Revolutionerande dokument blir äntligen lag

Barnkonventionen har helt förändrat attityden till barns rättigheter. Nu måste svenska jurister lära sig att tolka ”barnets bästa”.

– Vi befinner oss i ett revolutionärt skede, slog diplomaten och människorättsförsvararen Thomas Hammarberg fast och drar paralleller till slaveriets avskaffande och införandet av allmän rösträtt.

– Barnkonventionen kommer att få enorm betydelse och skapa en plattform för utveckling för kommande generationer.

Thomas Hammarberg var pådrivande under tillkomsten av barnkonventionen och under sex år satt han dessutom i FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén). Att förhandla fram konventionen tog tio år och världens regeringar var positivt inställda. Thomas Hammarberg tror att en del av dem inte insåg vad de gick med på.

– När de sedan började granskas av barnrättskommittén tyckte många att vi gick in för mycket i detaljer. Bland annat Storbritannien undrade hur kommittén vågade utmana landet i hur man behandlade sina barn, mindes Thomas Hammarberg.

När han satt i barnrättskommittén hanterade den ett fall i Norge. Kommittén menade att papperslösa barn som uppehöll sig i Oslo hade rätt till skolgång och sjukvård. Den norska delegationen framhöll att barnen inte ens borde befinna sig i landet.

– Men vi påpekade att eftersom de fanns i Norge och den norska jurisdiktionen är det bara Norge som kan ansvara för att tillgodose deras rättigheter. Det etablerade en praxis om att barn har rättigheter även om de inte har tillstånd att finnas i landet. Barn ska inte heller behöva drabbas av att föräldrarna bryter mot regler.

Ännu saknas på många håll kunskap om barnkonventionen och inte alla beslutsfattare vet att Sverige redan idag är bundet av konventionen. När den nu snart blir lag och ska tolkas av svenska domstolar krävs ändring. Thomas Hammarberg framhöll att de som jobbar för barns rättigheter måste inrikta sitt arbete på att få juristerna att förstå de fyra allmänna principer som definierar konventionens anda. Det handlar om icke-diskriminering, barnets bästa, rätten till liv och utveckling samt rätten att bli hörd.

Just barnets bästa är en av de artiklar som ibland skapar kontrovers när den krockar med andra intressen – till exempel andra barns, föräldrarnas.  Eller samhällsintresset, ofta ekonomiska resurser.

– Barnkonventionen är inte naiv utan erkänner att det finns andra intressen att ta hänsyn till. Men själva poängen är att barns intresse ska vara huvudpunkten i beslutsfattandet. Om barnets intresse inte styr beslutet så kräver barnkonventionen att beslutsfattarna visar varför.