17 april

1. Vad gör mest ont – idag och på sikt? Och vad händer när vi ingriper?

Att bli slagen är kränkande, men behöver inte ge men för livet. Misshandel kan vara livsfarligt och ge svåra skador och i värsta fall leda till döden. Men långvarig försummelse och vanvård är långt vanligare och vi vet att det inverkar menligt på barnens aktuella hälsa, deras utveckling och framtid. Vad händer om vi ingriper på ett okvalificerat sätt? Ställer vi då till med ännu mer problem för barnet? Barnläkare och författare Lars H Gustavsson och professor Staffan Janson.

Rum: Hjalmar Bergman

2. Våga se, våga agera – hur gör vi i praktiken?

Skola, förskola och barnhälsovård har olika roller men kan ställas inför liknande frågor när det gäller tecken på att barn och ungdomar far illa. Vad menas med att ett barn far illa? Vilka uttryck kan det ta sig och vilka varningssignaler måste vi vara uppmärksamma på? Steven Lucas barnhälsovårdsöverläkare och Gabriel Otterman barnläkare har i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset tagit fram ett informationsmaterial.

Rum: Tunnbindaren

3. Samtala med ungdomar som upplevt våld i nära relationer

Fredrik Malmberg och medarbetare på Barnombudsmannen har åter använt metoden Unga Direkt, denna gång för att lyssna till barn och ungdomar som upplevt psykiskt och fysiskt våld, hedersrelaterat våld och sexuellt våld. Vilka var utmaningarna? Hur blev det?

Rum: Handskmakaren

4. Barns delaktighet i utformningen av insatser de får efter upplevt våld - är det möjligt och hur ska det gå till?

Ett samtal mellan Maria Eriksson, docent i sociologi, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap och Anna Norlén, enhetschef, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, BUP Grinden.

Rum: Bryggaren

5. Anmälan till socialtjänsten - möjligheter och omöjligheter

Olika myndigheter har olika uppdrag; sjukvården skall vårda, bota men också ha förmåga att identifiera barn som far illa, polisen skall utreda brott och socialtjänstens huvuduppdrag är att se till barnets skydd. I samverkan ökar förståelsen för annan myndighets insatser och möjligheten att påverka men kanske också det viktigaste, att inse de egna begränsningarna och att kunna släppa ansvaret för vissa insatser till den som har uppdraget. Björn Tingberg Med. Dr och Marie Köhler, barnhälsovårdsöverläkare.

Rum: Mältaren

6. Ideella sektorns ansvar och möjligheter att förebygga och upptäcka övergrepp mot barn och ungdomar

Ett samtal mellan Helene Gestrin, ordförande i Svenska scoutförbundet och Jan Kowalski, ordförande i Spårvägens Friidrottsklubb och ledamot av Svenska Friidrottsförbundets styrelse.

Rum: Näbben

7. "Ingen får veta" - barnen som inte berättar

Organisationen 1000 Möjligheter berättar om sina erfarenheter och kontakter med barnen som inte vågar berätta om våld i hemmet. Filmen "Jag sa att jag hade en mardröm" visas under seminariet. Zandra Lundgren och Mikis Kanakris från organisationen 1000 möjligheter.

Rum: Studion

8. Vilket stöd får unga som rymmer/kastas ut från sitt hem?

Diskussion utifrån Rädda Barnens studie där unga berättar om upplevelsen och följderna av
våld och konflikter i hemmiljön och mötet med socialtjänsten. Vi visar även film, av och med unga, om hur det känns att inte kunna bo kvar i sitt hem. Karin Blomgren, Rädda Barnen och Matilda Snoder, handläggare Stockholm Stad.

Rum: Skomakarn

18 april

1. Barns utveckling i krisartade kulturella relationer – hur kan vi förhålla oss till och förstå våldsmekanismer i familjen?

Rihyad Al Baldawi överläkare, specialist i psykiatri, Fil dr i medicin. Leg. Psykoterapeut. Under seminariet förs diskussion utifrån praktiska exempel.

