18 – Response-Based Practice – Ett verktyg för att stärka och synliggöra barns motstånd till våld

Åldersövergripande arbete
Tanja Hillberg,  Unizon och Lotta Molander, Unizons barnnätverk, Kvinnojouren Huddinge

Sammanfattning: Under tidsperioden 2010-2020 har 14 094 våldsutsatta barn vistats tillsammans med sin mamma på någon av Unizons kvinnojourer. Bakom varje siffra är ett barn med egna upplevelser av våld och eget behov av stöd och skydd. Vi presenterar hur Response-Based Practice kan användas som ett praktiskt verktyg i stödsamtal med våldsutsatta barn för att stärka och synliggöra barns motstånd till pappas våld mot mamma och barnet själv.

Beskrivning: Barn som kommer till kvinnojourerna är en mycket utsatt grupp. De har ofta svåra upplevelser bakom sig, ibland har våldet pågått hela barnets liv. Ungefär hälften av de barn som kommer till jouren har också själva blivit utsatta för våld. Under tidsperioden 2010-2020 har 14 094 våldsutsatta barn vistats tillsammans med sin mamma på någon av Unizons kvinnojourer. Bakom varje siffra är ett barn med egna upplevelser av våld och eget behov av stöd och skydd.

På Unizons kvinnojourer får barn prata och sätta ord på sina upplevelser, tankar och känslor, både inför det som har varit och i nuet. ”En gång gick jag emellan mamma och pappa. Pappa drog i mammas kläder och hår och då sa jag att på dagis säger dom att man inte får dra i någons kläder och hår” berättar flicka, 5 år, i samtal med barnansvarig på en av Unizons kvinnojourer.

Response-Based Practice är en kanadensisk modell för stödarbete med våldsutsatta, och våldsutövare, som arbetats fram av forskare och terapeuter som Linda Coates, Allan Wade, Cathy Richardsson och Nick Todd. Med utgångspunkt i artikel 24 presenteras hur Response-Based Practice kan användas som ett praktiskt verktyg i stödsamtal med våldsutsatta barn om deras upplevelser av pappas våld. Vi berättar hur det responsbaserade arbetssättet, genom att stärka och synliggöra barnets motstånd till våld, kan bidra till att barnet får syn på sitt aktörskap, avlasta känslor av skuld och skam, samt främja barnets hälsa och utveckling. På seminariet presenteras forskning och konkreta verktyg för att tala om våld och motstånd baserat på barnnätverkets mångåriga erfarenhet av att samtala med våldsutsatta barn samt exempel från stödsamtal i praktiken.

Medverkande:
Tanja Hillberg, fil. dr. i psykologi, sakkunnig i barnfridsfrågor på Unizon
Lotta Molander, familjebehandlare/kurator och barnansvarig på Kvinnojouren Huddinge. Lotta representerar Unizons barnnätverk, som är en spjutspetsgrupp inom förbundet med särskilt fokus och kompetens i området barn och trauma.

Anknytning till artikel 24: Kvinnojourernas stödarbete med barn som vistas på kvinnojourens boende har en given koppling till artikel 24. Att som barn tvingas uppleva våld i hemmet innebär en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa och beteendeproblematik. Genom att lyssna, tro på, stötta och tala om motstånd för att stärka barnet arbetar kvinnojourerna för att varje barn ska uppnå bästa möjliga hälsa.