Barnkonventionen som lag har stärkt norska barns rättigheter

Barnkonventionen som norsk lag är ett fantastiskt verktyg som har stärkt barns rättigheter, berättar den norska barnombudsmannen Anne Lindboe. Hon välkomnar att Sverige nu följer i de norska spåren.

Argumenten för att göra barnkonventionen i sin helhet till norsk lag, snarare än att inkorporera utvalda delar, var flera i den norska debatten runt millennieskiftet. Politikerna ville visa att Norge är ett föregångsland och sända en tydlig signal om att Norge tar ansvar för barns rättigheter. Förespråkarna argumenterade också för att konventionens 42 artiklar hör ihop och skulle bli lättare att förstå i sitt sammanhang.

De positiva följderna har varit många sedan lagen trädde i kraft år 2003, berättar barnombudsmannen Anne Lindboe. Hon lyfter bland annat fram den ökade uppmärksamheten i norska medier, där antalet artiklar om barnkonventionen tiodubblades under perioden 2002-2012. Barnkonventionen har självklart också fått större spridning bland dem som jobbar med barns rättigheter i Norge, särskilt artikel 12 som handlar om barns rätt till deltagande.

– Det finns ett stort intresse för Barnkonventionen ute i kommunerna och även ett stort behov av mer kunskap. 80 procent av kommunerna i Norge säger att de behöver mer kunskap, säger Anne Lindboe.

Projektet Sjumilssteget, som låter kommunerna söka pengar för att implementera konventionen i den kommunala verksamheten, har rönt mycket positiv uppmärksamhet.

Barnkonventionen har också blivit ett viktigt politiskt redskap. Lagen har bland annat bidragit till att ansvaret för asylsökande under 15 år har flyttats från utlänningsmyndigheten till Barnevernet, att i stort sett inga barn låses in på institution och att det i lagstiftningen idag råder nolltolerans för våld mot barn, till skillnad mot tidigare då en ”lättare klapp” var tillåten.

Antalet domar som grundas på barnkonventionen har dessutom ökat kraftigt. Norges högsta domstol har till exempel använt konventionen i rättsfall som handlar om mobbning, användningen av fängelse kontra andra straff för minderåriga, för att slå fast att uppehållstillstånd ska ta hänsyn till barnets bästa, och för att betona barnets bästa och rätten att bli hörd vid vårdnadstvister.

– Vi ser att kunskapen om barnkonventionen har ökat bland domare och advokater. Det har också blivit tydligare att barnkonventionen är ett dynamiskt verktyg och det norska samhället ger mer uppmärksamhet till kommentarer och tolkningar av barnkonventionen från barnrättskommittén, säger Anne Lindboe, som tillägger att hon är glad att Sverige nu är på väg att följa i de norska spåren.

– Jag hoppas att ni får möjlighet att använda det här fantastiska verktyget och få ett bättre genomslag för barns rättigheter.