2a Samverkan för minskad skolfrånvaro

Tvärprofessionell samverkan vid problematisk skolfrånvaro

6-12

12. Barn med psykisk ohälsa

Helena Engström¹ Ausdis Collberg¹, Sofia Ward¹, Max Hjorton¹, Matias Pitkänen, Malin Ekfeldt¹

¹ Socialförvaltningen Hisingen Göteborg Stad, Grundskoleförvaltningen Göteborg Stad, BUP Mottagning Hisingen Västra Götalandsregionen, Regionhälsan Centrum för fysisk aktivitet ,Ungas Psykiska Hälsa (UPH) Capio Vårdcentral Kvillebäcken

Sammanfattning: Alla barn har rätt till utbildning men alla barn kommer inte till skolan. TIPS-teamet är ett utvecklingsprojekt med socialtjänst, skola, fritid och vård som tillsammans arbetar för att fler barn ska få förutsättningar att lyckas i skolan samt att få en förbättrad hälsa. Ta del av våra lärdomar och erfarenheter i arbetet med problematisk skolfrånvaro där helhetssyn, kartläggning, samverkan och delaktighet med vårdnadshavare och barn är centrala framgångsfaktorer.

Beskrivning: TIPS-teamet (Tidiga Insatser vid Problematisk Skolfrånvaro) arbetar för att fler barn ska lyckas i skolan och att deras psykiska, fysiska och sociala hälsa ska förbättras. Vi är ett tvärprofessionellt team med olika professioner från skola, socialtjänst, BUP, primärvård och fritid. Den primära målgruppen är barn i mellanstadiet med mer än 20 % skolfrånvaro och deras föräldrar men också andra vuxna runt barnen. Vi har under tre år arbetat med såväl framgång som med utmaningar för att skapa nya arbetssätt och nya samverkansformer runt barn med problematisk skolnärvaro och psykisk ohälsa på tio mellanstadieskolor på Hisingen i Göteborg.

Teamet arbetar med insatser kring barn och deras familjer på såväl individ- som gruppnivå med kartläggning, utredning, behandling och stöd. En central del av arbetet är att samordna barnets insatser med särskilt fokus på anpassningar i skolan. Utgångspunkten är att få en fungerande vardag och främja barnets välbefinnande ur ett helhetsperspektiv under hela dygnet. Detta innebär att även barnets hemmiljö och fritidssituation inkluderas i arbetet.

Under projektets gång har teamet erfarit att det inte har funnits någon samlad kunskap eller kompetens kring målgruppen inom berörda verksamheter och har därför försökt bidra med kunskapsspridning. Samverkanspartners har löpande erbjudits generella insatser för att främja närvaro i form av konsultationer, föreläsningar och workshops.

Vi önskar förmedla en del av våra erfarenheter och lärdomar från projekttiden där vi bl.a. utarbetat en kartläggningsmodell som berör både skola, hem och fritid. Syftet med kartläggningsmodellen är att få fram en gemensam bild av barnets situation för att sedan kunna göra en analys av vilka behov som finns. Utifrån en samordnad individuell plan (SIP) har vi sedan planerat vilka insatser som ska genomföras. Teamet har deltagit vid kontinuerliga uppföljningsmöten och inför dessa möten haft kontakt med berörda parter.

Barns delaktighet och rätt att komma till tals är centralt i arbetet där vi arbetat fram olika strukturer kring att barn ska ges information och få förutsättningar att vara delaktiga med hjälp av bland annat bildstödsmaterial. Andra nyckelfaktorer i arbetet är att utgå från ett familjecentrerat arbetssätt där vårdnadshavarna ses som barnets viktigaste resurs där skolan och hemmet behöver etablera ett nära samarbete och ha en samsyn.

Det har varit både utmanande och lärorikt att samverka tvärprofessionellt med en målgrupp som ofta har en mycket komplex problematik. Vår erfarenhet är att det är viktigt att lägga en gemensam grund för samsyn och helhetssyn, där samverkan ska leda till ett mervärde för barnet.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Teamets arbetssätt och mål bygger på barnkonventionen (28,29) där grunden är att säkra alla barns rätt till utbildning och utveckling och göra den tillgänglig för alla. Samt att ge barnet samordnade insatser med vård och omsorg för att främja hälsa (24). Teamets framgångsrecept är att säkra barns delaktighet, att få uttrycka sin mening och få information (12, 13, 17) vilket vi arbetar med olika metoder såsom bildstöd och foldrar

Skolnärvaromodellen – en synvända med barnet i centrum.

Åldersövergripande arbete

5. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer

Anna Carlsson, Maria Jörnmyr och Anna Nilsson Karlstad kommun, barn- och ungdomsförvaltningen

Sammanfattning: Skolnärvaromodellen – en synvända med barnet i centrum.
Modellen har gett förutsättningar till förändring i arbetet med att främja skolnärvaro och förebygga skolfrånvaro. En gemensam teoretisk utgångspunkt har gett skola och socialtjänst ökad samsyn samtidigt som eleverna har gjorts mer delaktiga.

Beskrivning: Karlstad kommun har genomfört ett flerårigt projekt i syfte att öka skolnärvaron i grund- och gymnasieskolan. Projektet har tagit fram en modell som inte bara ser till eleven utan även till det system som eleven befinner sig i, vilket har kunnat göra barnens röster hörda i högre utsträckning i sakfrågan gällande skolnärvaro på organisationsnivå.

Projektet har bidragit till ett ökat samarbete mellan grundskolorna och socialtjänsten för att öka skolnärvaron. Närvaromodellen har gett skola och socialtjänst gemensamma begrepp och gemensam teoretisk utgångspunkt vilket ökat samsynen kring barnens behov samt vilka påverkansfaktorer som finns. Modellen har blivit väl mottagen av personal inom de båda verksamheterna och idag kan det bedrivas en gemensam insats där kartläggning kring de olika orsakssambanden bedrivs i en grundad gemensam utgångspunkt och gemensamt förhållningssätt i arbetet framåt.

Den s.k. Närvaromodellen bygger på att hitta orsakssamband till frånvaron. Fokus flyttas från att endast titta på eleven som enskild individ till att istället titta på olika påverkansfaktorer som finns kring eleven i hemmet och i skolan. Personal från skola eller socialtjänst träffar eleven och gör den själv delaktig i kartläggningsarbetet, eleven ska känna sig reellt delaktiga i upprättandet av sin egen handlingsplan för att kunna följa sin egen utveckling genom det som den faktiskt åstadkommer.

Grundskolorna i kommunen har tagit emot arbetsmodellen väl och har nu fått ett verktyg att använda sig av på olika organisationsnivåer, både i det främjande och förebyggande arbete. Exempel ges av rektorn på Hultsbergsskolan i Karlstad som berättar om deras synvända och hur det nya arbetssätt har fått fler elever tillbaka till skolan, genom ett aktivt arbete där eleverna görs delaktiga i sin egen återgång till skolan.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Skolnärvaromodellen möjliggör för barn att uttrycka sin mening och åsikt rörande frågor som påverkar skolgången. Av den anledningen knyter modellen an till artikel 12 i barnkonventionen. Skolnärvaromodellen hjälper till att identifiera hinder för utbildning och kan på så bidra till att skapa en tillgänglig utbildning. Av den anledningen knyter modellen an till artikel 28 i barnkonventionen, att barn har rätt till utbildning.