4e Ensamkommande & nyanlända – hälsa och insatser

Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser. Systematisk litteraturöversikt och etiska och samhälleliga aspekter från SBU

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Henry Ascher, Göteborgs universitet och Gunilla Fahlström, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Gemensamt för ensamkommande barn och unga är att de har separerats från sina föräldrar och befinner sig i ett främmande land. De har i olika grad upplevt förluster och traumatiska erfarenheter, ofta både före och under flykten. Mottagandet i Sverige är komplext, bland annat avseende antalet aktörer och olika lagstiftningar.

Presentation av den första systematiska sammanställningen av forskning om upplevelser och insatser för ensamkommande barn och unga. SBU har gjort en systematisk litteraturöversikt om a) vetenskapligt dokumenterade effekter av olika stödjande insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård samt skola; b) forskning som belyser ensamkommande barns och ungas upplevelser och erfarenheter av vad som främjar och hämmar en positiv utveckling i det nya landet. Dessutom diskuteras samhällets arbete med ensamkommande barn och unga upp till 18 år utifrån etiska och juridiska aspekter.

Metod och material

Litteratursökningar har gjorts i ett tiotal databaser. För den kvantitativa delen granskades 1 201 abstrakt och för den kvalitativa granskades 1 009 abstrakt. Bedömning av studiernas relevans och kvalitet (dvs. risk för snedvridning av resultat) gjordes oberoende av minst två personer enligt särskilda granskningsmallar. Deskriptiv kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet i empiri om upplevelser och erfarenheter användes. Förstanivåteman extraherades induktivt ur insamlade rådata i studierna och kondenserades därefter till mer övergripande andra- och tredjenivåteman.

Resultat

Ingen kontrollerad studie om effekt kunde inkluderas men 29 artiklar om studier med kvalitativ design inkluderades. Fem studier var svenska. Totalt ingick 519 deltagare varav 136 flickor. Sju övergripande teman identifierades. Temana är:

  • Säkerhet och kontroll: en grundläggande förutsättning
  • Det nya landet: både möjligheter och svårigheter
  • Att hantera svårigheter: en balans mellan olika strategier
  • Vardagsmiljöer: stödjande relationer liksom inflytande i boende samt tillgång till skola och aktiviteter är viktiga
  • Relationer: stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt, men också svårt
  • Socialtjänst och hälso- och sjukvård: varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov
  • Identitet och tillhörighet: att få ihop det förflutna, nuet och framtiden.

Diskussion

Genom den kvalitativa syntesen har ensamkommande barn och unga kommit till tals, en rättighet enligt FN:s Barnkonvention. Deras röster ger en viktig bild av vad de anser gynnar respektive missgynnar dem. Den kunskapen är särskilt angelägen i avsaknad av kontrollerade studier som utvärderar effekter och ger även viss vägledning om hur samhällets stöd till den heterogena gruppen av ensamkommande barn och unga kan utformas, i enlighet med deras rättigheter i Barnkonventionen.

 

Psykisk hälsa och psykiatrisk vård bland nyanlända barn

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Hillevi Busch och Martin Söder, Folkhälsomyndigheten

Alla barn har rätt till bra hälsa och sjukvård. Men förekomsten av psykiatrisk vård bland nyanlända barn varierar beroende på barnens födelseland. Barn från vissa länder har betydligt högre andel i psykiatrisk vård jämfört med barn födda i Sverige, medan barn från andra länder har betydligt lägre förekomst. Ensamkommande barn var särskilt utsatta med mer psykiatrisk vård och med risk för narkotikabruk.

Runt en fjärdedel av alla världens migranter är barn. Barn i migration utgör en särskilt utsatt grupp eftersom de är beroende av vuxna för sin trygghet och överlevnad. Många barn flyr sina hemländer utan vuxna. Också barn som kommit till Sverige med sin familj kan uppleva svårigheter. Statistik visar att många vuxna migranter har sämre ekonomiska förutsättningar, vilket kan påverka både barnens och föräldrarnas hälsa negativt.

Även stark stress i samband med migrationen kan påverka den psykiska hälsan. Enligt barnkonventionen har varje barn rätt till bra hälsa liksom till sjukvård vid behov, men statistik visar förekomsten av psykiatrisk vård bland nyanlända barn varierar med barnens födelseland. Psykiatrisk vårdkonsumtion är ett sätt att mäta förekomsten av psykisk ohälsa i olika grupper av befolkningen. Måttet är dock inte fullständigt eftersom inte alla som har psykisk ohälsa får vård i psykiatrin.

Folkhälsomyndighetens analyser av sjukvårdsdata gällande barn och unga som migrerat till Sverige visar på skillnader mellan olika migrantgrupper. Förekomsten av psykiatrisk vård bland nyanlända barn varierar beroende på vilket land barnen kommer ifrån och hur länge barnen har bott i Sverige. Det finns även könsskillnader. Nyanlända pojkar från Afghanistan och Iran hade högst andel som fått psykiatrisk vård medan flickor från Syrien, Somalia och Eritrea hade lägst andel.

Skillnaderna mellan grupperna var påtagliga. År 2014 fick 55 av 10 000 nyanlända pojkar från Afghanistan psykiatrisk vård. Motsvarande siffra för nyanlända pojkar från Somalia var 10 per 10 000. Av pojkar födda i Sverige var förekomsten av psykiatrisk vård 35 per 10 000. Detta innebär att särskilt pojkar från vissa länder har betydligt högre andel i psykiatrisk vård jämfört med pojkar födda i Sverige, men också att både flickor och pojkar från andra länder har betydligt lägre förekomst av psykiatrisk vård.

Ensamkommande barn utgör en särskilt utsatt grupp och andelen som fått psykiatrisk vård bland dessa barn var högre än hos icke-ensamkommande barn. Under föreläsningen kommer även nya resultat att presenteras, vilka baseras på en enkätundersökning där nyanlända barn själva har fått beskriva sin hälsa.