5f Inspektion, tillsyn och vårdmiljöns betydelse

Vårdmiljön för barn under tvångsvård – en fråga om rättigheter och etik. Upplägg och resultat från forskningsprojekt om vårdmiljön på SiS ungdomshem

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Kajsa Nolbeck, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Föreläsningen syftar till att beskriva preliminära resultat från forskningsprojekt om vårdmiljöns betydelse för rehabilitering av barn och ungdomar som vårdas inom Statens Institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem. Under föreläsningen står barnens erfarenheter i fokus, tillsammans med barns rättigheter och forskares etiska ansvar i detta sammanhang.

De särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS) utgör en vårdmiljö med drag av den totala institutionen (Goffman 1961, Wästerfors 2012, Leviner, P. & Lundström, T. (red.) 2017) där personalen har långtgående befogenheter att tillgripa sk tvångsåtgärder. Åtgärderna innebär betydande inskränkningar i barnens rättigheter och har kritiserats (Barnombudsmannen 2011, United Nations 2015). Historiskt har den sociala barnavårdens primära syfte, i termer av samhällsskydd eller barnaskydd diskuterats (SKL 2013), vilket återspeglas i ungdomshemmens dubbla syfte; att både vakta och vårda. Detta ställer särskilda, och ibland motstridiga, krav på vårdmiljön där säkerhetsaspekter skall beaktas samtidigt som vårdmiljön skall vara hemlik.

I Sverige sker de flesta placeringar av barn i samhällsvård frivilligt, men för en del blir ett tvångsomhändertagande enligt Lagen om Vård av Unga (LVU), nödvändigt. En av vårdformerna för placeringar enligt LVU är de särskilda ungdomshemmen. Här placeras även barn, 15-17 år, som begår allvarliga brott och döms till sluten ungdomsvård (LSU). Enligt Barnkonventionen skall vårdmiljöer som syftar till rehabilitering av utsatta barn ”främja barnets hälsa, självrespekt och värdighet” (artikel 39). Detta gäller även barn som har begått brott (artikel 40). Barnets bästa, som princip, ska vara vägledande och barnskyddsaspekten understryks (United Nations Convention on the Rights of the Child).

Forskning om tvångsomhändertagna barns vårdmiljö har ett tydligt barnrättsperspektiv och måste innebära barnens deltagande för att skapa insikt om deras vardagsliv i den vårdmiljö som institutionen som vårdform innebär. Tidigare forskning visar att den fysiska vårdmiljön kan påverka både den psykiska och den fysiska hälsan, såväl direkt som indirekt. En genomtänkt vårdmiljö med stressreducerande lösningar, möjligheter till att reglera social interaktion och upprätthålla integritet, har visat sig vara positiva för hälsan men också minska aggressivitet, hot och våld (Evans 2003, Ulrich 2012). Förutom preliminära resultat och analys, kommer fokus under föreläsningen att läggas på praktiska erfarenheter och etiska aspekter av forskning i denna kontext, kopplat till barns rättigheter och forskares ansvar. Under föreläsningen kommer citat från intervjuer med barn och ungdomar visas, tillsammans med polaroidbilder tagna av barnen och ungdomarna själva, på för dem viktiga aspekter av vårdmiljön. Syftet med forskningsprojektet såväl som föreläsningen är att ge röst åt barnen för att belysa deras vårdmiljö.

Tillsynens erfarenheter inom barn och unga-området

  1. Barn i kontakt med socialtjänsten

Jenny Lindvall, Carina Vesterlind och Cecilia Holm, Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Hur kan barn och unga i socialtjänstens vård göras mer delaktiga

När Barnkonventionen blir lag i Sverige år 2020 förstärks barns och ungas rätt att höras i frågor som de berörs av. Hur arbetar IVO för att barn och unga i socialtjänsten ska få sin röst hörd? IVO berättar om de viktigaste iakttagelserna tillsynen har gjort 2018. Vi beskriver också hur vi utvecklar tillsynen med hjälp av barn och unga, framförallt med avseende på kvalitetskriterier.

Många barn och unga som är placerade  har det bra och får bra vård och omsorg. Men IVO:s tillsynsrapport för 2018 visar på brister som är återkommande. De handlar bland annat om bristande rättssäkerhet, att barn som möter våld riskerar att inte få stöd och att barn utsätts för våld och kränkningar i sina boenden.

IVO:s barn- och ungdomslinje är ett sätt som IVO lyssnar på barn och unga; där kan de berätta och ställa frågor. Ett annat är våra samtal i den årliga tillsynen i alla HVB. Men IVO:s perspektiv på vad som är viktigt och bra kvalitet i ett boende skiljer sig ibland från vad de unga själva tycker. Därför har IVO det senaste året gjort ett utvecklingsarbete av den s.k. frekvenstillsynen av HVB, för att stärka barn- och brukarperspektivet. Seminariet ger också via en film röst åt en ung kvinna, som får berätta om sin syn på delaktighet och kvalitet. Hon har varit placerad under hela sin uppväxt och är nu ambassadör för föreningen Knas Hemma.

IVO arbetar för att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.