Barnrättsperspektiv på migration, integration & inkludering

Den 25-26 april träffas vi på Conventum i Örebro igen. Den här gången för att diskutera barnrättsperspektivet på migration, integration och inkludering.

För barn som har kommit till Sverige med eller utan sina familjer från andra länder är alla artiklar i barnkonventionen aktuella. Barnkonventionen gäller för alla barn och inget barn får diskrimineras på grund av sin eller sina föräldrars hudfärg, kön, språk, religion, funktionsnedsättning, nationella eller etniska ursprung (Artikel 2). Barn på flykt har rätt till sin identitet, innefattande medborgarskap, namn och släktförhållanden (Artikel 8) samt rätt till skydd och bistånd (Artikel 22).

FN:s kommitté för barnets rättigheter sammanfattade slutsatser konstaterar att det finns brister i hur Sverige implementerar Barnkonventionen i praktiken. Kommittén uppmanar Sverige till att förstärka insatserna mot diskriminering, att barnets bästa ligger till grund i alla beslutsprocesser, i synnerhet i asylprocesser, och att barnet får sin röst hörd i praktiken.

Barnkonventionens ställning i Sverige är nu närmare än någonsin att stärkas genom att den kommer att bli en del av svensk lagstiftning, vilket kommer ställa än högre krav på att Barnkonventionen genomsyrar allt praktiskt arbete med barn. Det fortsatt ökade antalet migranter som kommer till Sverige innebär en allt större utmaning, inte minst barnrättsligt, för ett system som, enligt FN, inte uppfyller Barnkonventionen till fullo.

Temat för Barnrättsdagarna år 2017 är migration, integration och inkludering. För att kunna behandla dessa teman kan det vara nödvändigt att även förhålla oss till andra konventioner utöver barnkonventionen.

Migration – in- och utvandring, folkförflyttning
Integration – sammanförande till en helhet, införlivning
Inkludering – inberäkna, inbegripa, medräkna
(källa: SAOL)

Konventionen om flyktingars rättsliga ställning antogs 1951 och trädde i kraft 1954 och ämnade först och främst ge skydd åt europeiska flyktingar efter andra världskriget men kom, 1967, att innefatta världens alla flyktingar. Konventionens definition av flykting gör sig gällande även idag; ”av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare…”. Innehållet i konventionen är värd att uppmärksamma i en tid då flyktingars rättigheter i mångt och mycket förbises. I konventionen fastställs det bland annat hur stater ska ge skydd åt sina medborgare och att flyktingar har lika rättigheter oavsett ras, religion eller ursprungsland. Men vad som ej framgår explicit i konventionen om flyktingars rättsliga ställning är begreppet krigsflyktingar, som i allra högsta grad också är en målgrupp att framhäva, och personer med flyktingliknande skäl som riskerar straff eller tortyr i det land som de flytt.

Andra internationella konventioner och fördrag som kan vara aktuella är bland annat EU-stadgan, Europa konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Genèvekonventionerna.

Begreppens innebörder är komplexa och mångfacetterade, och för att kunna behandla dessa teman kan det vara nödvändigt att ge vår definition av dessa begrepp för att föregå eventuell begreppsförvirring.

Migration definieras som en förflyttning mellan länder, förflyttningen kan ske frivilligt eller ofrivilligt. Förflyttningen ska dessutom ske i syfte att bosätta sig, temporärt eller tillfälligt, i ett land. I denna definition ryms exempelvis inte personer som blivit adopterade och på det sättet bosatt sig i Sverige. Heller inte svenska medborgare som temporärt flyttat för att sedan återvända till Sverige ryms inom vår definition av vad som är en migrant.

Integration beskriver både resultatet och processen av ett önskvärt tillstånd. Integration förutsätter respekt och kunskap om varandras kulturer och bakgrunder. Men för den delen ska integration inte innebära en avsägning av ens kulturella eller sociala ursprung. En framgångsrik integration träder fram när alla i ett samhälle upplever samhörighet, gemenskap och ansvar oavsett sexuell läggning, religion, språk, kön, etnicitet och socio-ekonomisk ställning.

Inkludering kan ses som resultatet av en framgångsrik integrering där medborgarna även har ett förhöjt mått av delaktighet och jämlikhet. Med inkludering förutsätts det att helheten är anpassningsbar efter delarna som utgör helheten. I motsats till integrering ställs inte samma krav på medborgarnas anpassning, utan på att samhället ska anpassa sig efter medborgarna i en allt större utsträckning. Samhället ska också verka inkluderande oberoende av personers sexuella läggning, religion, språk, kön, etnicitet eller socio-ekonomiska ställning. För att främja barns inkludering och delaktighet ska, enligt barnkonventionen, barns bästa alltid komma i främsta rummet och barns röster ska tillmätas betydelse i alla frågor som rör barnet.

Under Barnrättsdagarna 2017 efterlyser vi exempel på hur vi kan säkerställa de rättigheter som barn i migration har enligt barnkonventionen, andra relevanta konventioner som Sverige ratificerat och svensk lagstiftning. Det gäller barnens rätt att integreras och inkluderas i vårt svenska samhälle.

Barnrättsdagarna är en mötesplats som vill uppmana och stödja olika verksamheter, myndigheter och organisationer att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv. Det innebär att både den enskilda medarbetaren och hela verksamheten arbetar rättighetsbaserat och har strategier för arbetet med att genomföra barnkonventionen.

Boka in 25-26 april 2017 i din kalender redan nu!

Här kan du ladda ner informationen som pdf

Vill du redan nu anmäla ditt intresse?

Fyll i din epostadress i intresseanmälan-fältet, här nedan i den gula sidfoten, så får du information skickad direkt till dig. OBS! Gäller inte som anmälan till konferensen!