2c

Lokal: Erik Gustaf Geijer

Kl. 14.15 – 14.45

Ensam och utsatt för diskriminering

Åldersövergripande
Övrigt

Föreläsare: Andreas Hernbo Röda Korsets Ungdomsförbund och Nine Karlsson Norman Agera Värmland

Sammanfattning: Skolan ska vara en plats där alla barn har goda möjligheter att utvecklas. Men för barn som löper större risk att utsättas för diskriminering ser förutsättningarna sämre ut. För vissa är skolan en plats som snarare är förenat med ångest och lidande än lärande. Med utgångspunkt i barn och ungas egna erfarenheter så kommer vi att diskutera skolans ansvar och vad som händer när det brister. I ett samtal mellan barnrättsorganisationer som organiserar barn och unga och Agera Värmland, som är en antidiskrimineringsbyrå med stöd från regeringen, så lyfter vi diskrimineringslagens tillämpning.

När skolan brister i sitt ansvar så krävs det oftast att föräldrar reagerar för att det ska ske några påföljder. Genom att se vilket engagemang som krävs från föräldrar för att nå upprättelse eller förändring så blir det tydligt hur svagt skyddade barn till föräldrar som inte har möjlighet att agera är. Dessa barn behöver istället andra som kan informera om deras rättigheter och som kan kräva deras rätt. Vilka är dessa andra och är diskrimineringslagen en tillräcklig garant för att förhindra att barn och unga diskrimineras?

Beskrivning: Diskrimineringslagen kräver att skolor arbetar förebyggande mot diskriminering och vidtar åtgärder när någon diskrimineras. Men vad händer skolan inte tar sitt ansvar eller när det är skolan som diskriminerar? Föräldrarnas engagemang har visat sig vara avgörande för att barnet ska få upprättelse. Hur ser vi till att barn inte lever i en rättslöshet när föräldrarna inte driver deras ärenden? Ta del av barn och ungas berättelser och exempel från rättstillämpningen.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Utgångspunkten för vår programpunkt är diskrimineringslagen och det faktum att de flesta fall där lagen bryts och en efterföljande process inleds så har föräldrarna haft en starkt drivande roll. Hur ser det då ut för alla de barn som har föräldrar som inte förmå ge det stöd som krävs, bland annat för att de själva har det svårt?

Punkten knyter an starkt till barnkonventionens andra artikel, som handlar om ickediskriminering. Men den kommer också att bereöra andra punkter, som exempel vis rätten till en skola där barnet kan utvecklas och får lära sig om sina mänskliga rättigheter, vilket tas upp i artiklarna 28 och 29.

Vi vill särskillt lyfta barn och ungas egna berättelser och problembeskrivningar genom samarbeten med rättighetsorganisationer som själva organiserar barn. Vi har kontakt med flera intresserade organisationer, men behöver ytterligare tid för att samordna oss. Vi vill i och med det ha en starkt anknytning även till artikel 12 i barnkonventionen, som handlar om barns rätt att yttra sin mening och höras.

Genom detta kommer vi att tala om det offentligas (bl.a. skolans) skyldigheter och vad som krävs för att dessa ska uppfyllas. Eftersom de verksamheter som barn och unga befinner sig i för ofta brister i förhållande till sina skyldigheter så kommer vi också tala om vilket stöd andra vuxna kan ge till barn och var barn och unga kan hitta stöd på egen hand.

Kl. 14.45 – 15.15

Sistjejers krav och barnkonventionen

Åldersövergripande arbete
Övergripande

Föreläsare: Linn Skånberg och Louise Neo, Sistjejer

Sammanfattning: Grundat i vårt upprop där över 300 tjejer vittnat om allvarliga psykiska och fysiska skador från SiS är utgångspunkten tydlig. SiS institutionerna och hur de bedrivs i Sverige idag kan inte anses följa barnkonventionen.

Utifrån våra erfarenheter om att ha staten som vårdnadshavare men också utifrån sistjejers krav vill vi belysa vart barnkonventionen inte efterföljs och informera om våra erfarenheter- att vara en sistjej i den staliga tvångsvården i Sverige idag.

Beskrivning: Många sistjejer har föräldrar som inte skyddar barnet eller rentav utsätter barnet och då rycker istället staten in som vårdnadshavare. En del av dessa barn hamnar sedan på SIS.

Rapport efter rapport larmar om vanvård, övergrepp och det psykiska lidandet som tvångsplacering innebär trots det är de få som verkar förstå. SIS struktur fortsätter bedrivas och fler barn riskeras att skadas trots att verksamheten bryter mot barnkonventionen. Nedan följer ett axplock av delar där SIS hemmens efterlevnad av barnkonventionen kan ifrågasättas:

Artikel 19, Del 1: Det konstateras att personalen ofta saknar nödvändiga utbildningskrav, vilket innebär att barnens skydd och säkerhet inte tillgodoses. Trots upprepade rapporter om vanvård och övergrepp på SiS-hem, har staten inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att skydda barnen enligt Barnkonventionens artikel 19.

Artikel 20, Del 1: Barn som omhändertas av staten, som exempelvis placeras på SiS, får inte veta hur länge de kommer att vara där. De har ingen möjlighet att larma samhällsfunktioner och är helt utlämnade till personalen. Detta anses vara en brist på adekvat skydd enligt Barnkonventionens artikel 20.

Artikel 25: SiS genomför interna utredningar och saknar externa granskningar av barnens behandling. Det finns ingen vårdplan eller behandlingsplan, vilket resulterar i psykiskt lidande för barnen och utgör en överträdelse av Barnkonventionens artikel 25.

Artikel 37: Enligt FN:s barnrättskommitté används tortyrliknande metoder på SiS, såsom isoleringsceller och vård i enskildhet. Beslut om placering på SiS fattas av enskilda socialarbetare istället för domstolen. Det saknas också möjligheter för barnen att överklaga sin placering, vilket bryter mot Barnkonventionens artikel 37 och respekten för barnets rättigheter.

Artikel 39: SiS kallar sina institutioner för ”individuellt anpassad tvångsvård och sluten ungdomsvård,” men i praktiken finns ingen adekvat eftervård och behandling. Barn förvaras på SiS under obestämd tid, vilket får allvarliga konsekvenser för deras anpassning till livet utanför institutionen och strider mot Barnkonventionens artikel 39.

Sistjejer vill verka för ökad förståelse över hur det är att vara inlåst, vilka skador det ger men också vad som behöver förändras när vårdnadshavare brister och staten tar över i den mest extrema fall- inlåsning på SIS institution.

Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Presentationen tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och vart SIS brister och vad som behöver förändras.
Presentationen anknyter till temat utifrån målgruppen som befinner sig på SIS ofta har föräldrar med svårigheter och som istället byts ut mot andra svårigheter i form av statens föräldraskap.