1h Rätten till utbildning för barn i samhällsvård med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Rätten till utbildning för barn i samhällsvård med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Åldersövergripande arbete

  1. Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer

Föreläsare: Fanny Eklund och Jacqueline Hellman Treschow, Riksförbundet Attention.

Sammanfattning

Ung dialog är ett arvsfondsfinanserat projekt som drivs av Riksförbundet Attention, och arbetar för att situationen för placerade barn med NPF ska förbättras. Projektet genomförs i delaktighet med unga själva. För barn i samhällsvård är skola den främsta skyddsfaktorn. Under föreläsningen vill vi lyfta de ungas egna erfarenheter av skola under placering, vad som har fungerat och vad som har varit svårt. Vad behövs för att placerade unga med NPF få det stöd de behöver och den skolgång de har rätt till?

Beskrivning

För barn i samhällsvård är skolan den främsta skyddsfaktorn, trots det så har dessa barn och unga betydligt sämre måluppfyllelse, skolresultat och högre skolfrånvaro. Det finns idag en grupp av barn som inte har rätt till utbildning och det är placerade unga med NPF. Denna grupp är särskilt utsatt, både utifrån de brister som finns när man är placerad och de bristande anpassningar som finns när man har NPF.

Trots att unga med NPF är överrepresenterade i samhällsvården, (på SiS har över 50 % av de unga adhd och/eller autism) så ges inte dessa barn och unga samma rätt till utbildning.

Hur är det när man både har NPF och är placerad? Under föreläsningen kommer Stella, med egen erfarenhet av NPF och samhällsvård, berätta om sina erfarenheter av skolan utifrån att vara placerad på HVB och SiS. När har det fungerat och när har det inte fungerat? Vad hade Stella behövt för att få en fungerande skolgång?

Frågor vi lyfter är:
Hur kan vi skapa en skola för alla?
Hur ser det ut om man har NPF och är placerad?
Vad behövs för att dessa barn ska få det stöd de behöver och den skolgång de har rätt till?

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29

Alla barn har rätt till utbildning enligt artikel 28. Trots detta ser vi gång på gång att barn i samhällsvård inte klarar skolan lika bra som andra barn. Likaså ser och hör vi hur barn med NPF inte klarar skolan och att nästan hälften inte får gymnasiebehörighet. Hur blir det då för de barn som både är placerade och har NPF? Det saknas idag statistik och forskning på detta. Hur kan samhället möta denna särskilt utsatta grupp? Vad vet vi om dessa barn och vilken kunskap saknas?

Rätten till utbildning för de allra mest utsatta eleverna. Så skapar vi tillgänglig undervisning inom statliga ungdomshem

13-18

  1. Barn som är omhändertagna och placerade

Anna Lundgren och Torsten Wetterquist, Statens institutionsstyrelse

Sammanfattning: På SiS placeras barn och ungdomar i samhällets mest påtagliga riskgrupp. De har tidigare blivit underkända och avstängda och de kommer till oss i en kaotisk situation i livet. SiS ansvar för att säkerställa rätten till bra utbildning för dessa barn och unga. Genom satsningar på anpassade skollokaler, kompetens och en lärande organisation rustar vi för att klara uppdraget. Vi vill visa exempel på hur vi gör för att lyckas.

Beskrivning: Varje år placeras cirka 1 500 barn och unga, cirka en promille av de svenska skoleleverna, på SiS särskilda ungdomshem. Här vårdas barn och unga med allvarliga psykosociala problem och ungdomar som är dömda till sluten ungdomsvård. Vistelsen kan vara allt från ett fåtal veckor till flera år.

Forskningen visar en samstämmig bild där godkända skolresultat är en nyckel till ett socialt fungerande liv. Detta har under senare år lett till skärpningar och förtydliganden av SiS skoluppdrag som gör att dagens krav på skolan, med ett fåtal undantag, är desamma som för andra skolor. Men även om uppdraget att bedriva skola inte skiljer sig nämnvärt från andra skolors, finns det desto större skillnader när det kommer till förutsättningarna. De elever som kommer till SiS har i påfallande stor omfattning blivit underkända och avstängda och riskerar därmed he gått miste om grundläggande kunskaper och värden (artikel 29). De utgör det svenska skolsystemets mest påtagliga riskgrupp, den mest utsatta promillen av samhällets elever, och de kommer till oss i en kaotisk situation. Att alla elever får en god och anpassad utbildning utifrån deras skiftande men omfattande och komplexa behov, är ett uppdrag som utmanar (artikel 28).

Så hur skapar vi inom SiS skola en lärmiljö där dessa elever ges chansen att lyckas? Hur jobbar vi för att bygga motivation för studier på kort, men inte minst på lång sikt? Hur tänker vi kring möjligheter och utmaningar med att ge dessa elever de nycklar till framtiden som en lyckad skolgång erbjuder?

Vi vill visa exempel på hur vi genom anpassade skollokaler, rätt kompetens och en lärande organisation jobbar för att ge SiS elever god utbildning, motivation samt goda förutsättningar att klara skolan efter SiS. Kort och gott bättre förutsättningar till ett bättre liv. Vi vet genom Skolinspektionens granskningar och vårt eget systematiska kvalitetsarbete, där elevernas syn på verksamheten såklart utgör en central del (artikel 12), att verksamheten på kort tid har gjort betydande framsteg. Men också att det finns mycket kvar att göra.

En modell av en lärandemiljö
Under ledning av representanter för den pedagogiska professionen inom myndigheten vill vi visa upp en modell av en modern elevmiljö inom SiS och därigenom visa upp exempel på det goda vi har på gång. Vi vill också öppna upp för dialog om hur vi tillsammans med andra kan stärka arbetet ytterligare.

Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: Vi anknyter primärt till artiklarna 12, 28 & 29. Detta genom att presentera och diskutera det hur SiS skola arbetar och utvecklas för att säkerställa tvångsplacerade elevers rätt till skola och därigenom tillgång till undervisning enligt skolans kunskapsuppdrag såväl som värdegrundsuppdrag. Båda väsentliga för att tillägna sig förmågor för ett aktivt liv i ett demokratiskt samhälle i ansvarig frihet samt en stärkt skolidentitet och motivation till framtida studier.