4f Delaktighet i SIP och problematisk skolfrånvaro
Delaktighet för barn i SIP-processen
Åldersövergripande arbete
- Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer
Sanna Halfdan Gothia Kompetens och Fanny Eklund Riksförbundet Attention
Sammanfattning: Att förbereda och genomföra SIP-möten. Vad gör vi för att upptäcka, och agera på, behov av samordning kring barn och ungdomar och ungdomar vi möter? Hur kan ett möte läggas upp och vad ska vi tänka på för att skapa tydlighet för alla som deltar? Utifrån ett delaktighetsperspektiv lyfter vi hur vi kan säkerställa att barn och ungdomar görs delaktiga, genom förberedelser, anpassningar under mötet och genom återkoppling efteråt.
Beskrivning: SIP står för samordnad individuell plan. När vi säger SIP kan vi syfta på det dokument som sammanfattar planeringen d.v.s. vem som ska göra vad och när det ska göras. Det kan också syfta på själva mötet då olika personer som jobbar kring ett och samma barn samlas tillsammans med barnet och/eller dess familj. Med SIP kan vi också syfta på en process som kan inbegripa flera möten för planering och uppföljning. Att de barn och ungdomar som vi samlas med och kring får en bättre tillvaro är målet med att samordningen.
Artikel 12 i barnkonventionen anger att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. När vi planerar, genomför och följer upp en samordnad individuell planering är det oerhört viktigt att barnet får vara delaktig så långt som möjligt. För att delaktighet är en rättighet, för att delaktigheten gör att vi skapar bättre och mer målinriktade planer, och för att delaktighet i sig kan bidra till att barnet stärks.
Under föreläsningen tar vi upp hur vi kan förbereda och genomföra SIP-möten, med fokus på delaktighet och struktur. Vi berör vad vi behöver göra för att upptäcka, och agera på, behov av samordning som finns kring de barn och ungdomar och ungdomar vi möter. Vi tar upp hur ett möte kan läggas upp rent konkret och vad man ska tänka på för att skapa tydlighet för alla som deltar. Vi berättar om vad vi kan behöva tänka på gällande anpassningar utifrån barnets ålder, men också utifrån barnets särskilda behov.
Många barn som är i behov av SIP har neuropsykiatrisk funktionsnedssättning (NPF) som adhd och autism vilket kan göra att vi behöver tänka extra mycket på vårt bemötande och anpassningar för att göra barnet delaktigt under sin SIP-process.
Om föreläsarna
Fanny Eklund är socionom och har mångårig erfarenhet av arbete som socialsekreterare med barn, ungdomar och vuxna samt som kurator inom psykiatrin. Hon arbetar idag på Riksförbundet Attention.
Sanna Halfdan är socionom och har huvudsakligen arbetat inom socialtjänsten som socialsekreterare och arbetsledare. Hon har även haft uppdrag som samordnare och projektledare kring frågor som rör samordning. Idag arbetar hon som preventionssamordnare.
Föreläsarna har arbetat som SIP-samordnare i Stockholm stad. De har tillsammans skrivit boken SIP – samordnad individuell plan: Mötet Planeringen Processen som har getts ut av Gothia Kompetens.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29:
Artikel 12 i barnkonventionen anger att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. I föreläsningen är delaktighet ett genomgående tema där vi ger konkreta exempel på hur vi kan säkerställa att vi gör de barn vi arbetar med delaktiga på de sätt de själva vill och förmår.
Utbildning en skyddsfaktor, presentation av forskning om problematisk skolfrånvaro och hur man kan arbeta i vardagen.
Åldersövergripande arbete
- Barn med funktionsnedsättningar/funktionsvariationer
Mona Tafvelin, Tobias Forsell, Cecilia Sommerfeld, Specialpedagogiska skolmyndigheten
Sammanfattning: I enlighet med artikel 28 i Barnkonventionen har alla barn i Sverige en lagstadgad rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk kostnadsfri och tillgänglig. Trots detta indikerar exempelvis skolor och skolmyndigheter att omfattningen av elever med problematisk skolfrånvaro är bekymmersamt. Dessutom är andelen elever som missar de grundläggande kraven kunskapskraven i grundskolan hög. Den här presentationens tre delar utgår från aktuell forskning, beprövad erfarenhet och tillgänglig lärmiljö inom SPMS.
Beskrivning: Utbildning är en skyddsfaktor mot socialt utanförskap och arbetslöshet. Att inte få sin utbildning tillgodosedd är därför kostsamt såväl för individen som för samhället. Mot bakgrund av detta är kunskap om problematisk skolfrånvaro och hur sådan kan förstås, förebyggas och hanteras angeläget att sprida både inom den pedagogiska praktiken, men även för externa aktörer såsom hälso- och sjukvård.
Den här presentationen utgår från avhandlingen ”Man är ju typ elev, fast på avstånd” – problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv. I forskningsstudien har ett utvecklingsekologiskt ramverk använts i syfte att förstå ett komplext samhällsfenomen. Den utvecklingsekologiska teoribildningen anlägger ett brett perspektiv; den gör anspråk på att identifiera och förstå strukturer, mönster och sammanhang i relation till problematisk skolfrånvaro. Med stöd av den utvecklingsekologiska systemteorin diskuteras här ett möjligt sätt att förstå problematisk skolfrånvaro. Tobias Forsell, specialpedagog och filosofie doktor i pedagogiskt arbete
En utmaning för skolor och förskolor men även en utmaning för skolhuvudmän kan vara ett aktivt arbete för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Men hur kan skolhuvudmän och verksamheter få igång arbetet med att göra lärmiljön tillgänglig? Ett dynamiskt utvecklingsarbete för en tillgänglig lärmiljö ger varje förskola, skola en möjlighet till ett aktivt arbete tillsammans med barn och elever för rätten till utbildning, artikel 28. Genom att koppla ihop tillgänglighetsarbetet med andra utvecklingsarbeten som pågår och synliggöra vilka förändringar som sker, kan verksamheter se helheten och bli mer motiverade.
I föreläsningen kommer SPSM:s modell för tillgänglighet att presenteras och kopplas till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt barnkonventionen.
Genom att diskutera och lyfta synen på olikheter i verksamheterna och se olikheter som en tillgång är en god grund för varje förskola och skolas tillgänglighetsarbetet. Grundläggande i det arbetet är också barn och elevers delaktighet viktig. Mona Tafvelin, rådgivare.
På Hällsboskolan, som är en specialskola för elever med grav språkstörning, har man använt en robot i undervisningen i syfte att göra del möjligt för en elev med hög frånvaro att ta dela av undervisningen. Undervisningen med hjälp roboten underlättade för eleven att närma sig skolarbetet och att komma tillbaka till skolan. I seminariet berättar Cecilia Sommerfeld som är IT-pedagog om hur arbetet med att introducera en robot i undervisningen gick till.
Anknytning till artikel 12, 13, 17, 28 eller 29: I enlighet med artikel 28 i Barnkonventionen har alla barn i Sverige en lagstadgad rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk kostnadsfri och tillgänglig. Trots detta indikerar exempelvis skolor och skolmyndigheter att omfattningen av elever med problematisk skolfrånvaro är bekymmersamt. Dessutom är andelen elever som missar de grundläggande kraven kunskapskraven i grundskolan hög. Den här presentationens tre delar utgår från aktuell forskning, beprövad erfarenhet och tillgänglig lärmiljö inom SPSM.