30 – Barnrättslig forskning på hälsoområdet. En inblick i aktuell forskning från Barnrättscentrum

Åldersövergripande arbete
Kavot Zillén, Pernilla Leviner, Stockholms universitet, Barnrättscentrum
Sammanfattning: Vid Barnrättscentrum bedrivs forskning om barns rättigheter och rättsliga frågor som rör barn inom ett brett spektrum av situationer och inom många rättsområden. På senare år har ett särskilt forskningsintresse på centret varit barns hälsa och välmående. I detta seminarium presenteras några exempel på barnrättlig forskning som rör hälsa, såsom rätten till hälsa för barn under pandemin, ekonomiskt utsatta barns hälsa, papperslösa barn, barns skolhälsa, experimentell behandling, m.m.

Beskrivning: Utvecklingen av det moderna välfärdssamhället har medfört ett ökat ansvar för bland annat kommuner och regioner att säkerställa tillgång till välfärd för hela befolkningen, däribland barn och unga. En central utgångspunkt för en fungerande välfärd är att det finns god hälso- och sjukvård och att alla barn får tillgång till sådan vård på lika villkor. Hälso- och sjukvården kan följaktligen sägas utgöra en central välfärdsaktör med uppgift att ge vård efter behov och att förebygga ohälsa. Detta ansvar gäller inte minst gentemot barn som inte alltid har möjlighet att hävda sina intressen.

Vid Barnrättscentrum bedrivs forskning rörande barns rättigheter och rättsliga frågor som rör barn inom ett brett spektrum av situationer och inom många rättsområden. Centret utgör en forskarmiljö vid Juridiska fakulteten i Stockholms universitet där det bedrivs såväl interdisciplinär som mångvetenskaplig barnrättslig forskning. På senare år har ett särskilt forskningsintresse på centret varit barns hälsa och välmående som utgår ifrån barnkonventionens artikel 24 om barns rätt till hälsa. I detta seminarium presenteras några exempel på barnrättlig forskning som tangerar området för barns rätt till hälsa

Ett exempel på aktuella frågor som behandlats vid Barnrättscentrum är barns rätt till hälsa och utveckling under den rådande Covid-19 pandemin. Under pandemin har exempelvis operationer ställts in och personal har flyttats från barnsjukvården för att stärka upp covidvården för vuxna. Även om de barn vars operationer har skjutits upp har bedömts kunna vänta utan medicinsk risk framstår det som oklart om deras rätt till hälsa och utveckling har beaktats i tillräckligt hög grad i dessa bedömningar.

Andra forskningsfrågor som analyseras är hur rätten till hälsa förhåller sig till särskilt utsatta barngrupper, såsom s.k. papperslösa barn, barn till s.k. ”EU-migranter” och  barn som lever i ekonomisk utsatthet. Den ekonomiska utsattheten kan medverka till otrygga boendesituationer, t.ex. när det föreligger risk för vräkning eller när barn lever i hemlöshet. Att leva under de svåra förhållanden som ofta är vardag för barn i denna grupp innebär många gånger risk för hälsovådliga och otrygga situationer. Hemlöshet, fattigdom och social utsatthet kan leda till en mängd olika hälsoproblem inte minst för barn.

Ett annat exempel på hälsorelaterade forskningsfrågor som studeras vid Barnrättscentrum är frågor som berör barns självbestämmande och delaktighet inom vården ställt mot vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter samt vårdens ansvar att ge god vård. När det gäller vad som kan anses utgöra god vård kan även situationer uppstå inom vården där vårdnadshavare till svårt sjuka barn efterfrågar exprimentell behandling som en sista utväg för att rädda deras banrs liv. Vid centret behandlas även frågor kopplade till skolmiljöns betydelse för barns hälsa, där frågor som diskuteras bland annat rör hemmasittande barns och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningars hälsa skolans ansvar att motverka kränkande behandling och diskriminering.

Anknytning till artikel 24: Forskningsfrågorna berör alla viktiga aspekter av rätten till hälsa i art 24, såsom vårdtillgänglighet, icke-diskriminering och kvalitetskrav på vården som ges till barn.