Barn i vårdnadstvister får fredat rum

”Ett fredat rum – En samverkansmodell för individuellt stöd till barn i vårdnadstvister” var rubriken för ett av onsdageftermiddagens seminarier. För presentationen stod Tobias Sunnerfjell, Malin Österberg och Anna Norlén från Rädda barnen.

Rädda barnens centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer erbjuder stöd och behandling för barn och unga på mottagningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Under senare år har verksamheten bland annat utarbetat arbetssättet BIFF (Barn i föräldrars fokus), som är en utbildning för att stödja föräldrar och barn som befinner sig eller har befunnit sig i upptrappade, familjerättsliga konflikter.

Nu är fler metodutvecklingsprojekt på gång, berättade verksamhetsledaren Anna Norlén, som också är Leg psykolog och Leg psykoterapeut. I Malmö är ett projekt på gång där barn i vårdnadstvister samlas för att få stöd i gruppformat. I Göteborg pågår ett projekt med en samverkansmodell för individuellt stöd till barn i vårdnadstvister.

Projektet började med att projektledaren Malin Österberg undersökte dessa barns situation i en förstudie. Hon kunde bland annat konstatera att de faller med stolarna, att de är i behov av särskilt stöd och att det finns ett behov av ökad samverkan kring dem.

– De drabbas på flera sätt, sade kuratorn Tobias Sunnerfjell. Konflikterna pågår under lång tid med inre och yttre stressorer för barnen. Symtombilden är komplex och varierande med beteendeproblem, psykosociala svårigheter och somatiska problem.

– Barn kan också uppleva att det pågår en kamp mellan föräldrarna även efter att själva den juridiska uppgörelsen är klar. Ofta handlar det om långvariga, upptrappade konflikter. Det är viktigt att vi kan erbjuda dessa barn stöd och behandling.

Den samverkansmodellen som Rädda barnen har arbetat fram utgår ifrån att det ska finnas ett fredat rum för det utsatta barnet. Det ska också finnas två olika behandlare – en för barnet och en för föräldrarna – som dock samarbetar nära med varandra. Är det fråga om en så kallad asymmetrisk upptrappning, med psykiskt eller fysiskt våld, kan behandlaren arbeta separata med föräldrarna.

– Grundprincipen är att stödet och behandlingen bland annat ska stärka jaget, integriteten och känslan av sammanhang, sade Tobias Sunnerfjell.

Malin Österberg:
– Grundprinciperna i samverkansformen är att ha en tydlig ansvarsfördelning och sammanhangsmarkering. Ambitionen är att flytta bort föräldrarnas konflikt från barnet, som sägs upp från uppdraget att vara språkrör för endera föräldern.

– Det handlar om att skapa ett eget rum för barnet med tydliga gränser, där barnet ges möjlighet att utvecklas, samt skapa möjlighet att fortlöpande bedöma risker, skydd och trygghet.