Rum: Hjalmar Bergman

2. Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel (KIBB)

En evidensbaserad modell för hjälp till barn och familjer vid fysisk barnmisshandel. Carl-Göran Svedin professor i barn- och ungdomspsykiatri och Linda Eriksson, familjebehandlare.

Rum: Studion

3. Förlorad tillit till vuxenvärlden

Många barn förlorar tidigt tilliten till vuxenvärlden. De långsiktiga konsekvenserna av våldet uppmärksammas alltför sällan utan blir ofta en diagnos på barnet istället. Anna Källdén, Marie Caztis från projektet Slagfärdiga, en nationell plattform för samverkan.

Rum: Handskmakaren

4. När, var och hur ska ett barn involveras i en myndighetsutredning?

Ett juridiskt och barnpsykologiskt perspektiv på barns berättelser Anna Kaldal, Jur. dr och Åsa Landberg, psykolog och psykoterapeut, belyser en fråga ur två olika perspektiv.

Rum: Tunnbindaren

5. Att medvetandegöra barn och ungdomar om deras mänskliga rättigheter

- ett sätt att arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck Azita Iranipour, socionom och KBT steg 1-terapuet med samtalspartner Mikis Kanakaris, från organisationen 1000 möjligheter.

Rum: Skomakaren

6. "I början, i mitten eller som avslutning?"

På vilket sätt kan Trappan-samtal ingå i en gemensam planering av samtal och insatser som erbjuds barn som upplevt våld hemma. Ett seminarium om erfarenheter av att arbeta enligt Trappan-modellen. Inger Ekbom, socionom, leg. psykoterapeut med samtalspartner Zandra Lundgren från organisationen 1000 möjligheter.

Rum: Näbben

7. Delaktighet för barn och unga med funktionsnedsättning förebygger utsatthet - när det gäller våld

Ann-Marie Stenhammar, skribent och sakkunnig i frågor som rör funktionshinder och barns delaktighet, samtalar med barnläkare och professor Staffan Janson om hur våld mot barn kan förebyggas.

Rum: Mältaren

8. ”Att stärka genomförandet av barnets rättigheter – så här tänker SKL”

Seminariet kommer främst att ta upp regeringens strategi kopplad till kartläggning, handlingsplan och genomförande 2011-2013. Thomas Rostock och Elizabeth Englundh SKL.

Rum: Bryggaren

-Det är väldigt bra med olika teman med barn i fokus. Annars är det lätt att de blir osynliga, gömda och glömda.

-Spännande! Naturligtvis måste en barntjänst inrättas! Om det ska bli i statlig eller kommunal regi ska vi diskutera på lunchen.

-Det är ovärdeligt att det kommer folk från hela landet. Man måste ha kontakter och tentakler för att kunna forma ett gediget samarbete.

-Det här är jätteintressant och fokus på frågor som jag jobbar med, som projektledare för vårt arbete med just våld i nära relationer.

-Välorganiserat och intressanta ämnen. Det är mycket jag vill höra mer av, men det har varit väldigt bra så här långt.

-En bra mötesplats; att samla folk som är intresserade av barnrättsfrågor och utbyta erfarenheter och mingla.

-Jättespännande! Men synd att det inte är fler sjuksköterskor här, vi möter ju utsatta barn i akuta situationer.

-Kanonbra! Oroväckande bilder med socialtjänstens frånvaro och att barn upplever att de inte blir lyssnade på. Något måste göras och här finns idéer som kan omsättas i handling.

-Det här är jättebra! Det är ju frågor man kan prata om hur mycket som helst, men här har det varit konkret och så tydligt som möjligt.

-Fantastiskt program! Gediget, med gräddan av eliten bland föreläsare. Och bra uppbyggt med korta föredrag och fördjupningsseminarier.

-Jättespännande som helhet, särskilt barnombudsmannens föredrag där barn och ungas röster kom fram. Det är viktigt för oss som jobbar med barn och unga att höra vad de själva tycker är bra bemötande.

-Bra arrangemang och ett angeläget ämne! Relevant och kunniga personer med gedigen erfarenhet.

-Barnrättsdagarna är ett centralt arrangemang för att samla människor som brinner för att arbeta för barns rättigheter. Och en arena för kunskapsutbyte.