att deras barn exempelvis vill vara hemma tidigt på kvällarna, att de är rädda att stöta på någon av gärningspersonerna och att de blivit hjälpta av Stödcentrum för unga brottsutsatta. Flera av föräldrarna anger att de hade behövt mer stöd i sin föräldraroll. De unga gärningspersonerna beskriver att de hade behövt stöd att sluta.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Ungdomsrån är något som berör barn/unga och som de pratar om, ex i skolan. De har rätt att få veta mer om det som händer dem (info anpassat till dem), de har också rätt att få sin röst hörd i frågor som rör dem (deltagare i studien) och få stöd om de behöver (bla kan skolresultat och sömn påverkas). En del av rånen sker i anslutning till skoldagen och på eller nära skolområdet.

Våldsförebyggande arbete i skolan.

Åldersövergripande arbete

1. Barn och unga som är utsatta för våld och övergrepp av olika slag

Oluchi Anochiam, MVP-mentor och ungdomsrepresentant, Vladan Petrovic, samordnare för det våldsförebyggande arbete, kommunledningsförvaltning, Arman Hoque, skolkurator/arbetslagsledare, utbildningsförvaltning och Angelika Aniol Björfäll, områdessekreterare, socialförvaltning. Samtliga från Botkyrka kommun

Sammanfattning: Botkyrka kommun kommer att presentera våra metoder i det våldsförebyggande arbete som vi gör i våra skolor. Vi kommer att presentera hur samverkan som grundförutsättning ger ett lyckat våldsförebyggande arbete. Dessutom kommer personal från kommunens våldspreventiva center, skola och socialtjänst att berätta mer om metoderna TÅGET och MVP. Även en elev från åk 9 kommer att berätta ur sitt perspektiv på vilket sätt det våldsförebyggande arbete har påverkat hens skolgång och möjligheter till en tryggare uppväxt.

Beskrivning: Botkyrka kommun har utvecklat en egen modell för det våldsförebyggande arbetet i skolan. Arbetet bygger på samverkan mellan olika förvaltningar och aktörer i kommunen. Det våldsförebyggande arbetet är en långsiktig satsning som är förankrad i kommunens ordinarie strukturer. Det finns två olika målgrupper i vårt våldsförebyggande arbetet: yngre och äldre. Metoden som riktar sig till yngre heter TÅGET och bygger på att personal från Socialtjänstens förebyggande enhet tillsammans med ansvarig personal i skolan utbildar annan skolpersonal i olika teman kring våldsprevention. Skolpersonalen håller sedan i utbildningstillfällen med samma teman för elever. I arbetet hos den äldre målgruppen har vi utgått och inspirerats av den amerikanska metoden MVP (Mentors in Violence Prevention). Arbetsättet bygger på att ett antal elever från åk 9 blir mentorer åt elever i åk 6. Under ett skolår håller mentorerna i pass med elever som skapar utrymme för att lära sig och diskutera teman som exempelvis: normer, våld i ungas relationer, rasism, homofobi, hedersrelaterat våld och förtryck. Indikatorer ur en samhällsekonomisk studie har bland annat påvisat att skolresultaten i Botkyrka kommun har förbättras sedan vi började arbeta mer våldsförebyggande. Syftet med vår föreläsning är att presentera hur samverkan skapar förutsättningar för barns delaktighet i praktiken samt lyfta ungdomars pespektiv på hur det våldsförebyggande arbetet bidrar till en tryggare skolmiljö och uppväxt. Ni kommer i föreläsningen att få lyssna på 3 representanter från kommunens olika förvaltningar samt höra hur en av våra mentorer upplever arbetet med MVP.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Genom metoden MVP och tåget skapar vi förutsättningar för barn och unga att utvecklas och få information om sina rättigheter i situationer när och om de upplever sig orättvist behandlade. (Artikel 29)
Mentorerna skapar arenor där barn och unga ska få möjligheten och tryggheten att fritt utrycka sina åsikter samt bryta de sterotypiska normer som finns i samhället.  (Artikel 12 och 13)