1f Screening av våldserfarenheter och modell för krisstöd
Lokal: Lars
Kl. 13:00 – 13:30
Krisstöd både i grupp och enskilt för tonåringar som utsatts för sexuella övergrepp – projekt Kastanjen vid Barnahus mellersta Skåne.
Åldersgrupp: 13-18
Sexuella övergrepp
Föreläsare: Elisabet Kjellander, Barnahus mellersta Skåne
Sammanfattning: En modell för krisstöd med syftet att förebygga psykisk och fysisk ohälsa genom att tidigt stärka den utsatta ungdomens motståndskraft och öka förmågan till återhämtning. Stödet som ges individuellt eller i grupp ska vara lättillgängligt och bygga på komponenter med stark prevalens. Krisstödet inleds med screening av svåra händelser och psykiska måendet som underlag för en säker bedömning av behovet av stöd och rehabilitering. Föräldrar involveras för att trygga tonåringen.
Beskrivning: År 2015 kritiserade FN:s barnrättskommitté Sverige för att barn som utsätts för övergrepp ofta har svårt att få tillgång till rehabiliteringstjänster och psykiatrisk vård, framför allt på grund av den bristande vårdkedjan i stora delar av landet. Att barn får tillgång till rehabilitering och återanpassning efter att ha utsatts för sexuella övergrepp är en rättighet enligt artikel 39 i FN:s barnkonvention.
I rapporten Det gäller en av fyra framgår det att sexuella övergrepp mot barn i Sverige ökat, var fjärde elev i undersökningen svarade att de varit utsatta någon gång under uppväxten. Barnahus har sett en kraftig ökning av sexuella övergrepp mot tonåringar.
En viktig kunskap från studien visade sig att 14 % av de som berättat ångrar att de berättat! För att säkerställa rätten till skydd mot övergrepp enligt artikel 19 i barnkonventionen samt stöd och behandling behöver barn trygghet att våga berätta.
Krisstödsmodellen kan användas för grupp och individuellt. Den teoretiska grunden är hämtad från Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) som bygger på struktur, tydliga pedagogiska inslag och olika teman.
Syftet med denna modell är att förstå verkligheten, tankar kring händelsen, de kroppsreaktioner som uppstod och känna hopp inför framtiden. Varje tonåring och dess förälder behöver hitta sina egna strategier för hur de ska handla och bete sig för att komma vidare i den takt som tonåringens fysiska och psykiska hälsa orkar med.
Under den första delen ingår screening av svåra händelser, traumasymtom och stress utifrån det aktuella övergreppet. Ungdomen får en pedagogisk information om hjärnan och kroppens reaktioner vid svåra händelser, samtal kring mat, sömn, känslor, kroppsreaktioner och råd i vardagen. I samtalen introduceras olika kroppsövningar anpassade till traumautsatta för att minska ångest och oro. De kroppsbaserade interventionerna blir ett betydelsefullt komplement till samtalsbehandling och ger nya verktyg vid traumarelaterade bekymmer som inre stress, koncentrations- och affektregleringssvårigheter. Vid varje samtalstillfälle görs övningar anpassade efter den enskilda individen eller det som bedöms fungera i en grupp.
Vid behandlingens slut görs en ny bedömning av måendet och vid behov lotsas ungdomen vidare till ytterligare behandling. En viktig del är hålla kvar kontakten som en brygga till ny behandling tar vid.
Föreläsningen innehåller de olika tema som krisstödet innefattar och ni kommer att få ta del av ungdomarnas råd till andra ungdomar, föräldrar och professionella.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Föreläsningen har en stark koppling till årets tema, varje barns rätt till en uppväxt fri från våld med fokus på artiklarna 19 och 39 i barnkonventionen. Varje barn har rätt till skydd från alla former av våld, inklusive sexuella övergrepp. Det barn som har utsatts för övergrepp har rätt till rehabilitering och stöd till återanpassning.
Kl. 13:30 – 14:00
Går det att öka möjligheter för barn som varit på Barnahus att få screening, krisstöd, bedömning och eventuell behandling?
Åldersövergripande arbete
Stöd och behandling
Föreläsare: Anna Nelson och Helena Asplund Carlqvist, Barnafrid, Linköpings Universitet
Sammanfattning: Barnafrid har tillsammans med Linköpings Barnahus, åtta kommuner samt Regionen i Östergötland genomfört ett pilotprojekt där en modell har provats för att barn som varit på Barnahus ska screenas för traumasymtom, få bedömning och krisstöd efter barnförhör. Modellen har innefattat kunskap om våld och trauma till yrkesverksamma, en toolbox riktad till socialtjänsten för screening av våldserfarenheter och traumasymtom hos barn samt digital utbildning i barnpsykiatrisk traumavård till Första linjen.
Beskrivning: Barnafrid har i samarbete med Linköpings Barnahus tagit fram och testat en modell för att tillgodose barn som varit på Barnahus rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering enligt Barnkonventionen artikel 24 samt enligt artikel 19, barns rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Att utsättas för potentiellt traumatiserande händelser såsom våld och svåra livsomständigheter medför negativa konsekvenser på kort- och lång sikt för enskilda barn och deras familj. Att bli utsatt av någon som står nära eller som barnet befinner sig i beroendeställning till ökar ofta svårigheterna.
I samarbete med Barnahus Linköping, åtta kommuner i Östergötland och Region Östergötland startade Barnafrid ett pilotprojekt med syfte att utarbeta en modell för ett bättre stöd till våldsutsatta barn. Idén med modellen är att tillgängliggöra kunskap om våld mot barn, och ta fram praktiskt metodstöd för personal inom socialtjänst, första linjen och Barnahus. Med en gemensam modell som möter varje enskilt barns behov skulle fler barn bli sedda och få rätt insatser. Målet är att införa standardiserade rutiner för screening, bedömning och krisstöd. Tanken är att öka möjligheterna för barn som varit på Barnahus att få det stöd och den behandling som de faktiskt har rätt till.
I modellen är utgångspunkten att alla barn som varit i kontakt med Barnahus ska utredas av socialtjänsten. Genom att screena alla barn för våldserfarenheter och eventuella traumasymtom får man en indikation på vad det enskilda barnet behöver – det kan vara fråga om både vård och insatser från socialtjänsten, första linjen och/eller barn-och ungdomspsykiatrin. I modellen har en toolbox riktad till socialtjänsten med olika screeningsverktyg tagits fram. Innehållet i toolboxen är: traumakunskap, samtalsguide för hur man administrerar screeningformulär, screeningsformulär, tolkning av resultat från screening, bildstöd och informationsmaterial riktat till barn.
Inom modellen har även Första linjen utbildats med Barnafrids digitala barnpsykiatriska traumavårdsutbildning för att kunna möta fler barn med krisstöd. Första linjen har i sitt uppdrag att vara lättillgängliga och vara första linjens barnpsykiatri varför de kan vara en aktör att möta målgruppen som finns på Barnahus.
Anknytning till barnkonventionen och årets tema: Barnafrid har i samarbete med Linköpings Barnahus arbetat fram och testat en modell för att tillgodose barn som varit på Barnahus rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering enligt Barnkonventionen artikel 24 samt enligt artikel 19 barns rätt att skyddas mot alla former av våld och övergrepp.