4e: Hur efterlevs rättigheterna för barn och unga med funktionsnedsättning i den svenska asyl- och etableringsprocessen?
Barn med funktionsnedsättning – vem hinner tänka på dem?
Ingen vet säkert hur många nyanlända och asylsökande barn som har funktionshinder. Nu arbetar Myndigheten för delaktighet (MFD) med att kartlägga vad som görs och hur stora behoven är. Inom kort kommer en rapport att publiceras på myndighetens hemsida.
Att vara förälder till barn med funktionsnedsättning innebär att man ofta fungerar som en sambandscentral som måste hålla kontakt med ett stort antal myndigheter och samhällsfunktioner. Detta är också väl beskrivet i Barnombudsmannens årsrapport från 2016.
För de familjer som är i asylprocessen är situationen än mer komplicerad, eftersom de saknar grundkunskapen om hur det svenska samhället fungerar.
MFD, som är en liten myndighet med ett sextiotal anställda, har genomfört en kunskapssammanställning av situationen för personer med funktionsnedsättning i den svenska asyl- och etableringsprocessen. Myndigheten konstate¬rar bland annat att barnens rätt till skola, hälsa och sjukvård inte är tillgodosedd.
– Mänskliga rättigheter gäller alla och alla ska kunna vara delaktiga i samhället, konstaterar Lina Pastorek som är projektledare på myndigheten.
MFD räknar med att 15-35 procent av den svenska befolkningen har någon form av funktionsnedsättning, men när det gäller nyanlända och asylsökande finns det inga tillförlitliga siffror, varken för Sverige eller internationellt.
– Personer med funktionsnedsättning syns sällan i de studier av nyanlända och asylsökande som genomförts. Det saknas ofta krav på ett funktionshinderperspektiv i de uppdrag som ges till myndigheter. Barn med funktionsnedsättning hamnar i skymundan i asylprocessen. Kunskapen om situationen för asylsökande och nyanlända barn med funktionsnedsättning är därför generellt låg, konstaterar Brita Törnell på MFD.
Ett stort problem är att de hälsoundersökningar som nyanlända ingår i framför allt berör smittsamma sjukdomar. En utredning om funktionshinder för att barnet senare till exempel ska kunna gå i särskola tar ofta lång tid.
– Skolan är en stor utmaning. Barn med behov fastnar för länge i förberedelseklasser, eftersom omfattande utredningar inte görs under asylprocessen. Elevhälsan är hårt belastad, de som inte är traumatiskt drabbade kommer då lätt i skymundan. Det finns sannolikt också ett stort mörkertal med barn med funktionsnedsättningar som hålls hemma av sina familjer, fortsätter Brita Törnell.
Läs mer
Barnombudsmannens rapport från 2016
Bildtext (fr.v.) Brita Törnell och Linda Pastorek.