46 – Samverkan för barnets rätt till hälsa

Åldersövergripande arbete
Susanne Törnvall, Ilan De Basso, Lotta Randau, Jönköpings kommun

Sammanfattning: Jönköping har en lång tradition att arbeta tillsammans för att kommunens barn och unga ska ha det bra – i skolan, på den fria tiden, i hälso- och sjukvården, i socialtjänsten. Mycket arbete genomförs i de enskilda verksamheterna, men ibland når vi längre genom samverkan. Ett förebyggande och främjande arbete för barns och ungas hälsa planeras och utförs i en samverkansstruktur som funnits sedan 70-talet, med fokus på barnets hela liv.

Beskrivning: Jönköpings kommuns samverkansstruktur för barns och ungas hälsa arbetar för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga. Samverkansstrukturen består av flera nivåer av aktörer som tillsammans bidrar till samverkan: den politiska ledningen och förvaltningsledningen, chefs- och tjänstepersonsnivå samt verksamhetsnivå. Samverkansarbetet i strukturen utgår från en helhetssyn på barnet hela liv, där resurserna på ett effektivt sätt binder samman hem, skola, förskola och fritid. Arbetet präglas av samverkan mellan de verksamheter som möter barn och unga i olika sammanhang och där även region, polis och civilsamhället finns med som aktörer.

Som ett stöd i samverkansstrukturen har genom årens lopp flera handlingsplaner tagits fram, för att sätta fokus på aktuella utvecklingsområden för barns och ungas hälsa. Handlingsplanerna har förändrats med tiden och anpassats efter behov, förändrade arbetssätt och samhällsläget. Den nu aktuella handlingsplanen för samverkan för barns och ungas hälsa är framtagen genom att samtliga nivåer i strukturen har varit delaktiga. Genom delaktigheten har handlingsplanen blivit ett verktyg där barnets behov satts i centrum. Samverkansaktörerna på politisk nivå får en god inblick i utmaningarna på verksamhetsnära nivå och kan prioritera budget. Vidare har aktörerna på verksamhetsnivå kunnat lyfta de lokala behoven för barnen inom sina geografiska områden, vilket i sin tur gett en verklig effekt för barnen.

Handlingsplanen är inte, och ska inte vara, någon pappersprodukt varför stor vikt lagts på att den är transparent utformad. Samverkansaktörerna på verksamhetsnivå väljer, utifrån det behov som finns för barnen i det egna området, vilka insatser, åtgärder och aktiviteter som krävs och rapporterar sedan resultatet och effekterna för kommunens barn och unga tillbaka till tjänstepersonsnivån och den politiska ledningen inom samverkansstrukturen.

Den röda tråden i samverkansstrukturen och handlingsplanen är effekterna för barn och unga och barnets mänskliga rättigheter i barnkonventionen. Strukturen ska täppa igen organisatoriska mellanrum och förhindra att barn faller mellan stolarna. Varje insats, åtgärd och handling ska syfta till att varje barn i kommunen ska ha och få det bästa möjliga livet, hälsan och uppväxten.

Anknytning till artikel 24: Samverkan för barns och ungas hälsa i Jönköpings kommun har en tydlig koppling till barnkonventionens artikel 24 då det syftar till att förverkliga det enskilda barnets rätt till bästa möjliga hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt. Strukturen berör barnets hela liv och inbegriper aktörer på olika nivåer för att möjliggöra och främja en uppväxt i trygga miljöer där barnet kan utvecklas och nå sin fulla potential.