Tyresömodellen erbjuder både struktur och delaktighet

I Tyresö kommun kan unga som döms till ungdomstjänst delta i ett program med samtalsträffar och oavlönat arbete hos exempelvis en frivilligorganisation. Sedan starten för snart tio år sedan har 110 ungdomar följt programmet enligt den så kallade Tyresömodellen.

För snart tio år sedan tog individ- och familjeomsorgen på socialförvaltningen i Tyresö initiativ till en ny modell för bemötandet av de ungdomar som döms till ungdomstjänst.

Den så kallade Tyresömodellen presenterades av, Per Åke Lektér, leg psykolog och leg psykoterapeut, och socionomen Therese Bergsell under ett av onsdagens seminarier.

– Tidigare hade det handlat om samtal med ungdomarna i uppemot 30-40 timmar. Men det ledde sällan till något, sa Per Åke Lektér. Den nya modellen fick ligga till grund för ett påverkansprogram, som i sin tur skulle följa Kasam, det vill säga Känsla av samhörighet.

Ungdomar mellan 15 och 18 år kan dömas till ungdomstjänst i mellan 20 och 150 timmar. Det är sedan socialtjänstens ansvar att verkställa innehållet, det vill säga att välja arbetsplats och utforma påverkansprogrammet.

Tyresömodellen vilar på tre ben: systemisk teori, kognitiv teori och tydlig struktur, vilket innebär att alla inblandade vet precis vad som ska hända, steg för steg. Den dömde ska utföra mellan 10 och 140 timmar oavlönat arbete på en frivilligorganisation som Frälsningsarmén eller en annan samhällsinriktad verksamhet. Därutöver ska den unge följa ett så kallat påverkansprogram under 10 timmar.

I programmet ingår sju separata samtalsträffar. Det börjar med en inledande nätverksträff med Per Åke Lektér, den dömde, hans eller hennes mentor (som kan vara en mamma eller pappa) och handledaren på arbetsplatsen. Därefter följer samtal för att upprätta en nätverkskarta, samtal med fokus på brottet, samtal med fokus på alkohol och droger, samtal med fokus på våld samt ett samtal för att upprätta en framtida nätverkskarta med den unge.

I det sjunde och sista samtalet återses nätverket från den första träffen för att utvärdera samtalen och arbetsplatsen. I samband med träffen får den unge även ett intyg som visar att han eller hon har genomgått programmet.

Så här långt har 110 av de 120 ungdomar som följt programmet erhållit ett intyg, berättade Therese Bergsell.

– En framgångsfaktor är att vi har gett fasta och tydliga strukturer åt barnen. Samtidigt har de kunnat vara både aktiva och delaktiga på arbetsplatserna och i samtalen, inom ramen för sina domar.

Per Åke Lektér:
– Vi har också hjälpt föräldrar att få större insyn i sina barns liv. De har blivit mer delaktiga i barnens vardag, helt enkelt.