Tema 2025: Barnet som rättighetsbärare och barnets bästa

1 & 2 april 2025 i Karlstad

59 – EDY-CARE-projektet. Innovativa metoder och verktyg för för att främja psykisk hälsa och välbefinnande samt ökad social inkludering av unga omsorgsgivare

Innovativa metoder och verktyg i skolan för ökad social inkludering av unga omsorgsgivare (EDY-CARE-projektet)

Åldersövergripande arbete
Pauline Johansson, Lennart Magnusson, Elisabeth Hanson, Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)

Sammanfattning: Att vara en ung omsorgsgivare kan medföra svårigheter i att uppnå målen i skolan, bidra till social exklusion och ohälsa. Ska dessa barn och ungdomar kunna utvecklas under förhållanden som främjar deras hälsa på bästa sätt behöver de identifieras och få hjälp. Syftet med EDY-CARE-projektet var att öka medvetenheten bland lärare och annan skolpersonal om unga omsorgsgivare (16-19 år), så de kan identifieras, få bättre utbildningsmöjligheter och ökad social inklusion.

Beskrivning: En stor andel barn och ungdomar i Europa har en betydande roll i att ta hand om sina sjuka och/eller funktionshindrade familjemedlemmar. Enligt en svensk studie utför 7% av ungdomarna (14-16 år) ett omfattande omsorgsarbete och 3% stannar hemma minst en dag/vecka från skolan pga av omsorgsansvar. Att vara en ung omsorgsgivare kan medföra hög skolfrånvaro, svårigheter med att uppnå målen i skolan och utsättas för mobbning, vilket kan leda till lägre anställningsbarhet, social exklusion och ohälsa. Lärare och skolpersonal är vanligen inte medvetna om omfattningen av och kan inte identifiera unga omsorgsgivare i sina klasser. Dessa barn och ungdomar behöver identifieras på ett tidigt stadium och få hjälp med att avlasta sin omsorgsbörda, uppnå målen i skolan, inkluderas i samhället och därigenom kunna uppnå bästa uppnåeliga hälsa

Syftet med EDY-CARE-projektet var att öka medvetenheten bland lärare och annan skolpersonal om unga omsorgsgivare (16-19 år), så de kan identifieras, få bättre utbildningsmöjligheter och ökad social inklusion. Specifika mål med projektet var att utveckla:

  • Ett bedömnings/utvärderingsverktyg för att identifiera unga omsorgsgivare i skolan,
  • Metoder och verktyg för att underlätta för unga omsorgsgivare och stödja dem i deras skolgång,
  • En handbok om att arbeta med unga omsorgsgivare,
  • En öppen onlinekurs (MOOC-kurs) om unga omsorgsgivare, deras behov och preferenser.

Projekt har bedrivits i samverkan mellan universitet och anhörigorganisationer från Sverige (koordinator), Slovenien, Italien, Portugal och Belgien. Resultatet bidrar till ökad medvetenhet bland lärare och skolpersonal om unga omsorgsgivares behov, ökad empowerment bland lärare och skolpersonal i att identifiera och involvera unga omsorgsgivare i skolan, ny inställning om unga omsorgsgivare som kan spridas till andra klasser och skolor, nya möjligheter för identifiering och medvetenhet om unga omsorgsgivare bland skolelever, förbättrade möjligheter för unga omsorgsgivare att vara i skolan och uppnå sina betyg, förbättrad pedagogisk och social miljö i skolan för unga omsorgsgivare och minskat socialt utanförskap, ensamhet, social stigma, ouppfyllda utbildnings- och stödbehov. Resultat ger lärare och annan skolpersonal stöd i att hjälp dessa barn och ungdomar med att växa och utveckla sina fulla möjligheter och leva under förhållanden som främjar deras hälsa på bästa sätt i enlighet med Barnkonventionen Artikel 24.

Anknytning till artikel 24: Genom att öka medvetenheten om unga omsorgsgivare bland lärare och annan skolpersonal och sprida information om metoder, verktyg och utbildningsmaterial som utvecklats så kan unga omsorgsgivare identifieras, få bättre utbildningsmöjligheter och ökad social inklusion. Resultat ger på detta sätt lärare och annan skolpersonal stöd i att hjälp unga omsorgsgivare med att växa och utvecklas under förhållanden som främjar deras hälsa på bästa sätt i enlighet med Barnkonventionen Artikel 24.