4d: Barns egna asylskäl – varför är det viktigt? – Fullsatt

Dialogseminarium

Barn kan ha andra skyddsbehov än vuxna. Det handlar exempelvis om könsstympning, tvångsäktenskap, barnarbete, handel med barn och risk att rekryteras till väpnade grupper. Det kan också handla om att vara utestängd från utbildning på grund av systematisk diskriminering av en folkgrupp.

Samtidigt vet vi att barns asylskäl sällan beaktas och bedöms. Det framkommer i de kartläggningar som Rädda Barnen gjort sedan 2003 för att undersöka hur barns asylskäl beaktas och bedöms i utlänningsärenden. Genomgående har resultaten visat att det inte varit självklart för alla barn att få komma till tals, än mindre att deras åberopade skäl för uppehållstillstånd beaktas och bedöms på individuell basis.

I EU-kommissionens förslag till skyddsgrundsförordning föreslås att barnspecifik förföljelse ska kunna utgöra skäl för flyktingstatus. Frågan är högaktuell i och med den tillfälliga utlänningslagen som gör skillnad på rättigheter för flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Statusförklaring är idag avgörande för hur länge en asylsökande tillåts stanna i Sverige och om personen har möjlighet att återförenas med sin familj. Den begränsade möjligheten till familjeåterförening strider mot barnets bästa och drabbar ensamkommande asylsökande barn särskilt hårt med förmodade negativa effekter på asylsökandes psykosociala hälsa och minskade incitament till etablering.

Förra året sökte över 70 000 barn skydd i vårt land. Nästan hälften kom från Afghanistan och var femte var från Syrien. Av de barn som beviljats asyl under 2016 har drygt 3 000 fått flyktingstatus medan cirka 8 000 bedömts vara alternativt skyddsbehövande. Merparten av de som klassas som alternativt skyddsbehövande är barn från just Afghanistan och Syrien – länder som präglas av långvariga konflikter. Dessa barn får med de skärpta asylreglerna endast uppehållstillstånd I 13 månader. De har också ytterst begränsad möjlighet att återförenas med sina familjer. Över 900 barn har hittills I år beviljats asyl på grund av särskilt och synnerligen ömmande omständigheter – en möjlighet som inte längre finns kvar efter att den tillfälliga lagen infördes.

Varför är barns egna asylskäl viktiga? Hur kan myndigheter förbättra sitt barnperspektiv när barn berörs av åtgärder och beslut? Vilken roll spelar den tillfälliga utlänningslagen och barnkonventionen idag och i framtiden, för det enskilda barnet och för asylprocessen?