Tema 2020: Alla barns rätt till utveckling

Den 1 januari 2020 träder bankonventionen i kraft som svensk lag vilket många ser som positivt och en fantastisk chans för att barns rättigheter verkligen ska bli något som vi måste ta hänsyn till/inte kan förbigå.

Artikel 6 om barns rätt till liv och utveckling är en av Barnkonventionens grundläggande principer och ska därmed appliceras på alla sakartiklar. Det innebär att i tolkningen och förverkligandet av andra artiklar, t.ex. rätten till utbildning, hälso- och sjukvård, kultur och fritid samt till konventionens särskilda skyddsartiklar ska barnets rätt till liv och utveckling vara vägledande. I alla beslut som rör barn behöver frågan ställas: Gynnar beslutet barnets utveckling eller hindras barnet i sin utveckling?

Sett i ett vidare perspektiv innebär rätten till utveckling bland annat:

  • En rätt för barnet att få sina grundläggande behov tillgodosedda
  • Barnet har rätt till omvårdnad och skydd
  • Barnet har rätt till utbildning, fritid, lek och vila
  • Barnet har också rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrarna
  • Barnet har rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans och att få lära sig att sätta gränser för sitt handlande
  • Barnet har rätt att få ta ansvar och påverka sin situation i relation till ålder och mognad samt att efterhand få frigöra sig från beroende av föräldrarna/vårdnadshavarna
  • Barnet har också rätt att få behovet av samhörighet med båda föräldrarna tillgodosett även om dessa är i konflikt med varandra

Det är i första hand vårdnadshavarnas ansvar att se till att barnet får sina grundläggande behov tillgodosedda. Det innebär dock inte att samhället kan undandra sig sitt ansvar. Föräldrarna skall ges ”lämpligt bistånd … då de fullgör sitt ansvar för barnets uppfostran och skall säkerställa utvecklingen av institutioner, inrättningar och tjänster för vård av barn” (artikel 18.2). Artikel 27 som handlar om barnets rätt till ”den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling” att staten skall vidta lämpliga åtgärder för att bistå föräldrar att genomföra denna rätt (artikel 27.3). Staten skall säkerställa barnets överlevnad och utveckling till det yttersta av sin förmåga. Barnets rätt på denna punkt är med andra ord beroende av statens ekonomiska resurser.

Sedan Barnkonventionen ratificerades av Sverige 1991 har vi varit folkrättsligt bundna att implementera och följa Barnkonventionen. Det är staten som tar på sig skyldigheten, men alla samhällssektorer, även barnen, måste engageras i uppgiften att genomföra konventionen, enligt FN:s kommitté för barnets rättigheter (kommittén). När barnkonventionen nu blir en faktisk del av den svenska lagstiftningen och kan åberopas i det svenska rättsväsendet är den inte längre enbart statens ansvar.

Övergripande frågeställningar för konferensen är vilka förändringar innebär barnkonventionen som lag för olika samhällssektorer och vilka praktiska konsekvenser detta får för olika verksamheter, inom olika yrken och på olika nivåer? Har vi tillgång till alla redskap, metoder eller behöver vi utveckla nya?

Barnrättsdagarna 2020 kommer ha särskilt fokus på de olika utmaningar och möjligheter som yrkesverksamma möter gällande barn i olika åldrar. Barnkonventionen gäller alla barn som vistas inom Sveriges gränser men åldersgrupperna 0-6, 6-12 och 13-18 kan ha olika behov, olika förutsättningar och deras utsatthet kan skilja sig åt i olika situationer. Vi vill diskutera/ta upp frågan hur vi kan göra rätt för barnen och anpassa våra verksamheter till barnens skiftande behov så att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda enligt barnkonventionen.

Barnrättsdagarna 2016 hade temat ”barnkonventionen som lag i praktiken”. Barnrättsdagarna 2020 kommer återigen belysa barnkonventionen som lag men nu med fokus på rätten till utveckling och med mer kunskap om den faktiska lagstiftningen, lagstiftarens avsikter och tolkningar.