3 – Dans för Hälsa – en forskningsbaserad insats
13-18
Frida Ekholm, Dans för Hälsa Örebro kommun och Anna Duberg Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro län
Sammanfattning: Förekomsten av kroppsliga och emotionella symtom på psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar de senaste decennierna och flickor är hårt drabbade. Dans i social gemenskap är en form av fysisk aktivitet med potential att stärka fysisk och psykisk hälsa samt förbättra självbilden. Dansprojektet är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie som resulterade i positiva effekter. Idag är insatsen implementerad över landet som kompletterande insats i elevhälsans arbete att stärka psykisk hälsa.
Dans för Hälsa är en forskningsbaserad insats med syfte att öka den psykiska hälsan och förebygga stressrelaterade besvär hos tonårsflickor. I Örebro kommun har metoden implementerats som en kompletterande del av elevhälsans arbete. Här beskrivs implementeringsprocessen, resultat och vikten av samverkan. Ni får också ta del av tidigare deltagares erfarenheter om vad som gjorde skillnad för att våga ta steget och ge metoden en chans utifrån ett ungdomsperspektiv.
Beskrivning: I Örebro kommun har metoden implementerats som en kompletterande del av elevhälsans arbete. Vi började 2014 och sedan dess har cirka 20 flickor per termin blandat både från högstadiet och gymnasiet tagit del av interventionen, i totalt 14 terminer. Sedan starten har vi sett behovet av att utöka insatsen och idag har vi två grupper igång. Detta är ett exempel på hur forskning gav en idé som landade i etablerad verksamhet.
Vi har sett många exempel på vad något så enkelt som regelbunden kravlös dans med fokus på rörelseglädje och gemenskap kan göra för särskilt utsatta grupper, så som hemmasittande flickor som mått bättre och kunnat komma tillbaka till skolan och inte minst nu under pandemin hört vad dansen betytt för de som sitter hemma och studerar på distans med den känsla av ensamhet som det inneburit för många. Vi har varje vecka hört tjejernas egna berättelser om hur viktigt det är med en frizon från stress och prestation.
”För mig var det som att tröskeln in till danssalen bestod av en osynlig vägg som vägrade att släppa in varje liten negativ sak.” – citat från deltagare
I föreläsningen beskrivs implementeringsprocessen och vikten av samverkan ur ett samordnarperspektiv, både med inblicken ur elevhälsans rekryterings- och motivationsarbete och erfarenheten av att genomföra dansinterventionen och få goda resultat. Ni får också ta del av Malins och Jennys berättelser, tidigare deltagare i Dans för hälsa Örebro, som delar sina erfarenheter och ger konkreta exempel på vad som gjorde skillnad för att våga ta steget och ge metoden en chans utifrån ett ungdomsperspektiv.
”Man blir sprudlande. Man blir full av liv liksom!” – citat från deltagare
Anknytning till artikel 24: I arbetet med alla barns rätt till bästa uppnåeliga hälsa är fysisk aktivitet en viktig del. Tonårsflickor med långvarig psykisk ohälsa riskerar dock etablera inaktiva levnadsvanor och har ökad risk för negativ kroppsbild. För att stärka självförmåga, egenmakt och ett aktivt liv har kravlös dans i trygg social gemenskap visat sig fungera väl. Dans, om den förmedlas kravlöst, är en välkomnande och ordlöst inkluderande metod som når en skör målgrupp.
Dans för att stärka psykisk hälsa hos tonårsflickor; effekter på somatiska och emotionella symtom. En randomiserad kontrollerad studie.
13-18
- Barn i risk för psykisk, fysisk (inklusive dental) ohälsa
Beskrivning: Bakgrund: Förekomsten av kroppsliga och emotionella symtom som huvudvärk, magvärk, trötthet, stress, oro och nedstämdhet har ökat bland ungdomar de senaste decennierna. Dessa symptom kan vara tecken på psykisk ohälsa, och även enstaka kroppsliga symtom hos i övrigt friska ungdomar har visat sig ge fördubblad risk för depression, ångest och självskadande beteende i vuxen ålder. Utöver det individuella lidandet utgör problematiken en stor samhällelig kostnad. Ofta saknas behandlingsalternativ för denna problembild och effektiva insatser efterfrågas. Dans i grupp är en populär form av social fysisk aktivitet som har potential att stärka hälsa och förbättra självbilden vilket i sin tur kan stärka välmående.
Metod: Dansprojektet är en randomiserad kontrollerad interventionsstudie som inkluderade 112 flickor 13–18 år med symtom på psykisk ohälsa; 59 randomiserades till dansgrupp, 53 till kontrollgrupp. Interventionsgruppen erbjöds kravlös dans med fokus på rörelseglädje 2 gr/v i 8 månader. Uppföljning skedde med regelbundet distribuerad enkät med frågor som belyste olika aspekter av hälsa.
Resultat: Totalt 81% fullföljde hela dansinterventionen. De somatiska symtomen (huvudvärk, magvärk, yrsel, trötthet, ont i skuldror och rygg) minskade signifikant efter avslutad intervention bland deltagare i dansintervention jämfört med deltagare i kontrollgruppen (p=0.021). De emotionella symtomen (stress, nervositet, ångest, nedstämdhet, irritation och maktlöshet) minskade även de signifikant efter avslutad intervention till dansinterventionsgruppens fördel (p=0.023), likaså trötthet under dagtid (p= 0.0001).
Tidigare publicerade resultat visar också på att insatsen var hälsoekonomiskt effektiv p.g.a. låga omkostnader och minskat antal skolsköterskebesök. Kvalitativa analyser visar att dansen beskrevs som en oas från stressande upplevda krav, och gav stärkt kroppsbaserad självtillit.
Slutsats: Intervention med kravlös dans kan generera hälsoeffekter för tonårsflickor.
Implementering: Metoden implementeras nu i Sverige som komplement till sedvanlig elevhälsa och vårdinsatser.
Duberg A, Jutengren G, Hagberg L, Moller M. The effects of a dance intervention on somatic symptoms and emotional distress in adolescent girls: A randomized controlled trial. Journal of International Medical Research 2020;48(2) 1–12.
Sandberg E, Moller M, Sarnblad S, Appelros P, Duberg A. Dance intervention for adolescent girls: Effects on daytime tiredness, alertness and school satisfaction. A randomized controlled trial. Journal of Bodywork Movement therapy 2020: 26, 505-514.
Duberg A. Dansintervention för att stärka psykisk hälsa hos tonårsflickor. Socialmedicinsk tidskrift 2020;05-06(97):878-887.
Anknytning till artikel 24: I förverkligandet av barns rätt till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa ingår utmaningen att vända trenden med ökad psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Målgruppen utmärker sig inte bara gällande symtom, utan även gällande inaktivitet och negativ kroppsbild.
Kravlös dans i social gemenskap är ett exempel på verktyg som kan erbjudas genom samverkan mellan skola, elevhälsa och vård. Dansen utgör en icke-farmakologisk inkluderande metod som stärker självförmåga, egenmakt och positiva levnadsvanor.